Enligt lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) Àr ett av lÀrarnas uppdrag att individanpassa undervisningen. I publicerade utredningar, tidningsartiklar och avhandlingar framgÄr det att elevers kunskaper inom matematiken sviktar. En orsak till detta anses vara att fokus i den individanpassade undervisningen i matematik riktar sig frÀmst mot enskilt arbete. Enligt vÄr erfarenhet av den individanpassade matematikundervisningen stÀmmer detta pÄstÄende relativt bra. Vi anser att det för lÀrare i mÄnga fall kan vara svÄrt att tillmötesgÄ varje elev utifrÄn deras förutsÀttningar och behov.

I denna uppsats fÄr lÀsaren ta del av hur dagens lÀrare arbetar för att uppnÄ kraven i den relativt nya lÀroplanen Lgr11. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ om, eller hur, lÀrare idag gör för att matematikundervisning i Ärskurs fyra, fem och sex ska vara kreativ, kommunikativ samt Äterfinnas i vardagen. Detta gjordes genom en kvalitativ studie genom intervjuer med fem verksamma lÀrare i Ärskurs fyra till sex. Huvudresultatet i vÄr undersökning kan sammanfattas till att fÀrsk kunskap, och rÀtt kunskap Àr A och O vid matematikundervisning..

SammanfattningTrots att matematik Àr ett av skolans populÀraste Àmnen under de tidiga skolÄren sjunker elevers intresse och deras motivation för det i skolans senare Är. Av undersökningar framgÄr det att de flesta grundskoleelever har negativt instÀllning till matematik och Àmnet upplevs som trÄkigt, obegripligt och tungt. De flesta forskare Àr eniga om att antalet intresserade elever skulle ha varit större om skolmatematiken hade varit mer matematik och mindre rÀkning. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka och analysera elevers upplevelser av Àmnet matematik i en grundskola. Med hjÀlp av denna studie har vi försökt att ta reda pÄ faktorer som kan pÄverka elevers instÀllningar till Àmnet bÄde positivt och negativt.

Hur upplever och integrerar pedagoger, i grundskolan, matematik i tematiskt arbete. För att undersöka detta genomfördes Ätta intervjuer med pedagoger, pÄ skolor i Sverige, som profilerar sig med tematiskt arbete pÄ deras hemsida. Metoden som valdes för att genomföra undersökningen var kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att matematik Àr det Àmne som pedagoger Àr sÀmst pÄ att integrera. Det visades sig Àven att pedagoger upplever matematik som det svÄraste Àmne att integrera i sin tematiska undervisning, vilket Àven forskning visat..

I vÄr uppsats valde vi att undersöka vilka faktorer som kan tÀnkas pÄverka kursplanen i Àmnet religionskunskap. Syftet med uppsatsen var dÀrför att göra en jÀmförande studie mellan tre lÀnder dÀr kyrkan haft en stark stÀllning, inte minst i sin relation till staten men som skiljer gÀllande graden av religiositet. UtifrÄn en sekulariseringsteori som sÀger att graden av religiositet i landet pÄverkar kursplanens utformning ville vi se ifall graden av religiositet pÄverkar kursplanens utformning, detta dÄ vi visste att graden av religiositet skiljer sig mellan lÀnderna.Vi utgick Àven frÄn det faktum att alla tre lÀnder har en nÀra relation mellan stat och kyrka, och att kristendomen i alla tre lÀnder historiskt haft en stort inflytande för lÀnderna. UtifrÄn detta faktum anvÀnde vi oss av en teori som sÀger att religiöst arv pÄverkar utformningen av kursplanen och att trots att graden av religiositet i landet skiljer sig Ät i de tre lÀnderna idag sÄ pÄverkar inte detta enligt denna teori kursplanen i religionskunskap dÄ alla har ett tydligt kristet arv. UtifrÄn detta stÀllde vi oss frÄgorna om det finns skillnader mellan lÀndernas kursplaner samt vilka faktorer som skulle kunna förklara likheter och skillnader mellan lÀndernas kursplaner.                      För uppsatsen valde vi en kvalitativ metod dÀr vi utgick ifrÄn tre kategorier som vi fann relevanta för att kunna urskilja likheter och skillnader mellan lÀnderna som vi dÀrefter redovisade för respektive land i resultatdelen.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka de förÀndringar som uppstÄr vid införandet av en ny kursplan i Àmnet samhÀllskunskap för grundskolans senare Är dÄ vi anser att en ny lÀroplan innebÀr förÀndringar. FörÀndringarnas innehÄll ska ocksÄ sÀtta avtryck i sjÀlva undervisningen i Àmnet och dÀrför vill vi med denna undersökning finna dessa förÀndringar och diskutera förÀndringarnas innehÄll utifrÄn teorier om ungdomars lÀrande. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi valt att studera de förmÄgor som krÀvs av eleverna utifrÄn den tidigare och den nya kursplanen i samhÀllskunskap och diskutera dessa. Med förmÄgor menar vi det som krÀvs av eleverna för att uppnÄ betyget godkÀnt i Àmnet. Vi har valt att anvÀnda oss av Àr en komparativ undersökning med en kvalitativ metodisk inriktning, nÀmligen en textanalys dÄ vi ansÄg det vara mest lÀmpligt i relation till vÄr undersökning.

Redan i förskolan lÀggs grunden för barns utveckling av matematikkunskaper. DÀrför Àr det oerhört viktigt att arbeta med matematik i förskolan. Syftet för detta arbete handlar om att förstÄ hur förskollÀrare och förskolechefer synliggör och förhÄller sig till den grundlÀggande matematiken samt uppmÀrksamma om fortbildning har pÄverkat deras syn pÄ arbete med matematik. VÄr undersökning baseras pÄ intervjuer av sex förskollÀrare och tvÄ förskolechefer frÄn sex olika förskolor. Resultatet av intervjuerna visade att alla förskollÀrare och förskolechefer var överens om att matematiken finns överallt i barns vardag.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur pedagogerna upptÀcker och synliggör barnens matematik pÄ förskolorna.Tre förskolor och sex pedagoger deltog i intervjuer och observationer. Förskolorna valdes utifrÄn ett bekvÀmlighetsurval och ligger i vÄra nÀromrÄden. Vi observerade och intervjuade vid olika tillfÀllen. I de observerade undersökningstillfÀllena upptÀcktes mycket matematik hos pedagogerna, trots att/fastÀn pedagogerna inte sa till barnen att det var matematik de höll pÄ med. Samtliga pedagoger var noga med att anvÀnda rÀtt matematiska begrepp i samtalen med barnen.Det finns en viss skillnad i hur pedagogerna uttrycker sig om sitt anvÀndande av matematiken, men att de i observationerna ÀndÄ anvÀnde sig av metoder som liknade varandra.

As a teacher in baking and patisserie courses there can be difficulties in following the curriculum for Patisserie 1. If this leads to an education that is not the same for all the schools in the country, it creates a problem that has to be solved. The results of this investigation show that teachers generally do not follow the curriculum but instead chooses their own solutions. Some conclusions that have come forth are that the National Agency for Education needs to make the curriculum clearer and give tangible examples of products, that can either be classified as easy or complicated, in the field of baking and pastry courses. I have chosen the standardized interview method.

SammanfattningSyftet med examensarbetet har varit att undersöka och beskriva nÄgra trÀ- och metallslöjdlÀrares syn pÄ faktakunskaper i slöjdÀmnet och dessa kunskapers betydelse i slöjdundervisningen. FrÄgestÀllningarna var följande: Hur beskriver slöjdlÀrarna vad faktakunskaper Àr och hur relaterar dessa beskrivningar till kursplanens beskrivning av faktakunskaper? Hur ser slöjdlÀrarna pÄ faktakunskapers roll/ betydelse i slöjdundervisningen? Studien baseras pÄ en ingÄende textanalys av slöjdens kursplan i Grundskolan kursplaner och betygskriterier 2000 (Skolverket, 2000) och kvalitativa intervjuer med trÀ- och metallslöjdslÀrare. Resultaten visar att kursplanen Àr tolkningsbar och att faktakunskap kan tolkas fram i form av slöjdprocessen. LÀrarna omskrev faktakunskap och ansÄg att faktakunskap kan vara basala kunskaper, verktygslÀra, materiallÀra, arbetsmetoder och att kunna uttrycka sig i ord och bild.

Vid införandet av de nuvarande styrdokumenten Lpo 94 medföljde att lokala tolkningar av styrdokumenten ska formuleras. Tolkningen av styrdokument anser vi vara en komplex del av lÀraryrket. Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ vad matematiklÀrare, vilka undervisar i grundskolans senare Är, uttrycker för tolkningar av begreppet strÀvansmÄl samt tvÄ utvalda strÀvansmÄl ur kursplanen i matematik för grundskolan. VÄr förhoppning Àr att pÄ sÄ sÀtt bidra till ökad reflektion och kunskap gÀllande tolkning av skolans styrdokument. Vi valde att genomföra en kvalitativ intervjustudie med fyra matematiklÀrare i grundskolans senare Äldrar.

Vid införandet av de nuvarande styrdokumenten Lpo 94 medföljde att lokala tolkningar av styrdokumenten ska formuleras. Tolkningen av styrdokument anser vi vara en komplex del av lÀraryrket. Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ vad matematiklÀrare, vilka undervisar i grundskolans senare Är, uttrycker för tolkningar av begreppet strÀvansmÄl samt tvÄ utvalda strÀvansmÄl ur kursplanen i matematik för grundskolan. VÄr förhoppning Àr att pÄ sÄ sÀtt bidra till ökad reflektion och kunskap gÀllande tolkning av skolans styrdokument. Vi valde att genomföra en kvalitativ intervjustudie med fyra matematiklÀrare i grundskolans senare Äldrar.

Den hÀr uppsatsen berör ett möjligt samband mellan dagens elevers dÄliga geometrikunskaper Ä ena sidan och dÄliga kunskaper i hela Àmnet matematik Ä andra sidan. MÄnga elever i Sverige i Ärskurs nio gÄr idag ut med betyget icke godkÀnd. Det Àr ett faktum som oroar och behöver ÄtgÀrdas, för kommande generationers vÀl. Undersökningen har befÀst misstanken som författaren burit inom sig, att geometri inte studeras om tidigare i historien. Kursplanen i matematik som Àr förÀnderlig framhÄller till exempel inte geometrin lika tydligt som den framhölls i tidigare lÀroplaner.

Mitt syfte med det hÀr arbetet har varit att ta reda pÄ vad flickor och pojkar tÀnker om matematik. Mina frÄgestÀllningar har varit: Hur tÀnker flickor och pojkar om matematik? Hur kan lÀraren genom sin undervisning göra matematiken intressant och begriplig för bÄde flickor och pojkar? För att söka svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag valt att anvÀnda mig av litteraturstudier och mpiriska studier. Arbetet bestÄr först av en litteraturgenomgÄng, dÀr jag tittat pÄ vad tidigare forskning sÀger om flickors och pojkars tankar om matematik. Efter litteraturgenomgÄngen kommer den empiriska delen, dÀr resultatet frÄn min enkÀtundersökning med 76 elever, och resultatet frÄn min intervjuundersökning med 10 elever ingÄr.

Syftet med utvecklingsarbetet var att undersöka om elever utvecklar sin förmÄga att lösa matematiska problem i vardagssituationer, genom att arbeta i grupp med matematik och lek. Vi valde omrÄdet dÀrför att vi under tidigare praktikperioder lagt mÀrke till att en del elever har haft svÄrigheter med problemlösning i matematiken. För att kunna mÀta resultatet har vi anvÀnt oss av för- och efterundersökning samt enkÀter med bÄde en experimentgrupp och en kontrollgrupp. Experimentgruppen anvÀnde sig Àven av loggböcker veckovis. Under fyra veckor arbetade experimentgruppen i grupp med olika problemlösningsuppgifter inom matematik.