Begreppet sponsring har förändrats över tid från det som tidigare mer betraktades somvälgörenhet. Utvecklingen inom området har medfört att sponsring idag kan ses som ett viktigt marknadsföringsinstrument där företagen har en väl bearbetad plan för hur verktyget ska användas. Kravet på motprestationer har ökat och idag uppfattas begreppet mer som ett affärsmässigt samarbete.Syftet med studien är att, utifrån en kvalitativ undersökning, undersöka hur företag i Umeå med omnejd behandlar området sponsring. Närmare bestämt hur sponsring som verktyg påverkar varumärkeskapitalet samt om mindre och större företag uppvisar några skillnader i deras sätt att arbeta med sponsring. Vår förhoppning är att studiens resultat ska generera värdefull information inom området samt bidra med underlag till framtida studier.

ProblemformuleringHur skiljer sig den inre effektiviteten mellan Västerbottens läns landsting hälsocentraler i Umeå-området?Hur kan hälsocentralerna förbättra sin inre effektivitet?SyfteSyftet med denna studie är att genom ABC-kalkylering beräkna kostnaden för ett besök på Västerbottens läns landstings olika hälsocentraler inom Umeå-området. Dessa kostnader jämförs sedan mellan hälsocentralerna, för att på så sätt kunna ge indikationer om vilka hälsocentraler som drivs kostnadseffektivt och vilka som är i behov av effektivisering. Syftet med resultaten från dessa beräkningar och jämförelser är alltså att ge Västerbottens läns landsting förslag och rekommendationer för en ökad effektivitet.Metod Studien är genomförd med en kvantitativ forskningsstrategi. Vår Kunskapssyn är positivistisk, där vi försöker förklara hälsocentralernas totala kostnadseffektivitet genom att analysera olika processer och deras kostnader.

Vid ett möte i Lissabon år 2000 bestämdes att det fanns behov av att öka jämförbarheten mellan företags årsredovisningar i olika länder. Detta skulle åstadkommas genom att företag inom EU skulle bli tvungna att följa samma redovisningsstandarder vid upprättande av sina årsredovisningar. Som följd av detta blev IFRS/IAS(International Financial Reporting Standards/International Accounting Standards) år 2005 tvingande för alla börsnoteradeföretag i Sverige. I denna uppsats har vi valt att studera en del i denna standard nämligen IAS 24, Upplysningar om närstående.Med en närstående relation menas en part som, direkt eller indirekt, har betydande eller bestämmande inflytande över ett företag. Med detta menas att parten kan påverka ett företags finansiella och operativa strategier.

Ökad konkurrens på marknaden har bidragit till att outsourcing blivit allt mer vanligt bland företag. Det finns flertaliga motiv till outsourcing vilket kan beskrivas utifrån ekonomiska och strategiska aspekter. Inom dessa ryms bland annat kostnadsreducering, fokusering på kärnverksamhet, flexibilitet och förbättring av kvaliteten. Trots omfattande studier inom området outsourcing är studier inriktade mot reservdelsfunktionen begränsade. Föregående studier genomförda inom outsourcingområdet har utgått ifrån teorierna om transaktionskostnader eller ett strategiskt perspektiv som belyser företagets resurser om huruvida de är en del av företagets kärnverksamhet.

Under de senaste decennierna har CSR uppmärksammats bland företag och samhälle. CSR behandlar aspekter som miljö, samhället och företagsledning. Denna uppståndelse har bidragit till att företag börjat rapportera om dess hållbarhet i årsredovisningar och dessutom i enskilda hållbarhetsredovisningar. Denna rapportering är frivillig i många länder men många företag föredrar att rapportera om detta för att legitimera sig för sina intressenter. Då denna rapportering blivit mycket populär har flera ramverk utvecklats och den mest tillämpade är riktlinjer utfärdade av GRI. Syftet med denna studie är att undersöka vilka företagsekonomiska egenskaper som påverkar omfattning av hållbarhetsredovisning för företag i olje- och gasindustrin.

Frågan om revisorns oberoende har historiskt sett alltid varit en aktuell fråga och är idag själva grunden för revisionsyrket. Revisorns oberoende har blivit kraftigt ifrågasatt under den senaste tiden, vilket beror på en rad olika redovisningsskandaler runt om i världen. För att återupprätta allmänhetens förtroende för yrket har lagstiftare implementerat nya lagar och regler. EUs svar på revisorns bristande trovärdighet är intern rotation av påskrivande revisor och nyckelpersoner inom revisionsteamet. I Sverige gäller lagen om den interna revisorsrotationen för noterade bolag.

De svenska fastighetsbolagen har under de senaste åren haft stora svängningar i resultatet. Ett exempel på detta är Hufvudstaden som andra kvartalet 2008 gjorde en vinst på 200milj vilket på endast ett kvartal utvecklade sig till en förlust på 630 milj. Tidigare redovisningsregler i Sverige har haft sin grund från försiktighetsprincipen. På senare år har redovisningsreglerna i Sverige utvecklats så att de skall följa resten av EU och bli mer internationella. Detta harpåverkat fastighetsbolagen att frångå anskaffningsvärde i balansräkningen till att använda verkligt värde istället.

Detta är en studie om coopetition inom destinationsnätverk, det vill säga när aktörer på en turistdestination ingår i ett nätverk där samarbete och konkurrens sker samtidigt. Studien är gjord på Visit Gellivare Lapland (VGL), ett destinationsnätverk i Gällivare i norra Lappland som består av ett destinationsbolag, turistbyrån samt ca 55 stycken medlemmar som verkar inom besöksnäringen. Coopetition är en sammansättning av engelskans cooperation och competition och är ett fenomen som uppkommit i och med att konkurrerande organisationer går samman för att nå konkurrensfördelar. Det teoretiska syftet med denna studie är utveckla en förståelse för hur kommunikation och motivation hindrar respektive möjliggör coopetition inom ett destinationsnätverk och det praktiska syftet är att utveckla Visit Gellivare Lapland som destinationsnätverk genom att ge destinationsbolaget och dess medlemmar en förståelse för hur kommunikation och motivation påverkar samarbetet inom nätverket. I och med att vi i studien vill nå en förståelse för begreppet coopetition inom destinationsnätverk har vi antagit en hermeneutisk Kunskapssyn och eftersom syftet är att se hur de på förhand bestämda faktorerna kommunikation och motivation påverkar coopetition så antar studien ett deduktivt angreppssätt.

Ämnesbakgrund: En växande informationsefterfrågan på dagens ekonomiska marknader har skapat en trend att redovisa information utöver den information som är av enbart finansiell natur. Som följd av dettapublicerar företag i allt högre utsträckning rapporter som redovisar företagets hållbarhetsarbete. Detta har även medfört en växande trend på redovisningsområdet kring att studera redovisning som behandlar hållbarhet.Prior et al. (2008) presenterar resultat som visar att företagens hållbarhetsarbete är positivt korrelerat med företagsledningens manipulering av det resultat som redovisas i de finansiella rapporterna, samt att denna korrelation har en negativ effekt på företagens finansiella prestationer. Denna uppsats tar i ansats att undersöka detta fenomen utifrån ett rent redovisningstekniskt perspektiv.

BAKGRUND:Här ges en beskrivning en tillbakablick på hur synen på inlärning och utveckling hos barn har sett ut över tid. Förberedelsen för barnens övergång från förskola till skola tas upp likaså en beskrivning av olika pedagogiska inriktningar som påverkat den svenska förskolan. Fröbel, Dewey och Montessori är några av dem vars sätt att se på inlärning och utveckling hos barn som beskrivs. Skolförberedelse och behavioristisk och konstruktivistisk Kunskapssyn beskrivs. Barnperspektiv och barns perspektiv behandlas, och även synen på detta över tid.

ProblemformuleringDet vi med denna uppsats vill undersöka är hur en tjänsteorganisations produktivitet kan mätas. Därför lyder vår problemformulering enligt följande: Hur kan produktivitet mätas i en tjänsteorganisation? Produktiviteten i en tjänsteorganisation påverkas av ett antal faktorer, till exempel personalen, kommunikation, ledarskap och de IT-system personalen arbetar i. Med ?mäta? syftar vi till att kvantifiera de kvalitativa faktorer som påverkar produktiviteten. SyfteUtöver att se hur produktiviteten kan mätas i en tjänsteorganisation ska vi utveckla en modell som visar hur tjänsteproduktiviteten kan mätas samt identifiera vilka faktorer som påverkar och hur de påverkar produktiviteten.

Revisionsplikten i Sverige avskaffades för några år sedan för de minsta aktiebolagen och idag är det ett omdiskuterat ämne. Det är dock först nu som effekterna börjar visa sig. Idag är det cirka 80 procent av de minsta bolagen som inte anlitar en revisor. Studien har utförts ur företagens perspektiv och syftet med vår studie har varit att undersöka om bolag som inte anlitar en revisor har fattat ett ekonomiskt rationellt beslut. För att genomföra studien har vi använt oss av kvantitativ metod med deduktiv ansats som utgått från positivistisk Kunskapssyn. Vi har bland annat undersökt om ett antal nyckeltal skiljer sig mellan reviderade och oreviderade bolag.

Revisionskvalitet är något som ständigt verkar vara ett aktuellt ämne. Forskare har genom åren använt flera olika mått och metoder för att försöka mäta denna kvalité. Vi har i denna studie valt att använda oss av ett kvalitetsmått som heter Kvalitetshotande beteende (KHB) som innebär att vi istället för att mäta kvalitet, undersöker vad som kan hota revisionskvaliten. Exempel på kvalitetshotande beteenden kan vara att revisorn av olika anledningar hoppar över steg i kontrollpunkterna i revisionen eller godtar en klients svaga förklaring utan att själv titta närmare på fallet. Faktorer som skulle kunna påverka revisorer att begå dessa felaktigheter är flera, men vi har i vår studie valt att fokusera på olika stressfaktorer och kompetensfaktorer.

SAMMANFATTNINGOrganisationer befinner sig i en konkurrenskraftig omgivning vilket medför påtryckningar och krav på förändring för att kunna följa med. Omvärldens krav blir allt hårdare och samhället förändras allt snabbare. Förändringar kan vara svåra och därför kan organisationer söka råd, tips och hjälp från olika håll. Under de senaste 20-30 åren har det skett ett uppsving av managementkoncept. Genom managementkoncepten kan omvärlden bli begripligare, prestationsglapp bli mindre och omgivningens krav bemötas.

Bland dagens stora företag och internationella koncerner har inte ägarna alltid möjligheten eller viljan att leda bolaget. Eftersom VD är utsedd att leda företaget är det viktigt att motivera denne att göra ett bra arbete som gynnar ägarna. Vanligt förekommande är därför att utforma en ersättning med både fasta och rörliga delar.Ersättningar till VD som forskningsområde har utvecklats starkt sedan 1980-talet då företagens användande av bonus ökade kraftigt. Många forskare har sedan dess undersökt olika former av samband mellan bonus och prestation, men det råder delade meningar om hur dessa samband ser ut. Det står dock klart det finns många olika variabler att undersöka och att valet av variabler har en avgörande effekt på studiens resultat.