Forskning visar att cirka 15 % av svenska elever har specifika matematiksvÄrigheter samt att mÄnga elever Àven har lÄg tilltro till sitt kunnande i matematik. Forskning ÄskÄdliggör Àven att det finns en skillnad mellan pojkar och flickor. Om pojkar och flickor ökar sitt sjÀlvförtroende lika mycket, ökar pojkars prestation betydligt mer Àn flickors. I vÄr studie har vi valt att utgÄ ifrÄn ett elevperspektiv och genomfört 12 intervjuer med elever i matematiksvÄrigheter för att studera vilka upplevelser de har haft av matematikundervisning. VÄrt syfte med detta arbete var dels att studera hur elever i matematiksvÄrigheter funderar och resonerar kring Àmnet samt att försöka ta reda pÄ om det gÄr att urskilja deras sjÀlvförtroende.

SammanfattningMalin StÄngbergKunskapsutvecklingOm matematikbokens betydelse för lÀrandet i tidiga ÄrStudy about pupil?s knowledge in mathematicsAntal sidor: 25Syftet med denna studie var att undersöka hur elever i tidiga skolÄren lÀr sig matematik.Dessutom ville jag fÄ fram om eleverna fick bÀttre förstÄelse och ett annat förhÄllningssÀtt tillvardagsmatematik om man arbetar utan matematikbok. Detta undersökte jag utifrÄn tre lÀraresperspektiv genom intervjuer.Mina frÄgor lyder:Hur lÀr sig barn inom matematiken?Vad hÀnder med barnens förhÄllningssÀtt till matematik om man tar bort matematikboken?Kan bortplockandet av matematikboken bidra till ökad individualisering i skolarbetet?FÄr eleverna bÀttre förstÄelse för vardagsmatematik utan bok?Genom insamlandet av teorierna och med hjÀlp av mina intervjuer med lÀrarna har jagkommit fram till flera olika slutsatser som kan pÄverka hur barn lÀr sig inom matematiken tillexempel genom ett varierat och stimulerande material, goda samtal och diskussioner ochlÀrarens roll som en god förebild. Om eleverna inser sambandet mellan matematik i vardagenoch skolmatematik skulle fler tycka att matematik var bÄde roligt och intressant och lÀttare attförstÄ.Sökord: Matematik, inlÀrning, kognitiv teori, sociokulturell teori.

Syfte: Studien syftar till att belysa vad elever sjÀlva anser vara ett stöd för dem i matematik och att se om det överensstÀmmer med det skrivna ÄtgÀrdsprogrammet. FrÄgestÀllningar:? Hur beskriver eleverna sina behov för att kunna uppfylla kunskapskraven? ? Hur kommer elevens behov till uttryck i ÄtgÀrdsprogrammet?? Vad anser eleverna vara ett stöd för dem för att kunna utveckla sina kunskaper i ma-tematik?? Vilka ÄtgÀrder föreslÄs i ÄtgÀrdsprogrammet?Teori: Matematikdidaktisk teori och ramfaktorteorin Metod: Studien Àr en kvalitativ studie genomförd pÄ tre skolor belÀgna i tvÄ olika kommu-ner i vÀstra Sverige. Undersökningen bygger pÄ 13 halvstrukturerade elevintervjuer samt granskning av elevernas ÄtgÀrdsprogram frÄn skolÄr 3- 9. Det insamlade materialet har tolkats enligt hermeneutisk metod och resultatet av intervjuerna har jÀmförts med de skrivna ÄtgÀrds-programmen.

VÄrt syfte med detta arbete var att pÄ ett lustfyllt sÀtt, genom lekar och spel försöka fÄ eleverna att inse att matematiken Àr och kommer att vara en del av deras vardag samt att kommunikationen kan fungera som ett stöd för matematikinlÀrningen. Vi ville Àven arbeta med att öka intresset hos eleverna för matematik. För att undersöka detta anvÀnde vi oss av lekar, spel, sagor samt en enkÀt. EnkÀten gav vi ut i början och i slutet av vÄr praktik för att kunna jÀmföra dessa. Vi fick mycket positiv respons av eleverna pÄ vÄra genomförda övningar.

VÄra styrdokument som ska lÀnka i varandra frÄn förskola till skola gör att det blir nödvÀndigt att reflektera över vilken roll förskolan har nÀr det gÀller att utveckla ett intresse för matematik. Vi har valt att kalla vÄrt arbete ?Den röda trÄden? för att tydliggöra sammanlÀnkning. Vi ville ta reda pÄ hur pedagoger arbetar med grundlÀggande matematik i förskolan och i förskoleklass. Vi ville ocksÄ titta pÄ undervisningen sett ur ett genusperspektiv.

Det Àr en stor förÀndring för varje elev att lÀmna grundskolan och gÄvidare till gymnasieskolan. Det stÀlls stora krav pÄ att eleverna mÄstevÀlja rÀtt redan frÄn början. Detta innebÀr att elevernas förkunskaper Àrmycket viktiga dels för att fÄ en bra start i utbildningen dels för attgenomföra sin gymnasieutbildning med en god mÄluppfyllelse.I denna undersökning kommer elever som gÄr sitt första Är pÄ detnaturvetenskapliga programmet att fÄ svara pÄ frÄgor om förkunskapernai kemi var tillrÀckliga frÄn grundskolan och hur starten pÄ gymnasieutbildningenupplevdes.Kursplanen i kemi för grundskolans Är 7-9 samt kursplanen för kemi A pÄgymnasieskolan ska analyseras utifrÄn hur kunskapsmÄlen i de olikaskolformerna möts nÀr eleverna byter skolform.Respondenterna i denna undersökning fick svara pÄ andelen lÀrarleddundervisning, svÄrighetsgraden i kemi pÄ gymnasiet samt om derasslutbetyg frÄn grundskolan mötte gymnasieskolans krav pÄ kunskap..

Detta examensarbete syftar till att undersöka vilken matematik som finns i en sagobok. Vi har observerat hur pedagoger kan anvÀnda en sagobok som underlag för att ÄskÄdliggöra matematiken för barn i förskola/förskoleklass. För att ta reda vilken matematik pedagogerna ÄskÄdliggör filmade vi pedagogernas sagolÀsning och anvÀnde en matematisk observationsguide. Dessutom fick pedagogerna strukturerade intervjufrÄgor att svara pÄ. Resultatet visar att pedagogerna inte alltid ÄskÄdliggör matematiken enbart med matematiska begrepp utan att de Àven anvÀnder ton- och röstlÀgen, mimik och kroppssprÄk för att ÄskÄdliggöra matematiken.

Syftet med denna undersökning Àr att öka kunskapen om vuxnas lÀrande av matematik och att förstÄ vikten av vÀndpunkter i lÀrande av matematik. I detta arbete har berÀttelser frÄn 29 studerande pÄ tvÄ folkhögskolor analyserats med en hermenuetiskt inspirerad metod och ett sociokulturellt perspektiv. MÄnga av de 29 som studerar pÄ allmÀn linje pÄ tvÄ folkhögskolor har ett problematiskt förhÄllande till lÀrande av matematik. MÄnga beskriver att de hade bekymmer med matematiklÀrande redan under grundskolans första Är, för vissa leder dessa bekymmer till ohÀlsa. I denna undersökning framkommer det att det finns tydliga vÀndpunkter nÀr det gÀller lÀrande av matematik, dÄ ett gammalt mönster kan brytas. NÄgra orsaker till vÀndpunkter som nÀmns i berÀttelserna Àr: en ny social miljö, en annan typ av undervisning, gemensam stöttning frÄn behandlingshem och klok lÀrare i skolan, hemundervisning, nyfunnen inlÀrningsstrategi, avslutat missbruk, inre motivation mm.

Studien handlar om storylinemetoden med matematik i fokus. Syftet var att beskriva, analysera och tolka lÀrares uppfattningar om hur vÀl matematik, som symbolsprÄk och kommunikations Àmne, kan integreras i ett storylinearbete. Genom att intervjua sju lÀrare med storylineutbildning ville vi fÄ svar pÄ hur vÀl de anser att matematiken integreras i storylinearbeten. Undersökningen byggde pÄ dessa intervjuer och pÄ litteratur som berör bÄde matematikÀmnet och storylinemetoden. Intervju- personerna var lÀrare vid olika skolor i LuleÄ kommun.

I följande undersökning har vi fenomenografiskt försökt att undersöka elevers uppfattning om bedömning i matematik. VÄrt syfte har varit att ta reda pÄ om lÀrarkontexten har en betydelse för hur elever bedömer sina kunskaper i matematik. Vi kom i undersökningen fram till att elever ofta formas till en inlÀrnings- eller prestationsorienterad uppfattning av bedömning. Den blir dÄ styrande för vilka kriterier eleverna anvÀnder för att bedöma sina egna kunskaper men ocksÄ hur de uppfattar lÀrarens bedömning. LÀraren spelar en stor roll för vilken orientering eleverna konstruerar, men för att ge eleverna en inlÀrningsorienterad syn med lÀroprocessen i fokus rÀcker det inte enbart med en undervisning som Àr formativt inriktad.

Vi har med denna undersökning tagit del av hur sex lÀrare i Ärskurs 1-3 planerar undervisning ur ett individuellt perspektiv med fokus pÄ matematiskt starka elever. Med begreppet matematiskt starka elever menar vi de elever som ligger lÀngre fram i kunskapsutvecklingen Àn genomsnittet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÄ vi valt att göra intervjuer som dÀrefter analyserats och tolkats. Undersökningen  har avgrÀnsats genom att vi har tagit del av sex lÀrares syn pÄ matematiskt starka elever frÄn olika skolor. LÀrarna har valts genom ett bekvÀmlighetsurval dÄ vi har haft begrÀnsat med tid och det handlar om en mindre undersökning.

Det övergripande syftet med det hÀr examensarbetet har varit att undersöka om det laborativa arbetet inom matematiken beaktas vid bedömning av elevernas kunskaper. Vi har ocksÄ undersökt om lÀ-rarna dokumenterar detta arbete för att fÄ en tydligare bild av elevers kunskaper och i sÄ fall hur denna dokumentation sker. Undersökningen utfördes pÄ en skola dÀr de arbetar aktivt med labo-rativt arbete i matematiken. PÄ skolan intervjuade vi tre lÀrare vilka undervisar i Är 1-3, samt observerade deras lektioner i matematik-verkstaden. Under intervjuerna svarade lÀrarna att de tog hÀnsyn till det laborativa arbetet vid sina bedömningar av eleverna.

Kryhl, Angelica & FlÀrdh, Anneli (2006) En likvÀrdig förskola för alla- skillnader mellan fyra förskolor inom matematik och naturkunskap. (A equivalent kindergarden for everyone-difference between fore kindergarden within mathematics and science) LÀrarutbildningen; Malmö högskola En likvÀrdig förskola för alla Àr ett examensarbete dÀr syftet med undersökningen var att se om de fanns skillnader mellan förskolor nÀr de gÀller barns kunskaper och pedagogernas arbetssÀtt med matematik och naturkunskap? Vi har Àven titta pÄ vilket eller vilka arbetssÀtt som underlÀttar barnens inlÀrning och vilka arbetssÀtt pedagogerna anvÀnder för att utveckla barnens kunskap inom matematik och naturkunskap. Med hjÀlp av intervjuer och observationer med pedagoger och barn har vi kommit fram till svaren pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Undersökningen har gjorts pÄ fyra olika förskolor i en stad i södra Sverige.

Denna studie syftar till att undersöka vad som motiverar elever att lÀra sig matematik samt undersöka den eventuella korrelationen mellan motivation och prestation i matematik. Motivation ses utifrÄn tvÄ huvudkategorier, inre och yttre motivation. Hur motivations- och prestationsnivÄn pÄverkar och pÄverkas av attityder mot matematikundervisningen samt pÄverkas av kÀnslan av relevans Àr viktiga följdfrÄgor. Studien Àr kvantitativ och undersöker med hjÀlp av drygt 80 enkÀtsvar dessa frÄgestÀllningar. Analysen av det empiriska materialet visade att elever framför allt Àr motiverade att lÀra sig mer matematik pÄ grund av yttre motivation (betyg, söka utbildning, förÀldrar tycker det Àr viktigt).

This project investigated the current market regarding wireless net and the communication between the tools used for diagnostics/maintenance and an embedded system. Based on documentation obtained through interviews a demo system was created based on Bluetooth Low Energy (BLE) communication between an embedded system and an Android device.This report intends to describe the tools and methods used in the design of the demo system and the result of an analysis of the BLE communication.Bluetooth Low Energy is an exciting protocol with wide applicability within the industrial field. This project investigated the communicational possibilities between a Smartphone and a Raspberry Pi and based on the results that emerged the conclusion can be drawn that BLE is a protocol with many beneficial applications within industrial IT..