Syftet med examensarbetet Àr att fördjupa vÄr kunskap om och förstÄelse för formativ bedömning i matematik. Vidare vill vi undersöka om den formativa bedömningen kan förbÀttra eleverna i klassens kunskapsutveckling i matematik. Vi har gjort en fallstudie i en klass som arbetar formativt för att undersöka hur det kan se ut i praktiken. Underlaget för det samlade materialet bestÄr av observation och intervju för att besvara vÄra tvÄ frÄgestÀllningar som följer. Hur kan en formativ bedömning se ut i praktiken? Hur kan en koppling mellan lÀrares och elevers uppfattningar om den pedagogiska verksamheten se ut? Vi har kommit fram till att den formativa bedömningen kan förbÀttra eleverna i klassens kunskapsutveckling i matematik.

Matematik Àr sÄ mycket mer Àn att bara rÀkna tal och siffror. Det kan till exempel vara mönster, jÀmförelser, fÀrg och form, tid, problemlösning och rumsuppfattning med mera. Syftet med denna studie Àr att fÄ en bild över hur de yngsta barnen i förskolan lÀr sig matematik enligt utvald litteratur, Àven pedagogens roll i matematikinlÀrningen studeras. Fyra utvalda böcker har studerats för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna. DÀrefter har en komparativ analys gjorts, en jÀmförelse mellan de olika böckerna för att se likheter och skillnader.

Syftet med denna studie var att se om det gÄr att pÄverka attityderna till Àmnet matematik i positiv riktning hos elever med stort matematiskt kunnande genom ett matematikprojekt som ger utmaningar.Metoden bestod i att eleverna fick anmÀla sig till projektet och fick en enkÀt innan projektet startade. Sedan följde Ätta lektionspass i matematik och efter att dessa var slutförda fick eleverna fylla i en ny enkÀt.Resultatet visar helt klart en förÀndring i positiv riktning av elevernas attityder till matematikÀmnet.Enligt min uppfattning beror det positiva resultatet pÄ bl.a. att eleverna fick vara med och pÄverka innehÄllet i undervisningen och matematikprojektet gav dem utmaningar. Dessutom arbetade de i mindre grupper med större möjlighet till lÀrartid och de som valt projektet var intresserade av matematik.Av detta kan man dra slutsatsen att Àven en mindre insats för elever med stort matematiskt kunnande kan leda till att dessa elevers attityder till matematikÀmnet kan öka i positiv riktning. DÀrför Àr det viktigt att Àven denna grupp av elever fÄr utmaningar i matematik i eller utanför klassrumssituationen..

Syftet med examensarbetet var att jÀmföra och utvÀrdera tvÄ befintliga arbetssÀtt med avseende pÄ vilket arbetssÀtt som Àr bÀttre för att utveckla begÄvade elevers kunskap inom Àmnet matematik. Under slutpraktiken, hösten 2001, arbetade vi pÄ olika sÀtt pÄ tvÄ skilda praktikskolor inom LuleÄ kommun. Dessa olika arbetssÀtt utvÀrderades med tvÄ sluttest, dÀr testet Kaninburen var de vi focuserade mest pÄ. Testet var övergripande och behandlade alla delmoment i undersökningsavsnittet rymdgeometri. Försökspersonerna bestod av tvÄ grupper pÄ fem respektive sex elever i Ärskurs 9, gemensamt för dessa var att de hade betyget MVG.

Sjöberg, Helena (2009): Matematik i förskoleklassen. Examensarbete i didaktik. LÀrarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i GÀvle. SammanfattningMatematik Àr nÄgot som barnen har kunskaper i mycket tidigt i livet och som de Àven anvÀnder dagligen i naturliga sammanhang.

Syftet med vÄr undersökning var att undersöka hur pedagoger arbetar med matematik utomhus utifrÄn de didaktiska frÄgorna vad, hur och varför. Metoderna som anvÀnts Àr webbaserad surveyundersökning som gav oss ett bredare resultat samt uppföljande kvalitativa intervjuer som gav oss djupare resultat. Vi fick tydliga resultat dÄ pedagogerna gav exempel pÄ matematiska omrÄden de arbetar med utomhus. Hur de genomfört olika uppgifter samt motiveringar till varför de anvÀnder sig av utomhuspedagogik i matematik..

Matematikkunskaperna sjunker i Sverige och en ny reviderad lÀroplan för förskolan (Lpfö 98) trÀder i kraft nÀsta Är. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur man kan bidra med att öka barns matematikkunskaper i framtiden. Undersökningen Àr gjord pÄ en förskola med fyra 5-Äringar. Barnen spelades in pÄ band under en utforskande estetisk verksamhet dÄ de klippte och ritade olika former. DÀrtill gjordes bandinspelade kvalitativa intervjuer som visar vad förskolebarn tÀnker runt matematik.

Skolans styrning genom anvÀndande av lÀroplaner och kursplaner kan skilja mellan tvÄ olika lÀnder. Vilka dessa skillnader kan vara mellan Sverige, som ett industraliserat i-land och Kenya som en gammal koloni Ànnu under utveckling inom Àmnet biologi Àr vad detta arbete Àr tÀnk att behandla. För att kunna utföra en bra jÀmförelse mellan de tvÄ kursplanerna har jag valt att studera lÀroplansteori. LÀroplansteori formulerar hur innehÄll för utbildningar, hur formulering av utbildningens mÄl och hur innehÄllet organiseras. Teorierna visar hur samhÀllets struktur pÄverkar skolans utformning och styrningsmetoder.

Höstterminen 2008 Äterinfördes speciallÀrarutbildningen, men nu med olika specialiseringar och ett vidare arbetsuppdrag. I dagens skolkontext ska yrkesrollen etableras för speciallÀrarna i matematik och frÄgan Àr hur denna yrkesroll gestaltar sig, dÄ tidigare forskning pÄvisat svÄrigheter att förÀndra de specialpedagogiska yrkesfunktionerna. Vidare har rektor det yttersta ansvaret för att leda och utveckla det pedagogiska arbetet vid en skolenhet och dÀrigenom mandat att ocksÄ pÄverka speciallÀrarens yrkesroll. Med utgÄngspunkt i detta var studiens syfte att, utifrÄn speciallÀrares och rektorers perspektiv, beskriva arbetsuppdraget som speciallÀrare i matematik. Syftet var ocksÄ att tolka, beskriva och analysera hur mÄlen för speciallÀrarutbildningen kommer till sin rÀtt i den praktiska verksamheten.

FrÄgorna i vÄrt arbete har vuxit fram under utbildningens gÄng. I lÀrarutbildningen pÄ Malmö högskola har man stÀndigt pÄtalat vikten av att inte ha en överdriven tilltro till lÀroboken. En stor del av utbildningen inom matematik har Àgnats Ät praktisk matematik för att pÄ sÄ sÀtt skapa förstÄelse genom reflektion och diskussion. För att fÄ relevanta svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi intervjuat fem lÀrare som valt att komplettera lÀroboken med andra arbetssÀtt. I vÄrt arbete har vi tagit del av tidigare teorier angÄende anvÀndandet av lÀroboken, andra arbetssÀtt och synen pÄ kunskap och lÀrande.

Ström, Anders och Svensson, Gustav (2007).Elevers kÀnslor kring matematik. En jÀmförelse mellan elever i skolÄr 3 och 6. (Students feelings and thoughts about mathematics. A comparison between students in school year 3 and 6). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie Àr att undersöka hur lÀrare i idrott och hÀlsa i Ärskurs 4-6 arbetar för att gestalta kursplanens syfte, centrala innehÄll och kunskapskrav ? det vill sÀga de didaktiska frÄgorna vad, hur och varför ? i undervisningen. VÄr litteraturgenomgÄng visar att det undervisningsinnehÄll som lÀrare i idrott och hÀlsa ofta anvÀnder sig av, domineras av bollekar och bollspel. Detta lyfts fram i litteraturen som problematiskt, eftersom annat viktigt undervisningsinnehÄll, i och med detta, missgynnas och fÄr för liten plats i undervisningen. Den forskning som vi har funnit behandlar denna problematik med utgÄngspunkt i vad Lpo 94 med tillhörande kursplan i Àmnet idrott och hÀlsa framhÄller.

VÄrt examensarbete fokuserar pÄ att undersöka vilka faktorer som pÄverkar elevers syn pÄ matematikÀmnet. Vi har försökt Ästadkomma detta genom att besvara tre frÄgestÀllningar angÄende pÄ vilket sÀtt och i vilken omfattning en viss grupp av svenska befolkningen uppfattar och anvÀnder sig av skolÀmnet matematik samt vilka upplevelser de har av sÄdana situationer och vad som pÄverkat deras prestationer. MetodmÀssigt valde vi att skapa en delvis kvalitativt strukturerad enkÀt som innehÄller tvÄ olika sorters frÄgor: sju med svarskalor och tvÄ öppna frÄgor om informanternas attityder gentemot matematik. Denna enkÀt distribuerades digitalt via Internet till en slumpmÀssig grupp och vi fick in 141 svar frÄn mÀnniskor mellan Äldrarna 13 och 53. VÄrt resultat visar att faktorer som personlig kontakt med lÀraren, lÀrarens matematiska kunskaper, lÀrarens undervisningsmetod och lÀrarens Äterkoppling med elever Àr viktigare Àn faktorer som matematikbokens utformning och förÀldrars engagemang.

Syftet med denna uppsats har varit att empiriskt undersöka om barn har erfarenheter av stress i samband med matematik och i sÄ fall varför denna stress yttrar sig. Den empiriska undersökningen grundar sig pÄ elva elever i Är 2 och 3 egnas erfarenheter och uppfattningar om stress i samband med matematik. Jag har bedrivit ostrukturerade och ostandaliserade gruppintervjuer. Min teoretiska del bestÄr av tvÄ delar, den första behandlar definitioner av tvÄ centrala begrepp, stress och stressor. Den andra sammanstÀller relevant forskning om barns stress.

I förskolan har matematiken varit olika framtrÀdande genom historien. Idag kan matematiken sÀgas vara i fokus, med stöd i bÄde lÀroplan och forskning. Studiens syfte Àr att undersöka hur matematiken konstrueras i pedagogers (sam)tal om matematik och barn vid planerings- och reflektionstillfÀllen i förskolans kontext. FrÄgestÀllningarna handlar om vilka diskurser kring matematik och vilka konstruktioner av barn som framtrÀder i pedagogers samtal samt hur de olika diskurserna förhÄller sig till varandra. Studiens teoretiska ramverk utgörs av socialkonstruktionistiska, postmoderna och Foucault-inspirerade diskursanalytiska utgÄngspunkter.