Syftet med det hÀr arbetet var att skapa ett hÀfte med nÄgra tips och idéer pÄ hur matematik och lek kan kombineras, och att se om det finns nÄgra sidovinster med att kombinera matematik och lek.Lekarna i hÀftet ska vara genomförbara utan krav pÄ vare sig material eller miljö.Jag genomförde en enkÀt för att se om det fanns nÄgot liknande material ute pÄ förskolorna, och om ett sÄdant material anvÀnds eller om det fanns ett intresse för att anvÀnda ett sÄdant material.Det egentliga huvudresultatet för det hÀr arbetet Àr hÀftet som innehÄller nÄgra lekar som kombinerar matematik och leken, och visa pÄ nÄgra sidovinster det kan ge att kombinera matematik och lek.Det jag i stora drag kom fram till var att det egentligen inte finns nÄgra hinder pÄ hur matematik och lek kan kombineras. Det Àr i princip bara den egna fantasin som kan var ett hinder i hur matematik och lek kan kombineras. Med ett öppet sinne och med lite fantasi sÄ kan man leka nÀr som helst, och var som helst. Att kombinera matematik och lek Àr alltsÄ inte nÄgra som helst problem..

Syftet med denna studie Àr att beskriva och jÀmföra diskursiva mönster om teknikÀmnet i grundskolan som kommer till uttryck i diskurser pÄ olika nivÄer och sammanhang i samhÀllet. Studien belyser Àven maktrelationerna inom den institution och sociala ordning som diskursen Àr en del av. Tre diskurser uppmÀrksammas i studien vilka utgörs av kursplanen i teknik, de nyckelpersoner som ansvarade för formuleringarna i kursplanen samt lÀrare som undervisar i teknikÀmnet i grundskolan. Datainsamling har skett med hjÀlp av fokusgruppsintervjuer. För att analysera texterna anvÀnds Faircloughs metod för kritisk diskursanalys.

Syftet med mitt arbete Àr att analysera vad förÀldrarna tycker om att deras barn kommer att fÄ lÀra matematik pÄ förskolan. Jag vill undersöka hur mycket kunskap förÀldrarna har om det pedagogiska arbetet pÄ förskolan, vad förÀldrarna har för förhÄllande till matematik och deras attityd till matematik. Undersökningen baseras pÄ enkÀter som genomfördes pÄ tre olika förskolor i södra Sverige. Resultat av undersökningen visar att de flesta förÀldrarna tycker att man kan börja med matematik redan i förskolan. Av de förÀldrar som var negativ instÀllda till matematiken i förskolan har hÀlften tyckt att skolmatematiken var svÄr och trÄkig.

Syftet med denna studie var att undersöka hur elever i Ärskurs nio uppfattar och tolkar syftet med att ha bild i skolan i relation till kursplanen i bild. Avsikten var att fÄ en bild av huruvida elevernas syn pÄ Àmnet förÀndrades om de fick möjlighet att tolka kursplanen, vilket jag ansÄg som anvÀndbart i mitt framtida yrke som bildlÀrare dÄ bild ofta Àr ett Àmne som ses ner pÄ och jag vill hitta ett bra angreppssÀtt för att nÄ eleverna. Genom att lÄta eleverna tolka kursplanen hoppades jag att det skulle pÄverka elevernas attityd mot Àmnet. ProblemstÀllningen berörde elevernas syn pÄ Àmnet före, under och efter undersökningen. Undersökningen genomfördes i form av en enkÀt som delades ut till tre klasser pÄ tvÄ skolor.

Syftet med studien Àr att studera förskolans mÄltider och hur matematik kan ÄskÄdliggöras i dessa, samt se hur pedagogerna synliggör och talar om matematik i mÄltiderna. För att ta reda pÄ detta har vi tagit hjÀlp av litteratur, observationer, samtal och social media. Observationer har genomförts av en förskolas mÄltidssituationer (frukost, lunch och mellanmÄl) under tvÄ dagar. Efter observationerna genomfördes samtal med pedagogerna kring observationernas syfte. Studiens frÄgestÀllningar har lagts ut pÄ en social media dÀr verksamma pedagoger medverkar för att se hur pedagogerna talar om matematik i mÄltiderna.

Syftet var att undersöka och beskriva hur man kan arbeta med matematik pÄ ett alternativt sÀtt utan matematikboken som styrande medel. Vi har studerat litteratur, samt observerat och intervjuat pedagoger som arbetar pÄ ett alternativt sÀtt med matematik. Undersökningsgruppen har bestÄtt av tre pedagoger som har berÀttat om och demonstrerat sitt arbetssÀtt. Vi har kommit fram till det finns alternativa arbetssÀtt som kan ersÀtta det traditionella arbetssÀttet i matematik, det vill sÀga enskilt rÀknande i matematikboken. .

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vad pedagoger pÄ förskolan anser vara innehÄllet i Àmnet matematik för smÄ barn och jÀmföra detta med litteraturens beskrivning. En enkÀtundersökning gjordes för att fÄ fram vilken instÀllning verksamma pedagoger i en medelstor tÀtort i Mellansverige har till Àmnet matematik. De flesta tillfrÄgade pedagogerna anser att man ska lÀra barnen matematik tidigt i livet för att man ska lÀgga grunden för ett livslÄngt lÀrande, sÄ stÄr det Àven i lÀroplanen Lpfö 98 att förskolan ska göra..

Syftet med arbete Àr att undersöka hur lÀrare anvÀnder sig av barnboken Fia och djuren (Kruusval 2007) för att synliggöra matematik för barn i Äldern 5-6 Är pÄ förskolan. Vi observerade lÀrarna i en höglÀsningssituation, dÀrefter intervjuade vi dem för att fÄ en djupare bild av hur de tÀnkte kring höglÀsning och matematik. Resultatet pÄ undersökningen visar att lÀrarnas kunskaper och erfarenheter kring Àmnet matematik har en avgörande betydelse för vilken form av matematik som synliggörs i höglÀsningen. Resultatet visar ocksÄ att det Àr av stor vikt att lÀrarna utmanar, uppmuntrar, stödjer och samtalar med barnen om den matematik som Àr bÄde synlig och dold i boken. .

 Undersökningens syfte var att ta reda pÄ vad sorts matematik som barn anvÀnder vid sociala interaktioner i leken. Studien Àr alltsÄ gjord för att skapa en ökad förstÄelse för hur barn, utan pÄverkan av pedagoger, ger uttryck för matematik i den sociala leken med  andra barn. Jag genomförde en kvalitativ observationsstudie som bestod av sammanlagt 30 olika observationstillfÀllen. Observationerna genomfördes pÄ bÄde ett strukturerat sÀtt, med hjÀlp av ett observationsschema samt ett ostrukturerat sÀtt, dÀr jag anvÀnde mig av endast fÀltanteckningar. Alla observationer genomfördes i samma rum under de olika observationstillfÀllena.

Syftet med arbetet Àr att undersöka vilken matematik pedagogerna upptÀcker att de yngsta barnen anvÀnder sig av i lek inomhus sÄvÀl som utomhus. Vidare Àr jag intresserad av hur pedagogernas anpassning av miljön pÄverkar de yngre barnens matematiska intressen. Hur gör man för att stimulera dessa? .

LÀrare planerar undervisning och vÀljer vad eleverna ska arbeta med. Denna studie syftar till att undersöka lÀrares tankar om vilket matematiskt innehÄll elever möter samt vilka förmÄgor elever trÀnar i arbetet med en uppgift i matematik. Studien genomfördes genom intervjuer med fem lÀrare som fick svara pÄ frÄgor kring en uppgift i matematik. De övergripande frÄgorna handlade om matematiskt innehÄll och förmÄgor, men Àven uppgiftens koppling till Lgr11 efterfrÄgades. LÀrarnas svar kopplades till de specifika kunskaper som behövs för att undervisa i matematik.Studien visade att lÀrarna i hög utstrÀckning sorterade in uppgiften inom omrÄdet kombinatorik och att de framförallt sÄg uppgiften som en problemlösningsuppgift.

Syftet med mitt arbete Àr att undersöka lÀrares och elevers syn pÄ laborativ matematik samt hur stÀmningen i klassrummen förÀndras vid dess nyttjande. Genom personliga intervjuer och observationer av lÀrare och elever besvarar jag mina frÄgestÀllningar. De elever jag har intervjuat som Àr vana vid laborativ matematik har en betydligt mera positiv syn pÄ Àmnet matematik och tycker i högre grad att Àmnet Àr stimulerande Àn elever som Àr prÀglade av den gÀngse traditionella undervisningen. Dessa elever Àr inte rÀdda för att svara fel pÄ lÀrarens frÄgor och har lÀttare för att se matematik i vardagen. De Àr prÀglade av en matematikundervisning som grundar sig pÄ samarbete, diskussion och kritisk granskning snarare Àn enskild mekanisk rÀkning av tillrÀttalagda klassrumsproblem..

Syftet med denna studie Àr att jag vill fÄ en fördjupad kunskap nÀr det gÀller problemlösning i matematikundervisning. Jag vill ta reda pÄ hur olika pedagoger tÀnker och arbetar kring problemlösning i matematik i Ärskurserna 1-3. Genom intervjuer med fem lÀrare i Ärskurserna 1-3 med olika yrkeserfarenhet och utbildning har jag samlat in min data. Min studie har fokus pÄ hur lÀrarna uppfattar begreppet problemlösning. Jag har ocksÄ undersökt hur de anpassar sin undervisning efter kursplanens avsikter nÀr det gÀller just problemlösning samt hur de förklarar att problemlösning tar form i deras undervisning.

Matematik ingÄr i förskolans strÀvansmÄl, och Àr ett av mÄnga strÀvansmÄl i förskolan. Detta innebÀr att pedagoger skall strÀva efter dem och hitta tillfÀllen att lyfta fram dem med barnen. Vi har valt att undersöka hur pedagoger jobbar med matematik, hur de presenterar matematik för barnen för att underlÀtta barnens vidareutveckling och hur medvetna de Àr om strÀvans mÄl i just matematik för förskolan. Vi har Àven valt att undersöka barnens tankar kring matematik och dess anvÀndning i framtiden. I förskolans vardag kan man alltid finna sÀtt att lÀra ut matematik, men tyvÀrr hittar fÄ pedagoger tid att sÀtta sig in i det och förstÄ barns tÀnkande och kunskaper. Mycket annat skall göras och uppmÀrksammas vilket leder till att matematiken för de flesta pedagoger ligger i skymundan.

Denna uppsats avser att jÀmföra kursplanerna i historia för grundskolan i Sverige respektive Finland, med syftet att synliggöra eventuella likheter och skillnader. Uppsatsens syftar Àven till att undersöka hur begreppet historiemedvetande yttrar sig i de bÀgge kursplanerna. Undersökningen har utförts genom att de bÀgge kursplanerna har kategoriserats utifrÄn Sven SÞdring Jensens fyra historieundervisningsteorier. För att göra det möjligt att tolka hur ett historiemedvetande yttrar sig i kursplanerna, har tvÄ frÄgestÀllningar hÀmtats frÄn Halvdan Eikelands analysredskap och sedan applicerats pÄ de fyra historieundervisningsteorierna. Analysen av undersökningen visar att det finns tydliga skillnader mellan de bÀgge kursplanerna.