Mobila intensivvårdsgrupper (MIG) som i samverkan med vårdavdelningars sjuksköterskor kan identifiera, bedöma samt handlägga patienters vårdbehov har successivt implementerats inom sjukvården internationellt sedan mitten av 90-talet, med syfte att minska vårdtid och dödlighet. Inom svensk sjukvård har detta implementerats sedan mitten av 2000-talet. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskornas erfarenheter av konsultation och samverkan med mobila intensivvårdsgrupper. En undersökande intervjustudie genomfördes och insamlad data analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade sig i två huvudkategorier; Vägen till beslut och Samverkan med MIG.

Det finns ingen entydig bild av hur man ska uppfatta innovation. Vi kan dock säga att det hänger intimt samman med kunskap. Ur denna synvinkel är det intressant att styra kunskaper så att de blir en resurs för företaget via knowledge management. Vårt syfte är att undersöka hur styrsystem förhåller sig till kunskap och innovation i ett kunskapsintensivt företag genom att med kvalitativ metod studera hur medarbetare på Öhrlings PricewaterhouseCoopers i Lund upplever sin arbetssituation.Vi kommer till slutsatsen att styrsystem påverkar kunskapsutveckling och innovation via vertikal elasticitet. Strukturella, sociala och kulturella dimensioner menar vi inte i sig ger en tillfredställande bild av de erfarenheter undersökningen gör..

Detta arbete ämnar undersöka hur pedagoger förhåller sig till litteratur och litteraturläsning som undervisningsinnehåll i förskoleklassen. Vilken litteratur väljer pedagogen att använda i sin undervisning och varför? Undersökningen baseras på intervjuer.Resultatet av studien visar att samtliga pedagoger i denna undersökning har en positiv attityd till litteratur och anser att det är viktigt att barnen får tillgång till litteratur och högläsning både hemifrån och ifrån skolans verksamhet. Syftet och tillvägagångssätten varierar och skiljer sig dock lite åt. Några generella mönster går att utläsas av intervjusvaren.

Detta arbete är en undersökning som tar avstamp i summativ och formativ bedömning. Syftet med arbetet är att belysa elevernas syn på bedömning och på så sätt även belysa bedömningens betydelse i skolan. Kvalitativa intervjuer med fyra elever i nionde klass, samt en av deras lärare, ligger till grund för resultatet. Genom att analysera resultatet tillsammans med relevant litteratur så har jag kommit fram till att fördelarna med att använda formativ bedömning har nått ut till eleverna till viss del. I samband med bedömning så efterfrågar eleverna feedforward, personlig kompetens hos lärarna, elevexempel och kontinuitet för att lära sig men ser inte bedömningen som en del av utvecklingen utan som ett slutgiltigt betyg.

Syftet är att undersöka vilka ifrågasättanden av nuvarande styrdokument och kunskap som kan ha lett till utvecklandet och genomförandet av gymnasiereformen Gy 2011. Med ifrågasättande av kunskap menas att vedertagen kunskapsutveckling och tankesätt får fortgå så länge inga röster höjs som ifrågasätter den, detta sker med utgångspunkt i Thavenius teori. Studien innefattar vidare vilka förhandlingar, mellan forskarsamhället och statsmakten som eventuellt har gjorts vid framtagandet av den nya reformen. I enighet med Odéns teori om hur förhandlingar uppstår när det sker förslag på förändringar, jag skall därför undersöka om det går att urskilja några sådana vid framtagandet av Gy2011, med fokus gällande historieämnet. Syftet med studien är att:skapa en bild av vad som teoretiskt sett styr gymnasieskolans undervisninghur och varför detta åstadkommits skillnader mot tidigare läroplan och kursmål samt vad man önskar uppnå med gymnasiereformen.

Denna studie syftar till att belysa pedagogers perspektiv på Språkintroduktionsprogrammen. Pedagogernas perspektiv är i huvudsak med avseende på vad pedagogerna har för roll på programmet, samt hur de arbetar för att eleverna ska integreras i skolan och nå kunskapsmålen. Genomförandet av studien bygger på kvalitativa intervjuer med pedagoger på samtliga Språkintroduktionsprogram i en medelstor svensk kommun. Resultatet visar att lärarna är väldigt enade i sin pedagogiska syn om hur arbetet på Språkintroduktionsprogrammen ska se ut. Samt att de anser att det är för lite integration mellan Språkintroduktion-eleverna och resten av skolan.

Matematikundervisningen i den svenska skolan är ett omdebatterat ämne. Debatten handlar bland annat om vilken arbetsmetod som är lämpligast och bäst främjar elevernas kunskapsutveckling. Den här studien är inriktad på arbetsmetoden utomhusmatematik. Studiens syfte är att undersöka hur lärare som är aktiva i grundskolans år 1-3 ser på utomhusmatematikens betydelse för matematikundervisningen. Studien undersöker även vad lärare ser för möjligheter och svårigheter med denna arbetsmetod.

Syftet med studien är att undersöka några gymnasiesärskolelärares syn på motivation och förankring i styrdokumenten i ämnet matematik. Min utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet, där delaktighet ligger till grund för motivationen. Delaktighet i det sociala sammanhanget samt i elevernas egen kunskapsutveckling.Jag har valt en kvalitativ ansats och en fenomenografisk analys, mitt fokus är att hitta skillnader i lärarnas uppfattningar kring motivation och styrdokument. Med stöd av denna ansats har jag valt åtta semistrukturerade intervjuer, som metod.Resultatet visar att det finns variationer på hur lärarna ser på motivation och utvecklingstörning. Utfallsrummet är inre förutsättningar för motivation med underkategorierna inuti individen och i samspel med andra och yttre förutsättningar för motivation.

Syftet med detta arbete var att undersöka om samtal i små grupper kan gynna elevers begrepps- och språkutveckling. Jag tittar också på om estetiska arbetsredskap, såsom penna, papper och lera, kan bidra med ytterligare dimensioner i elevernas kunskapsutveckling. Undersökningen har gjorts i en grupp med fyra elever som går i årskurs 1-2. Genom att låta eleverna diskutera kring djurens vinterliv, samtidigt som de fick rita, skriva och forma i lera, har jag i undersökningen sett fördelar med att använda diskussioner som en del i undervisningen. I samtalet stödjer eleverna varandras utveckling bland annat genom att bygga vidare på varandras uttalanden, hjälpa varandra hitta ord och begrepp samt ställa frågor och motfrågor.

Vi är intresserade av vilken roll barnboken har i förskolan och om både pedagoger och barn hade någon uppfattning om varför läsning kan vara av betydelse. Därför ville vi ta reda på pedagogers och barns syn på läsandet av barnböcker i förskolan, samt att ta reda på vilka likheter och skillnader det finns mellan deras uppfattningar. Vi har gjort en kvalitativ undersökning där vi intervjuat sex pedagoger och 18 barn. Vår studie bygger på ett sociokulturellt perspektiv. Pedagogerna använde barnboken främst som ett verktyg i förskolan för att främja barnets kunskapsutveckling som exempelvis språket, fantasin och faktakunskaper.

Syftet med arbetet är att undersöka hur elever i en klass i skolår 9 upplever att läsa, tolka och förstå utvalda delar av de klassiska böckerna Glasblåsarns barn av Maria Gripe, Mor gifter sig av Moa Martinson samt Fröken Julie av August Strindberg. Eleverna skulle få en inblick i dessa verk, öka intresset för äldre litteratur samt undervisningen skulle ligga på en för eleverna anpassad nivå. Metoden byggde på att vi delade ut en enkät med öppna frågor som eleverna utifrån sina förkunskaper svarade på. Efter varje avslutad text ville vi genom reflektionstexter få eleverna att skriva ner tankar och åsikter om vad de hade läst. Arbetet avslutades med ytterligare en enkät som utvärderade arbetet.

Uppsatsen ämnar undersöka hur lärarstudenter upplever särbegåvade elevers situation i skolan, samt hur lärarstudenter menar att dessa elever ska hanteras i skolan, med fokus på behov av extra stöd utöver den ordinarie undervisningen. Frågorna grundas i forskning som visar att särbegåvade barn och elever ofta kräver en delvis annorlunda pedagogik och särskild uppmärksamhet i skolan för att inte tappa sina förmågor eller sin lust att lära. En kvantitativ undersökning har gjorts i vilken nästan 400 lärarstudenter bedömt åtta påståenden om särbegåvade elevers situation i skolan. Resultaten visar att lärarstudenterna till stor del är positivt inställda till särskilt stöd för särbegåvade elever. Dock upplever de delvis att de saknar den kunskap det krävs för att tillgodose de särbegåvade elevernas i deras kunskapsutveckling i skolan.

Jag har gjort en intervjustudie med elever från nionde klass där jag har tagit del av deras syn på utvecklingssamtalet. Mitt syfte var att undersöka hur elever uppfattar utvecklingssamtalet och ta reda på vilka underlag som används under samtalet för att få ett jämbördigt möte som är framåtsträvande och utvecklande för eleven. Med hjälp av litteratur i valt ämne och skolverkets riktlinjer har jag gjort en tolkning av elevernas utsagor och dragit slutsatsen att skolan har kommit långt med sin strävan mot ett jämbördigt möte, med ett flertal underlag för att delge information för det stundande samtalet, men har inte riktigt nått målet än. Eleverna uppfattar utvecklingssamtalet som ett tillfälle att diskutera betyg, men ser inte det som en möjlighet till utveckling i sitt eget lärande. De underlag som används inför samtalet ses av de flesta elever som något positivt.

Sedan jan 2006 ska alla elever i grundskolan ha en individuell utvecklingsplan (IUP). Syftet med införandet av IUP var bland annat att måluppfyllelsen i skolan skulle förbättras och att elevers och vårdnadshavares delaktighet skulle stärkas. I detta arbete ser jag närmare på vad som dokumenteras i de individuella utvecklingsplanerna. Materialet som analyserats är planer från år åtta. I undersökningen har jag genom kvalitativ textanalys undersökt hur arbetet med planerna skiljer sig åt gällande vad som dokumenteras i dessa.

Syftet med undersökningen är att se hur lärare använder sig av skönlitteratur i undervisningen, vad de anser arbetet ger eleverna samt om det finns några hinder med det skönlitterära arbetet. I vår forskningsbakgrund tar vi upp olika forskares syn på hur skönlitteratur påverkar barns Kunskapsutveckling, för- och nackdelar med det skönlitterära arbetet samt vad kursplanerna säger. Det skönlitterära arbetet knyts samman med Vygotskijs och Langers teorier om lärande. För att uppnå syftet genomfördes intervjuer med nio mellanstadielärare på skolor i södra Sverige.Samtliga lärare i vår undersökning använde sig av någon form av skönlitteratur i undervisningen och flertalet tycker att det skönlitterära arbetet är viktigt eftersom det ger eleverna en djupare förståelse. Det mest framträdande arbetssättet var tematiskt arbete samt att lärarna använde sig av skönlitteraturen som en del i arbetet med läs- och ord förståelse.