Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vilka möjligheter förskollÀrare anser att natur och friluftsliv kan ge i arbetet med matematik. Det har gjorts genom att besvara frÄgestÀllningar om hur förskollÀrare upplever att natur och friluftsliv kan vara till hjÀlp i arbetet med förskolans matematik och vilka delar av matematiken de vÀljer att arbeta med utomhus. Metoden som vi har valt Àr kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat fyra verksamma förskollÀrare.I resultatet framkom det att förskollÀrarna upplever att det finns mÄnga möjligheter med att arbeta med matematik i naturen och friluftslivet. Statistik Àr den del av matematiken som Àr svÄrast att arbeta med, de övriga delarna av förskolans matematik upplevde förskollÀrarna som lÀtta och roliga att arbeta med utomhus.

Syftet med denna rapport var att undersöka hur matematik och musik integreras i förskolan. Hur synliggör pedagogerna matematiken som finns i musikstunder? Vilka begrepp förekommer? Observeras nÄgon skillnad i bemötandet gentemot flickor respektive pojkar. Fyra förskolor och fyra förskollÀrare deltog i intervjuer och observationer. Dessa förskolor valdes ut med ett mÄlinriktat urval dÄ vi ville undersöka förskolor som arbetar integrerat med matematik och estetiska uttrycksformer. I de observerade musikstunderna förekommer mycket matematik. MÄnga ej förvÀntade begrepp sÄ som talordning, olika strategier för rÀkning som pekrÀkning, motsatsord och jÀmförelseord förekom under observationerna.

Syftet med följande arbete Àr att utifrÄn ett undervisningsförsök se vad en barnbok med matematisk perspektiv ger för pedagogiska möjligheter i arbete med matematik i Ärskurs 1. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om grundlÀggande matematik och hur man synliggör matematik i en barnbok. Med hjÀlp av en undervisnings försök ville jag se vilken betydelse har barnboken för elevens matematikutveckling? Och hur kan man som pedagog synliggöra matematiken i en barnbok? Sammanfattningsvis visar resultaten pÄ att barnböcker Àr ett tillskott för barnets matematikinlÀrning. Med en barnbok som underlag fÄr barnet erfara och utveckla matematikbegreep pÄ ett naturligt sÀtt. De fem lektionerna som genomfördes visade att barnen lyssnade aktiv och arbetade koncentrerat under lektionerna.

Syftet med denna studie var att studera pÄ vilka sÀtt matematik kommer till uttryck i barns lÀrande lek pÄ förskolan. VÄr frÄgestÀllning Àr: pÄ vilka sÀtt kan matematik komma till uttryck i den lÀrande leken? Metodvalet till studien var videoobservation dÄ den lÀrande leken skulle observeras i ett naturligt skeende. Vi anvÀnde oss av ett observationsschema för att organisera de matematiska hÀndelserna under matematikens byggstenar. Matematikens byggstenar i denna studie Àr sortering och klassificering, geometri, form och mönster, rumsuppfattning och tidsuppfattning, mÀta och antal och siffror.

I detta arbete har vi undersökt hur elever beskriver att ett laborativt arbetssÀtt i matematik pÄverkar deras lÀrande. Studien har utförts pÄ ett studieförberedande och ett yrkesförberedande program pÄ gymnasiet i klasser som lÀser kursen matematik A. Vi har anvÀnt oss av en enkÀtundersökning i bÄda klasserna och intervjuer med tre elever frÄn respektive klass. VÄrt resultat pekar pÄ att det finns ett antal positiva faktorer som eleverna anser pÄverkar deras lÀrande vid ett laborativt arbetssÀtt i matematik. Dessa faktorer Àr att undervisningen blir rolig och intressant, varierad, verklighetsanknuten och leder till kommunikation mellan elever.

Uppsatsen handlar om lÀrares beskrivningar av sina kompetenser och syn pÄ matematik. VÄrt syfte har varit att undersöka relationen mellan klasslÀrare för de tidigare Ärens utbildning i matematik och deras sÀtt att undervisa i Àmnet. Vi har valt att göra kvalitativa intervjuer med sex klasslÀrare som undervisar i de tidigare skolÄren. Empirin har analyserats för att fÄ en kunskap om hur lÀrare ser pÄ sina kunskaper och undervisning i matematik. Resultatet visar att respondenterna anser sig ha tillrÀckliga matematikkunskaper för att undervisa i Är 1-3, men att nÄgra av dem inte kÀnner sig lika sÀkra nÀr de undervisar i Är 4-5.

Abstrakt Gustafsson Peter (2010) En studie i hur kursplanen anvĂ€nds av lĂ€rare i gymnasieskolan (The syllabus ? how is it used by teachers?). Skolutveckling och ledarskap, SÄLIII:3 LĂ€rarutbildningen, Malmö Högskola. Mitt syfte med den hĂ€r uppsatsen var att undersöka hur kursplaner anvĂ€nds av lĂ€rare i gymnasieskolans yrkesprogram och se om det finns skillnader som Ă€r intressanta i sĂ€ttet att arbeta med dem. Tanken Ă€r att ta reda pĂ„ hur lĂ€rare anvĂ€nder kursplanen, som Ă€r ett viktigt underlag och styrinstrument för att skapa kurser för elever pĂ„ vĂ„ra skolor i Sverige. Kursplanen Ă€r ett underlag som skall ge information om vilka kunskaper eleven skall uppnĂ„ (vilka Ă€r inlagda som kursmĂ„l) samt vilka betygskriterier som finns för att en likvĂ€rdig bedömning skall uppnĂ„s nĂ€r det gĂ€ller betyg nationellt i hela vĂ„rt land. Samtidigt Ă€r det meningen att kursplanen ska kunna ligga som en grund, för att en ?infĂ€rgning? av kursen skall vara möjlig att göra, för att spegla och motsvara den lokala ortens eller nĂ€romrĂ„dets behov.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur förÀldrar uppfattar förskolans information och undervisning i Àmnet matematik. UtifrÄn detta stÀllde vi oss följande frÄgor: vilken förstÄelse förÀldrarna har för det arbetsÀtt förskolan har i Àmnet matematik, samt hur förskolan tydliggör mÄlen i matematik kopplat till verksamheten i den information som ges till förÀldrarna. Undersökningen baseras pÄ kvalitativa intervjuer av Ätta förÀldrar och fyra lÀrare frÄn fyra olika förskolor.Resultatet av undersökningen visar att förÀldrarna har en förstÄelse för det arbete som förskolorna bedriver i Àmnet matematik. DÀremot framkom att förÀldrarna inte ansÄg att den information som ges Àr tillrÀckligt tydlig. En viktig slutsats vi drar utifrÄn resultatet av undersökningen Àr, att om förÀldrar ska fÄ en ökad förstÄelse för den verksamhet som bedrivs krÀvs det engagerade och tydliga lÀrare som tar sig tid i de dagliga mötena att beskriva och koppla samman arbetet med lÀroplansmÄlen..

Syftet med vÄrt arbete har varit att undersöka vad som karakteriserar religiositeten i Sverige, vilka prioriteringar som görs i religionsundervisningen samt hur undervisningen i religion överensstÀmmer med religiositeten i samhÀllet. För att besvara vÄr frÄgestÀllning utförde vi en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuade sex religionskunskapslÀrare i gymnasiet. För att pÄ ett tydligare sÀtt belysa intervjusvaren har vi anvÀnt oss av litteratur som först och frÀmst beskriver religiositeten i samhÀllet samt litteratur som pÄ ett kritiskt sÀtt granskar religionsundervisningen. UtifrÄn litteraturen kan vi utlÀsa att kristendomen tappar sitt fotfÀste i samhÀllet och att allt fler söker sig till nyandliga rörelser. I undervisningen prioriterar lÀrarna vÀrldsreligionerna eftersom det stÄr i kursplanen och dÄ eleverna i viss mÄn förvÀntar sig det.

Matematik krÀver ofta en kÀnsla för sprÄket som kan försvÄra för flersprÄkiga elever. LÀrare har intervjuats för att pÄ bÀsta sÀtt utveckla kunskap om detta.SprÄket har betydelse pÄ olika sÀtt för matematikinlÀrning och det bör kommuniceras mer. Det Àr som lÀrare viktigt att ha en medvetenhet om kommunikation, flersprÄkighet, inlÀrning, matematik..

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ elevernas uppfattningar om matematikundervisningen och hur sprÄket pÄverkar elevernas förstÄelse av matematik samt hur nyinflyttade elever upplever matematiksymbolernas skillnader i svenskan och pÄ sitt hemsprÄk. I detta arbete har jag gjort en intervjuundersökning med nio elever som har olika nationaliteter och har invandrat till Sverige under olika tider. Jag gör ocksÄ en litteraturgenomgÄng som innefattar betydelsen av matematik som sprÄk och matematik som kultur. Resultatet visar att eleverna som Àr födda i Sverige inte tycker att svenskan Àr svÄr men de har ibland svÄrigheter att förstÄ texten i matematikboken. Eleverna som har kommit till Sverige för nÄgra Är sen eller Àr nyinflyttade uttrycker att de har svÄrt med svenska sprÄket och tycker att sprÄket ger dem svÄrigheter Àven i matematik. För nyinflyttade elever Àr det inte bara sprÄket som gör matematiken svÄr, utan ocksÄ sÀttet som tal skrivs pÄ och symbolerna för rÀknesÀtten, dessa rÀknesÀtt skiljer sig frÄn motsvarande i hemlandets lÀroböcker..

Matematik i förskolan - ur förskollÀrarens perspektiv?En kvalitativ studie om hur synen pÄ matematik i förskolan ser ut bland förskollÀrare och hur det pÄverkar verksamhetenSyftet med studien var att undersöka hur verksamma förskollÀrare ser pÄ matematik. Spelar synen pÄmatematik en avgörande roll pÄ hur verksamheten erbjuder och möjliggör matematisk utveckling för barnen. Detta har varit syftet och frÄgestÀllningarna som har besvarats under studiens process. För att tagit reda pÄ detta har en enkÀtundersökning genomförts och besvarats av 15 slumpmÀssiga och verksamma förskollÀrare.

Syftet med studien var att öka förstÄelsen för och beskriva hur danslÀrare verksamma i gymnasieskolan förhÄller sig till kursplanen i Dans och gestaltning C. Detta Àr för oss ett outforskat omrÄde och dÄ vi i vÄrt framtida yrke som danslÀrare kommer att arbeta med kursplaner i gymnasieskolan ville vi fÄ fördjupad kunskap och förstÄelse inom Àmnet. Inför studien har vi tagit del av tidigare forskning och litteratur inom omrÄdena styrdokument, skola, kunskap, bedömning samt dans. Samtliga ur sÄvÀl ett historiskt som ett nutida perspektiv, detta för att skapa en förstÄelse för hur historien har pÄverkat utformandet av skolans verksamhet och innehÄll. Vi har i vÄr studie fÄtt inspiration frÄn det hermeneutiska perspektivet dÄ vi bland annat utgÄtt frÄn lÀrares tolkning och bearbetning av text.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka likheter och skillnader det gÄr att finna i den svenska och finska kursplanen i geografi, detta för att fÄ en indikation pÄ om skillnader i kursplanerna kan vara orsaken till Finlands framgÄng i globala tester medan den svenska skolan gÄr betydligt sÀmre. Samt att se om det finns indikationer pÄ vilka krafter som kan ha pÄverkat kursplanernas utformning.För att kunna finna svaren till syftet sÄ anvÀnds en textanalys av de bÀgge kursplanerna och dessa stÀlls emot varandra för att finna hur de tvÄ kursplanerna skiljer sig frÄn varandra och vilka likheter de har. Denna studie visar pÄ att de tvÄ kursplanerna har vÀldigt stora likheter och knappt nÄgra skillnader utöver ordval. Studien visar ocksÄ pÄ att det inte tycks vara de globala testerna sÄ som PISA som har inverkan pÄ kursplanerna i geografi utan att de mÄste pÄverkas av andra krafter..

Syftet med denna rapport Àr att förstÄ verksamma förskolepedagogers upplevelser av begreppet matematik. Jag har jÀmfört mina respondenters upplevelser med olika teoretikers teorier och tankar. Anledningen till att jag jÀmfört respondenternas upplevelser av matematik med olika teoretikers Àr för att se om det finns nÄgra kopplingar samt om det finns spÄr frÄn teoretikers pedagogik i förskolan. Jag har Àven undersökt hur pedagogerna anser sig arbeta med matematik, genom att ha anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer. I de kvalitativa intervjuerna har jag undersökt om mina respondenter anser sig arbeta medvetet eller omedvetet med matematik samt om hur de arbetar.