AbstractWhat do the pupils really learn in school? What do the pupils know before they begin schooland what knowledge do they have when they graduate form 5 and should have achieved thegoals? I chose to interview some pupils in the end of nursery school and some pupils in theend of form 5. To limit myself I chose the subject space, because I think most pupils thinkthat space is an interesting subject. The result of my examination was that pupils in nurseryschool have many different thoughts and previous knowledge about space, often on the basisof what they have seen themselves, and that some of the pupils in form 5 have some moredeveloped knowledge while some pupils still got the skill as a nursery school pupil. Myexamination shows that some pupils have learned surprisingly little, bearing in mind that theyhave been in school for five years..

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur lärare i de tidigare skolåren, i årskurs 3,undervisar i geografi. Den nationella utvärderingen från 2003 visade, enligt Lundahl m.fl. (2003), att det finns vissa brister i grundskolans geografiundervisning. Sju stycken årskurs 3-lärare från två olika kommuner intervjuades och i arbetet delges deras - undervisningsmetoder i NO/SO mer specifikt geografin, - användning av läromedel i NO/SO, specifikt geografiundervisningen och - attityd gentemot geografi som undervisningsämne. Resultatet visar att undervisningen i de tidigare åldrarna är mer traditionsbunden än inriktad mot reflekterande arbete av kursmålen i geografiundervisningen. Därav lades arbetets fokus på hur man bättre och mer effektivt kan jobba i de tidigare åldrarna för att få bästa möjliga kunskapsutveckling..

Arbetets syfte är att fördjupa förståelsen för vad ett socialt kunskaps- och lärandebegrepp är och vilka konsekvenser det kan få för utformningen av undervisningen. Arbetet utgår ifrån Johan Asplunds begrepp om social responsivitet och dess betydelse för en social förståelse av kunskap och lärande. Det sker genom kvalitativa textanalyser av Jean Jacques Rousseaus bildningsroman Emile (1762)och Lpf 94. Översiktligt anger resultatet vilket utrymme elevens sociala responsivitet ges genom den förmedlade förståelsen av kunskaps- och lärandebegreppen. Lpf 94 utvecklar en bildningsorienterad och konstruktivistisk syn på begreppen.

Studiens syfte är att undersöka kunskaperna i plangeometri hos elever på samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga programmen.  Elevernas kunskaper kartläggs med ett kunskapstest, och detta kunskapstest genomförs även i två gymnasieklasser i Finland. De finska eleverna inkluderas för att bidra med ett internationellt perspektiv på de svenska elevernas resultat. Elevsvaren bedöms med hjälp av van Hieles teori om kunskapsutveckling. Resultaten visar att eleverna klarar av att utföra de beräkningarna som krävs, men att det saknas en djupare förståelse för geometri, speciellt inom området area. Jämförelsen mellan de finska och de svenska eleverna visar att det inte finns någon större skillnad mellan eleverna. .

Detta utvecklingsarbete undersöker hur man genom behavioristiska metoder, så som betingning, försöker öka elevernas studiemotivation inför historieämnet. Eleverna har fått jämföra resultaten från två prov, ett före och ett efter momentets genomgång. De har därefter svarat på en enkät angående deras motivation och hur de upplever stress. Det vi kom fram till var att när eleverna ser sin egen kunskapsutveckling så blir de motiverade till ökade studier i historieämnet. Eleverna upplevde det även som positivt att de fick möjlighet att veta innan momentet vad det är som de skall kunna när momentet är slut.

Syftet med denna studie var att belysa en gymnasieskolas stöd i ämnet svenska för talrädda elever, och detta gjordes genom intervjuer med fyra stycken lärare på gymnasienivå. Intresset grundade sig först och främst i det faktum att social fobi är ett vanligt problem bland ungdomar i Sverige och att det är i ungdomen som fobi för sociala sammanhang utvecklas. En del av social fobi är talrädsla, och gentemot vad läroplanen i svenska för gymnasieskolan säger om det muntliga språkets betydelse för människan och dennes utveckling, problematiserades den talrädda elevens förutsättningar för lärande och utveckling. Perspektiven som studien har utgått ifrån handlar inte om problematiken kring social fobi, utan om det demokratiska perspektivet och det faktum att gymnasieskolan vilar på en demokratisk grund, där alla elever bör få möjlighet att utveckla sin talförmåga och förmågan att våga göra sin röst hörd. Det sociokulturella perspektivet ligger också till grund för studien, där det muntliga språket, kommunikation, spelar en betydande roll för människans lärande och Kunskapsutveckling, och i förståelse för sig själv och sin omvärld.

Denna uppsats handlar om hur pedagoger kan använda skönlitteratur i samband med elevers kunskapsutveckling. Vi lyfter fram skönlitteraturens möjligheter i undervisningen. Syftet med uppsatsen är att få ökad kunskap om hur pedagoger kan använda skönlitteratur i sin undervisning. I forskningsbakgrunden tas relevant litteratur upp i förhållande till syftet. Genom kvalitativa intervjuer och egna praktiska undersökningar har vi undersökt hur pedagoger använder skönlitteratur som ett arbetsmaterial och vilket syfte pedagoger har när de använder sig av skönlitterärt arbete.

Syftet med undersökningen var att ta reda på om det finns något samband mellan gymnasieelevers uppfattning om sin kunskapsnivå i matematik och hur roligt de upplever att ämnet och undervisningen är. Data till undersökningen samlade jag in via intervjuer, enkäter och en inlämningsuppgift med öppna frågor om upplevelser kring matematiken. Litteraturen, bland annat Skolverkets undersökning, pekade i stor utsträckning på att en känsla av lust i samband med undervisningen leder till bättre kunskapsutveckling. Resultatet av undersökningen visade att det finns ett ganska starkt samband mellan elevernas uppfattning om den egna kunskapsnivån och hur roligt de tycker att ämnet är..

I detta arbete studerar jag vilken inställning några yrkesverksamma lärare har till geometri och hur de uppfattar sin undervisning. Jag presenterar några forskares undersökningar och uppfattningar om barnens kunskapsutveckling inom geometri, hur läranderesultat ser ut, kvalitéer av olika undervisningsmetoder, hur det ser ut ute på fältet och hur det borde se ut. Jag jämför sedan detta med det resultat jag fått fram genom mina intervjuer med lärarna. Jag har hittat många likheter mellan forskningsresultat och mina intervjuresultat. Genom undersökningen har jag kommit fram till att lärarna, speciellt i de tidigare åren i grundskolan, i stor utsträckning strävar efter att undervisa på ett sätt som liknar det som forskningen anser vara ett konstruktivt sätt.

Syftet med mitt arbete var att ta reda på pedagogernas syn på laborativ matematik i undervisningen, om de såg en kunskapsutveckling hos eleverna när de arbetade laborativt samt om de såg några fördelar respektive nackdelar med att arbeta med en laborativ arbetsmetod. Resultaten i arbetet kommer ifrån tre intervjuade pedagoger. De tre pedagogerna är alla ämneslärare i matematik och undervisar i ämnet i varierande årskurser. Alla tre pedagogerna jobbar med laborativ matematik i någon utsträckning. Pedagogerna tyckte att begreppet laborativ matematik var svårt att definiera då arbetsmetoden kan innehålla många olika saker.

Syftet med uppsatsen är att få en bild av det sociala nätverket och dess betydelse för elever med svårigheter att klara matematikämnet på grundskolan. I det sociala nätverket inbegrips konsekvenser av föräldrarnas utbildningsnivå och effekter av konflikter mellan normsystem runt eleven. Jag har använt mig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och har intervjuat två manliga matematiklärare på grundskolans högstadium. De har lämnat uppgifter om kön, etnisk bakgrund och föräldrarnas utbildningsnivå samt socialgrupps- tillhörighet för nio stycken elever som i skolår åtta inte uppnådde betyget godkänd i matematik. Resultaten visar sammanfattningsvis att den sociala bakgrunden spelar en stor roll för elevernas arbetsro och kunskapsutveckling. Sociala problem i hemmet har orsakat eller förvärrat elevernas förmåga att tillgodogöra sig matematikundervisningen..

Syftet med studien är att skapa förutsättningar för ökad delaktighet under rasterna i grundskolan.  Min aktionsforskning är en del i ett utvecklingsarbete som innebär att ur ett relationellt perspektiv undersöka och utveckla rastaktiviteter för att möjliggöra ökad delaktighet för en elev i årskurs 4. Med utgångspunkt i de sex delaktighetsaspekterna har både aktioner och rastaktioner genomförts vilka har legat till grund för observation, reflektion, samtal och analys tillsammans med medforskarna. Resultatet visar att grad av struktur och vem eleven är tillsammans med under rasten har betydelse för grad av delaktighet. Även gruppstorleken påverkar delaktighetsaspekterna. Genom studien har jag fått en djupare förståelse för delaktighetens komplexitet och betydelse för inkludering, kamrat och kunskapsutveckling då en elevs kamratrelationer, självkänsla och självförtroende kan stärkas genom att delaktigheten under rasterna ökar..

Mobila intensivvårdsgrupper (MIG) som i samverkan med vårdavdelningars sjuksköterskor kan identifiera, bedöma samt handlägga patienters vårdbehov har successivt implementerats inom sjukvården internationellt sedan mitten av 90-talet, med syfte att minska vårdtid och dödlighet. Inom svensk sjukvård har detta implementerats sedan mitten av 2000-talet. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskornas erfarenheter av konsultation och samverkan med mobila intensivvårdsgrupper. En undersökande intervjustudie genomfördes och insamlad data analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade sig i två huvudkategorier; Vägen till beslut och Samverkan med MIG.

Att leva med en kronisk sjukdom som astma påverkar den sjukes liv på många sätt. Både samhälleliga och personliga vinster finns med att patienten har kontroll över sin sjukdom. Därför är det viktigt att vården stöttar och ger kunskap som underlättar för patienten att leva med astma. Det krävs att patienten får en information som är individanpassad för att han/hon ska kunna omsätta kunskaperna i praktisk handling. Metoden som användes i studien var kvantitativ med en enkät som datainsamlingsmetod.

This study has been conducted in order to try to clarify how one as a piano teacher, by the choice of teaching material and method of teaching, can influence the process of learning. The study deals with novice teaching and more specifically first semester teaching. I have studied three books, their methods and how they take on the task of introducing music and piano playing to novice students. I studied three groups of novice piano students during the autumn of 2005. For twelve lessons each class worked with one of the following three books: "Vi spelar piano 1" by Carl-Bertil Agnestig, "Pianogehör 1" by Åsa Söderqvist- Spering and "Spela piano med ADAM".