Detta arbetets syfte var att ta reda på hur grundskolans kursplan i ämnet svenska synliggörs och tillämpas i undervisningen. För att undersöka detta gjordes en analys av kursplanen i svenska i grundskolan, enkätundersökning, intervjuer och observationer genomfördes. Enkätundersökningen hade tio informanter, två lärare intervjuades och observationerna gjordes på två lektioner.         I resultatet framkom att lärarna som deltog i enkätundersökningen ansåg att kursplanen i svenska i grundskolan var något positivt. De nackdelar som kom fram var att kursplanen ansågs som ?luddig? och att den borde konkretiseras något.

Syftet med det självständiga arbetet är att bidra med några nya kunskaper kring hur läromiljöns utformning påverkar elevers texter. I föreliggande arbete vill vi pröva om och i så fall hur läromiljöer påverkar elevtexter. Arbetet är framtaget i samband med ett intresse för läromiljöns utformning och påverkan. Utgångspunkten för arbetet är: Om och i så fall hur en läromiljö med utgångspunkt i att lära genom samspel, kommunikation, sinnen och erfarenheter kan påverka elevers texter? I tidigare forskning framkommer det hur det sociala samspelet används i undervisningen samt hur elevers individuella erfarenheter kan tas tillvara på.

Studiens syfte var att undersöka vilken betydelse lärare i förberedelseklass anser att modersmålet har för andraspråksinlärningen. För att besvara syftet utgår den empiriska undersökningen utifrån två frågeställningar. Frågorna handlar om hur lärarna ser på och motiverar modersmålets betydelse i inlärningen av det svenska språket samt hur lärarna menar att de arbetar med elevernas modersmål. För att genomföra undersökningen har kvalitativa intervjuer genomförts med fyra lärare i förberedelseklass. De intervjuade arbetade inom olika årskurser.

Swedish students' knowledge of mathematics has deteriorated in recent years. Teaching of mathematics is therefore starting point in an ongoing discussion among researchers, school leaders, politicians, teachers and others, who all thinks they know best about how teaching should be designed to the greatest extent possible to raise students' proficiency levels in the subject. Teachers' practices have long been the focus of discussions and views on these differ. The purpose of this paper is therefore to study students 'conceptions of mathematics and mathematics teaching, with teachers' methods and tools of focus, in relation to previous research on the subject. The method used was a survey of students in secondary school and a textual analysis of previous studies on the subject.As revealed by the survey was that the textbook has a big advantage in mathematics education in Sweden today.Many students are not accustomed to working in a different way and thereforedoes not know either what the alternative approach entails.

Yrkeslärare med ansvar för arbetsplatsförlagt lärande (APL) använder sig av olika metoder för att säkerställa att APL följs upp på ett strukturerat sätt. Studien åskådliggör de metoder som lärare med APL-ansvar använder i uppföljningen av APL. Den teoretiska utgångspunkten fokuserar på vilken kunskap som synliggörs genom dessa metoder. Tidigare forskning visar att en strukturerad process skapar förutsättningar för en bättre slutprodukt. Slutprodukten likställs i studien med en mer yrkeskunnig elev.

Syftet med vårt examensarbete har varit att få en kunskap och en förståelse för hur populärkultur, med fokus på skönlitteratur, införlivas i religionskunskapsundervisningen för grundskolans senare år. Fokus låg på lärarnas arbete med skönlitteratur utifrån de tre didaktiska frågorna, vad, hur och varför. Litteraturstudier har visat att det finns många förtjänster med att föra in skönlitteratur i undervisningen samt att det kan finnas en viss problematik kring det. Vi använde oss av en kvalitativ forskningsmetod som bestod av semi- strukturerade intervjuer. Informantgruppen bestod av nio stycken lärare i de samhällsorienterade ämnena i grundskolans senare år. Urvalsgruppen var representerad från fem olika skolor i södra Sverige. Resultatet visade att majoriteten av lärarna ansåg att skönlitteratur lämpar sig i de flesta arbetsområden inom religionskunskap med en betoning på världsreligionerna.

Denna studie har som fokus att studera eventuella skillnader som kan förekomma i sjukfrånvaron och kunnandet om växter och djur i närmiljön hos barn i tre olika förskoleformer.Syftet med denna studie är att undersöka eventuella samband mellan utevistelsens längd och barns hälsa samt kunskapsutveckling vid tre former av förskoleverksamheter som har varierad grad av utevistelse.Studiens frågeställningar:Vilka skillnader finns det i sjukfrånvaron hos barnen mellan de tre olika förskoleformerna?Vilka kunskapsskillnader finns mellan barnen i de tre förskoleformerna när det kommer till att namnge djur och växter i närmiljön?Går det att fastställa samband mellan utevistelsens längd och eventuella skillnader mellan de tre olika förskoleformerna?För att kunna besvarar studiens syfte och frågeställningar har det genomförts en arkivstudie och protokollstudier som pedagogerna på förskolorna har fått besvara. Dessa studier har genomförts på sex förskolor som har olika inriktningar. I studien ingår I Ur och skur förskolor, mobila förskolor och traditionella förskolor. Resultatet på denna studie visar på att det finns en viss skillnad mellan de barn som vistas mer tid utomhus än de barn som inte har lika lång utevistelsetid.Nyckelord: Utevistelse, Förskola, Hälsa, Kunskap.

Sammanfattning Den ökade flyktingströmmen medför ett behov av att arbeta språkutvecklande i alla ämnen. För att klara kunskapskraven skall eleverna kunna använda och förstå ämnesspecifika ord och begrepp, vilket poängteras i Lgr11. I mitt arbete som lärare i bild, slöjd och engelska på en skola i Sverige träffar jag huvudsakligen elever med invandrarbakgrund, både nyanlända och de som har levt i Sverige ett par år. I mitt examensarbete har jag undersökt hur jag som bildlärare kan arbeta språkinriktat i ämnet bild och om elevernas kunskapsutveckling i bild och svenska påverkas av metoden. Med deltagande observation som metod pågick undersökningen under sex förmiddagspass som vardera består av tre lektioner om fyrtio minuter.

Jag vill med denna studie undersöka om jag kan finna några gemensamma drag i hur lärare och elever upplever att de lärt av undervisningsinnehållet i sin tidigare skolgång och framför allt, varför de tror att vissa undervisningssituationer har gett upphov till mer lärande än andra undervisningssituationer. Jag vill också studera om dessa eventuella drag överensstämmer med vad den granskade litteraturen lyfter fram som grundläggande för att lärande ska komma till stånd. Jag vill också undersöka om det finns skillnader i uppfattningarna mellan dem som gått i skolan före respektive efter nuvarande läroplaners genomförande. Jag har intervjuat fem elever och fem lärare. Intervjuerna har varit strukturerade och utforskande till sin karaktär.

I det här arbetet synliggörs våra styrdokument på skolans område, de statliga, kommunala och lokala, utifrån den tes/fråga som lyder; ?Tar man grundläggande värden på allvar? Tar man barns frågor om livet, på allvar?? En presentation av respektive dokument och en kompletterande intervju med den pedagogiska ledaren/rektorn på en skola analyseras och sammanfattas. Undersökningens huvudresultat är som följer; Vardagstillvaron och den sociala gemenskapen är viktiga som utgångspunkt för samtal, reflekterande och kunskapsutveckling.Barns/vuxnas syn på medmänniskor är mycket viktigt - det utvecklande mänskliga mötet. Synliggör värden, normer, tankar och idéer och våga visa att du söker svar. Begrepp och värden är otydligare i den kommunala skolplanen och den lokala arbetsplanen.Grundtanken med arbetet är att följa idéer och tankar som är presenterade i våra styrdokument.

LTG- metodens betydelse -Sex lärares syn på sitt arbete med läs- och skrivutveckling i skolår 1, ur ett LTG- perspektiv Angela Ekström och Åsa Gustavsson Vi har gjort en kvalitativ undersökning där datainsamling har skett genom intervjuer. Problemområdet har varit att ta reda på hur sex lärare ser på sitt arbete med läs- och skrivutveckling i skolår 1, ur ett LTG- perspektiv (läsning på talets grund). Vi tycker att det finns outforskade luckor inom läs- och skrivutvecklingsområdet, gällande lärarperspektivet. Enligt vår mening har lärare blivit bortglömda då koncentrationen mest riktats på eleverna. Med denna undersökning vill vi bidra till kunskapsutveckling när det gäller blivande lärares kompetens inom läs- och skrivutveckling.

Syftet med studien var att belysa och analysera faktorer, som påverkar upplevelsen av trivsel i skolan för fyra 12-åriga pojkar med diagnos ADHD. Vidare var syftet att beskriva och jämföra hur verksamheten organiseras och hur den fysiska och sociala miljön anpassas för dessa elever inom grundskolan och särskolan, för att skapa förutsättningar för social utveckling. Två undersökningsmetoder användes. Fyra 12-åriga pojkar intervjuades med hjälp av ett frågeformulär med svarsalternativ samt några öppna frågor. Intervjuerna bandades och valda delar transkriberades.

Denna uppsats, Läraren och den praktiska verkligheten, handlar om hur lärare gör föratt omforma sina ämneskunskaper till ämnesdidaktiska, vilka metoder de använder iundervisningen för att medvetandegöra elevernas inlärning, samt hur lärarna gör för attutmana och inspirera elevernas lärande och kunskapsutveckling. Teorierna som använtsi studien är läranderum, proximala utvecklingszonen, autonomous learning, learning tolearn och pedagogical content knowledge, vilka även ligger till grund för denanalyserande delen.Resultaten i studien visar att en fungerande gruppdynamik är avgörande för en godarbetsmiljö, en ständig dialog utifrån elevens perspektiv bör föras för att skapamedvetenhet hos eleven gällande lärprocessen. Utveckling av självständigt lärande skergenom tydlig kommunikation mellan lärare och elever, det vill säga att läraren är tydligmed anledningen till arbetsområdet, informationen kring anvisningarna, samt finns somen tydlig vägledare för att guida eleven genom ämnet. Vidare handlar omformning avämneskunskaper för lärare i praktiken om att reflektera, utvärdera och utvecklaplaneringen och den genomförda undervisningen..

Each student in elementary school will under current policy documents have an individual development plan (IEP) from 1 January 2006. The plan should primarily aim for a higher goal achievement, but also to the student to gain a greater understanding of their own learning process and knowledge. My experience is that some students, despite efforts IUP have difficulty seeing their own learning process and it has been the starting point of my study. The aim of the study has been to investigate and analyze teachers work with individual development plans from the first grade to the sixth grade from a teacher's perspective. The goal was to identify strategies and techniques that could help develop IUP as a tool for the student's learning and understanding of their own learning process.

Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Speciallärarprogrammet Höstterminen 2010 ABSTRAKT Leden, Lotta & Tufvesson, Karin (2010). Åtgärdsprogram och IUP ? för elever i matematiksvårigheter (IEP ? for Students in Mathematical Difficulties). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med vårt examensarbete var att studera vilken matematik som synliggörs, och hur denna beskrivs i form av svårigheter och åtgärder, i åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner (IUP). Vi har också avsett att undersöka hur åtgärderna följer dagens matematikdidaktiska forskning, hur de följer kursplanen i matematik samt hur de följer Skolverkets riktlinjer för upprättande av åtgärdsprogram och IUP.