Bakgrund: De flesta patienter som vårdas i Sverige gör det på frivillig basis, men en liten del av dessa vårdas under tvång. Dessa patienter återfinns i alla hälso- sjukvårdens verksamheter, men är kraftigt överrepresenterade i psykiatrisk omvårdnad, ofta med diagnoserna bipolärsjukdom och i psykotiska tillstånd.Syfte: Att beskriva patienternas upplevelse av tvångsåtgärder i psykiatrisk omvårdnad.Metod: Författarna har gjort en litteraturöversikt innehållande nio vetenskapliga artiklar, som har tolkas, bearbetats, analyseras och använd i resultatet. Under sammanställningen fann författarna elva olika inriktningar i upplevelsen av tvångsvårds om kunde underkategoriseras de tre komponenterna i KASAM. Dessa var Begriplighet; Förståelse, förlorad självkänsla, Hanterbarhet; en nödvändig handling, maktmissbruk, rädsla. Meningsfullhet; acceptans, en onödig överreaktion, ett avslutat kapitel och bra erfarenheter.Teoretisk referensram: Under arbetet har författarna utgått ifrån Antonovskys teori om KASAM och dess tre huvudkomponenter.Resultat: I resultatet fann författarna att patienternas upplevelser av tvångsåtgärder till stor del var beroende av patientens KASAM.

Den psykiatriska vården i Sverige liksom i större delen av västvärlden har stått infören strukturförändring de senaste åren. Antalet vårdplatser inom den slutna vården harminskat och ett skifte har skett från institutionsvård till mer öppenvårdsbaserad vård.Dagsjukvård och mobilt team är en ny form av öppenvård som utöver den ordinarieöppna psykiatriska vården byggts upp som ett komplement till den tidigare mestdominerande slutna vården. Syftet med studien var att beskriva hur personal i dennavårdform upplever innehållet i sitt arbete och relationen med patienterna. Fyraintervjuer genomfördes med personer anställda på psykiatriskaöppenvårdsmottagningar i Skaraborg. Fem huvudteman framkom: Att skapa enrelation, Flexibilitet, Hantera och stå ut, Låta det ta tid och Reflektioner ominnehållet i arbetet och att arbeta inom olika vårdformer.

Arbetsterapeuter som leder gruppterapier måste ha goda kunskaper om gruppteorier, hur aktivitet kan användas i grupp samt de faktorer som gör terapin effektiv. De måste ta hänsyn till vilka faktorer klienterna värdesätter för att terapin ska uppfylla klienternas behov och därmed bidra till en positiv förändring i deras dagliga liv. Syftet är därför att, genom en litteraturstudie, beskriva vad arbetsterapi i grupp innebär för vuxna personer inom den psykiatriska vården, utifrån klienters och arbetsterapeuters perspektiv. Studien påvisar att både arbetsterapeuter och klienter anser gruppterapi som en framgångsrik behandlingsform. De har liknande syn på vilka faktorer som är effektiva med gruppterapi, men från olika perspektiv.

Bakgrund: Vård under lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) innebär att patienters självbestämmande kan begränsas. Omvårdnad i samband med LPT är av komplex karaktär som bland annat innebär att sjuksköterskan skall respektera patientens självbestämmande och utföra tvångsåtgärder samtidigt. Syfte: Studiens syfte var att undersöka och beskriva sjuksköterskors syn på självbestämmande för patienter som vårdas under lagen om psykiatrisk tvångsvård. Metod: Halvstrukturerade intervjuer med tre sjuksköterskor verksamma inom psykiatrin genomfördes och en manifest innehållsanalys användes för att bearbeta data. Resultat: Tre huvudkategorier och nio underkategorier bildades.

Idag råder synsättet att individens delaktighet är att föredra i så gott som alla behandlings- och insatsformer samt att relationen mellan den professionelle och den som tar emot hjälpen är av stor vikt. Tvångsvård och tvångsåtgärder är något som strider mot den allmänna synen på hur man bäst tar hand om människor. I situationer där någon kan vara till fara för sig själv eller andra och inte inser detta kan dock tvång vara nödvändigt. Hur är det möjligt att göra någon delaktig i en behandling som sker mot dennes vilja? Syftet med denna uppsats var att undersöka hur personal som utövar olika former av tvångsvård går tillväga för att skapa en god behandlingsrelation och för att få klienten delaktig i behandlingen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur skolkuratorer uppmärksammar barn som bevittnat våld i hemmet samt hur barnpsykiatrikuratorer uppfattar att barnen påverkas av detta. Vi har valt att använda en kvalitativ metod och samlat in material från respondenterna genom semistrukturerade intervjuer. Enligt tidigare forskning kan barn påverkas negativt av att bevittna våld i hemmet, vilket visas genom inåtagerande eller utåtagerande beteende samt genom att barnet upplever somatiska besvär. Resultatet från respondenterna överensstämmer till stor del med forskningen gällande hur barnen visar att de inte mår bra samt hur de kan påverkas både kort- och långsiktigt.Slutsatserna för denna studie är att barnen oftast uppmärksammas av skolkuratorer genom att en lärare eller skolsköterska gör dem medvetna om att ett barn har problem, samt att en empatisk kurator i en inbjudande miljö skapar trygghet för barnen. Det behövs dessutom mer resurser vid vidarehänvisning av barnen, för att de skall få nödvändigt stöd och skydd.

SammanfattningSyftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans reflektioner kring bemötande av patienter som har eller haft en psykiatrisk sjukdom, inom somatisk vård. Sjuksköterskans reflektioner kring bemötande med en psykiatrisk patient inom somatisk vård innefattade tre centrala begrepp såsom sjuksköterskornas upplevelser, sjuksköterskornas strategier och kunskapens påverkan. Sjuksköterskans strategier och upplevelser till dessa patienter bestod av både negativa och positiva reflektioner som grundade sig på patientens beteenden. Hur sjuksköterskan upplevde och hanterade mötet med denna patientgrupp berodde på rädsla, frustration, medkänsla och trygghet hos sjuksköterskan. Ett tydligt samband fanns mellan sjuksköterskors upplevelser, strategier och kunskap.

Det övergripande syftet med undersökningen var att undersöka vilka kunskaper ungdomsmottagningskuratorer upplever sig ha om bemötande och stöd till homo- och bisexuella ungdomar. Frågeställningarna berörde kuratorernas HB-kunskaper, hur ungdomsmottagningen var anpassad så att homo- och bisexuella ungdomar skulle känna sig välkomna, hur många kuratorer som genomgått en HB-utbildning, vad de hade för attityder till en sådan och om det fanns skillnader mellan kuratorer som gått respektive inte gått en HB-utbildning. Tidigare forskning visar att homo- och bisexuella ungdomar har specifika behov och problem och att kunskapsbrist hos professionella kan leda till att homo- och bisexuella känner sig kränkta. En kvantitativ enkätstudie genomfördes med samtliga av Stockholm läns ungdomsmottagningskuratorer. Analysen gjordes utifrån socialkonstruktivistiska teorier om heteronormativitet.

Det övergripande syftet med studien är att utvärdera vilken inverkan det kuratorsstöd som har erbjudits och mottagits av tidigare patienter, under tiden de genomgick en behandling av hepatit C, har haft på deras förmåga att ta sig igenom behandlingen. Kuratorsstödet som utvärderas är det som erbjuds vid infektionskliniken vid SUS Malmö och studien omfattar tidigare patienter. I studien används en brukarorienterad modell för att fånga de tidigare patienternas upplevelser, uppfattningar och åsikter om insatsen. Studiens teoretiska ram utgörs av interaktionsteorier och copingteorier. Datainsamling sker genom intervjuer med två kuratorer som jobbar på infektionskliniken vid SUS Malmö, intervjuer med fem tidigare patienter samt genom en enkätundersökning riktad till de tidigare patienterna.

Larsson, M & Lundberg, G. Mötet mellan psykiatri och somatik ? en intervjustudie om sjuksköterskors upplevelser. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2010. Syftet med denna kvalitativa studie var att belysa de upplevelser sjuksköterskor inom psykiatrisk vård har då de vårdar patienter med somatiska sjukdomstillstånd.

Syftet med studien var att undersöka hur kuratorer inom hälso- och sjukvårdenberättar om sin egen roll som kurator. Vi ville söka förståelse för vad kuratornupplever vara essensen i kuratorsuppdraget samt vad som karaktäriseraryrkesrollen gentemot andra professioner inom hälso- och sjukvården. Defrågeställningar som sedan valts har präglat hela studien och fungerat som hjälpför att kunna besvara syftet. Frågeställningarna handlade om vad kuratorernasjälva upplevde var essensen i deras yrkesroll, hur kuratorerna upplevde sin roll ihälso- och sjukvården samt hur kuratorerna själva såg på utvecklingen av sinyrkesroll inom hälso- och sjukvården. För att besvara frågeställningarna valdes ennarrativ samtalsmetod, där ambitionen varit att låta kuratorerna fritt berätta hur deupplever kuratorsrollen.

Bakgrund: Vårdpersonal inom psykiatrisk verksamhet kan ha svårigheter att förhålla sig till personer med borderline personlighetsstörning (BPS) eftersom BPS är en emotionell instabil personlighetsstörning där humöret är oberäkneligt, handlingarna impulsiva och beteendet konfliktsökande. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskor såväl som annan vårdpersonals erfarenheter och attityder till personer med BPS inom psykiatrisk verksamhet. Metod: Utifrån syftet gjordes en litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar från olika databaser. Analys av artiklarna innebar att varje artikels resultatdel lyftes fram för att finna likheter, skillnader och bärande rubriker. Resultat: Resultatet visade att en stor del av vårdpersonalen hade negativa erfarenheter och attityder till personer med BPS, vilket främst berodde på för lite kunskap om denna patientgrupp.

Vi har fått i uppdrag av enhetschef Viveca Ekdahl-Lindgren vid kvinnokliniken på Sahlgrenska universitetssjukhuset, att undersöka hur stöd och behandling av patienter som utsatts för våldtäkt ser ut. Syftet med uppsats är att beskriva metoder för hur man som kurator kan arbeta med de psykosociala konsekvenser som inte sällan efterföljer en våldtäkt. För att uppnå vårt syfte har vi följande frågeställningar:1. Vilka blir de psykosociala konsekvenserna för de kvinnor som varit utsatta för våldtäkt?2. Hur kan man som kurator arbeta med dessa konsekvenser?Uppsatsen är en kvalitativ studie där vi genomfört fyra intervjuer med kuratorer inom hälso-och sjukvården. Vi har även genomfört en litteraturstudie för att inhämta kunskap som ett komplement till våra intervjuer samt för att bli mer insatta i vårt forskningsområde.

Denna uppsats syftar till att undersöka och beskriva hur personal på en psykiatrisk intensivvårdavdelning upplever och förhåller sig till bältesläggning. Jag har även valt att fokusera på hur personalen upplever och förhåller sig till bältesläggning av patientgruppen unga kvinnor med personlighetsstörning och självskadebeteende. För att få svar på mina frågor har jag valt att göra kvalitativa intervjuer med personal på en psykiatrisk intensivvårdavdelning. Jag har sedan analyserat min empiri utifrån ett maktperspektiv, då detta synsätt ger en intressant vinkel på de olika dilemman och svårigheter som personal möter i samband med tvångsåtgärder. Jag har tagit del av tidigare forskning för att få kunskap om ämnet men även för att fördjupa min analys.

Selektiv mutism är en barndomsdiagnos som inte är allmänt känd. De här barnen förmår sig prata i vissa sociala situationer men kan tala problemfritt i andra. Om ett barn går helt tyst  i  förskolan/skolan  under  flera  år  kan  detta  orsaka  lidande  och  påverka  barnets utveckling.  Hälso-  och  sjukvården  har  en  skyldighet  att  diagnostisera  och  informera  om selektiv   mutism.   Efter   fastställd   diagnos   behövs   evidensbaserad   behandling.   En litteraturbaserad studie genomfördes med syfte att utifrån tidigare forskning sammanställa behandling som är gynnsam för barn med selektiv mutism. Resultatet presenteras genom två huvudteman med tre respektive fyra underteman. Huvudteman är ?Att skapa en allians ?och  ?Att  arbeta  målinriktat?.  Resultatet  visar  att  barn  med  selektiv  mutism  kräver, känslighet  och  ?timing?  av  insatser  för  att  skapa  en  trygg,  tillitsfull  relation  och  en arbetsallians  där  barnet  kan  finna  motivation  till  att  stegvis  övervinna  sin  rädsla  för  att prata.  Behandling  som  gav  resultat  vid  selektiv  mutism  används  även  inom  psykiatrisk omvårdnad  vid  andra  ångestdiagnoser.  Psykiatrisjuksköterskans  kunskap  är  användbar  i hälso- och sjukvården för att informera, samordna och erbjuda evidensbaserad behandling för barn med selektiv mutism..