Skolan har som uppdrag att förbereda eleverna för det liv de gÄr till mötes efter studentexamen. I den nationella gymnasieskolan kommer alla elever i kontakt med matematik i olika utstrÀckning. Oavsett hur vardagen ser ut finns matematiken i flertalet situationer, dock osynlig för de flesta. Matematisk kunskap anvÀnds och skapas men kÀnns inte igen som matematik. Vardagliga sammanhang kan fungera som broar mellan inlÀrning och anvÀndning, men enbart om de anvÀnds pÄ rÀtt sÀtt.

Vi vill undersöka vilka förestÀllningar matematikintresserade lÀrare som undervisar i skolÄr 1-3 har om matematik och Àmnesintegration. För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning har vi dels intervjuat och dels anvÀnt enkÀtsvar frÄn tvÄ lÀrare som har matematisk utbildning och tvÄ lÀrare som inte har det. Resultatet visar att lÀrarna i vÄr undersökning har en förestÀllning om att Àmnesintegration Àr att i undervisningen fÄ in flera skolÀmnen samtidigt, bÄde spontant och planerat. Enligt lÀrarna, behöver matematik vid en integrering vara konkret och utgÄ frÄn elevernas verklighet. De anser att bl.a.

AbstraktSyftet med detta arbete har varit att undersöka om det finns nÄgon skillnad i kunskap och intresse för matematik mellan elever som undervisas med eller utan lÀrobok. Information har inhÀmtats genom kvalitativa intervjuer med elever i Är 1 och 3 med utförda matematikuppgifter av eleverna och frÄn de nationella proven i matematik för Är 5.Teorin bygger pÄ lusten att lÀra genom motivation och betydelsen av att eleverna fÄr en bra förstÄelse av varför de ska lÀra sig matematik genom att koppla undervisningen till deras vardag och att göra den lustfylld.I denna begrÀnsade studie Àr alla eleverna nöjda med sin matematikundervisning oberoende av lÀrobok eller inte, men det Àr noterbart att intresset för matematik sjunker mer i Är 3 för de med lÀrobok Àn de utan. Kunskaperna i matematik Àr ganska lika, men en viss fördel till eleverna i skolan utan lÀrobok i Är 5. SvÄrighetsgraden av de matematiska uppgifterna tycks ocksÄ styra elevernas intresse för matematik..

SAMMANFATTNINGEftersom LÀroplanen för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010 (Skolverket, 2010a) betonar vikten av att vi arbetar med matematik i förskolan, mer Àn tidigare, ville jag undersöka hur förskollÀrare beskriver att de arbetar med matematik i den pedagogiska verksamheten. Efter att jag tagit del och bearbetat litteraturen valde jag att fokusera pÄ följande frÄgestÀllningar:Hur gör man matematik pÄ förskolan?? Vad har förskollÀrare för instÀllning till matematik?? Har den reviderade lÀroplanen pÄverkat arbetssÀttet med matematik i förskolan? I sÄ fallhur?? Synliggörs matematik för barnen? För vÄrdnadshavare? I sÄ fall hur synliggörs den?Jag har gjort en kvalitativ intervjustudie dÀr jag anvÀnde mig utav en intervjuguide. Jag intervjuade fem förskollÀrare.Alla intervjupersoner talar om att matematik kommer in naturligt i vardagen pÄ förskolan. De ger mÄnga olika exempel pÄ detta inom flera omrÄden sÄsom i samlingen, i matsituationen, ateljén men den finns dessutom med utomhus pÄ gÄrden och i skogen.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka likheter och skillnader mellan den nuvarande kursplanen i religionskunskap för grundskolan och den framtida kursplanen för religionskunskap i LGR 11. Kursplanerna har jÀmförts utifrÄn tre frÄgestÀllningar. Uppsatsen undersöker hur de bÄde kursplanerna motiverar Àmnets existens och vilka likheter och skillnader som finns mellan kursplanerna. Uppsatsen behandlar ocksÄ hur beskrivningen av det centrala kunskapsinnehÄllet har förÀndrats. Den sista frÄgestÀllningen behandlar huruvida den uttryckta kunskapsfilosofin har förÀndrats eller ej och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt.Undersökningen Àr en komparativ textanalys utifrÄn Gadamers teorier om förförstÄelsens betydelse vid tolkning av texter.Uppsatsens viktigaste resultat vad gÀller komparationen av kursplanernas motiveringar till Àmnets existens Àr att det skett en förskjutning ifrÄn att Àmnet ska skapa förutsÀttningar och redskap för elevens existentiella utveckling till att Àmnet istÀllet motiveras genom att eleven exempelvis ska förstÄ sammanhang omkring sig.Kursplanens centrala kunskapsinnehÄll har förÀndrats inom en del omrÄden.

Syftet med följande arbete Àr att belysa hur speciallÀrare ser pÄ samtalets betydelse i matematik med fokus pÄ elever i behov av sÀrskilt stöd. I studien beskriver vi Àven hur speciallÀrarna tÀnker kring hur barn lÀr matematik och vilka faktorer de ser som viktiga i denna process.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring vikten av att eleverna ges möjlighet att kommunicera och sÀtta ord pÄ sina tankar. I litteraturdelen lyfter vi frÀmst forskning som handlar om sprÄkets betydelse för elevens begrepps- och kunskapsutveckling i matematik. Studien tar sin utgÄngspunkt i den sociokulturella teorin i vilken kunskapsutveckling anses ske i ett socialt sammanhang.UtifrÄn nio kvalitativa intervjuer med speciallÀrare i matematik, har vi samlat data till studien med syfte att visa olika nyanser av svar kring samtalets betydelse i matematik. Vi ville ocksÄ undersöka speciallÀrarnas medvetenhet kring de kommunikativa kompetensernas innebörd och betydelse för lÀrandet i matematik och dess effekter i undervisningen.Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att speciallÀrarna i vÄr studie ser samtalet som en mycket viktig faktor för elevernas lÀrande i matematik och som en förutsÀttning för elevens förstÄelse.

Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga hur mÄnga elever i skolÄr Ätta och nio i tre SkÄnekommuner som har sÀrskilt utbildningsbehov i matematik (SUM) och hur stor del av dessa som har specifikt utbildningsbehov, vilket innebÀr att de inte uppnÄr nivÄn godkÀnd endast i Àmnet matematik. Dessutom Àr syftet att undersöka bakgrundsbetingelserna till betygen för nÄgra av dessa elever samt att belysa begreppet specifikt utbildningsbehov i förhÄllande till termen dyskalkyli. Jag har gjort en betygsinventering i de tre kommunerna samt anvÀnt mig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer dÄ jag intervjuat tio SUM-elever i skolÄr nio. Resultaten visar sammanfattningsvis att de tre kommunerna uppvisar lÀgre andel elever som ej Àr godkÀnda i matematik Àn sÄvÀl SkÄne lÀn som riket i övrigt. Endast 1 % av eleverna i skolÄr nio har specifikt utbildningsbehov i matematik. Elevernas sociala nÀtverk ligger bakom de problem som orsakat deras lÄga resultat i matematik..

UtifrĂ„n nyfikenhet och egna erfarenheter har denna undersökning uppstĂ„tt. Studien Ă€r en kort undersökning av Ă€mnesintegreringen mellan matematik och trĂ€- och metallslöjd med fokus pĂ„ geometri i grundskolans senare Ă„r. Med stöd av bĂ„de lĂ€roplanen och kursplanerna för matematik och slöjd finns tydliga underlag för en Ă€mnesintegrering dĂ€remellan. Även fördelar och nackdelar med ett Ă€mnesövergripande arbete av matematik och trĂ€- och metallslöjd utifrĂ„n lĂ€rar- och elevperspektiv har undersökts. Fyra undervisande matematiklĂ€rare med olika Ă€mneskombinationer i grundskolans senare Ă„r samt nio elever i Ă„rskurs 7 och 8 har intervjuats i denna studie.

Syftet med denna Undersökning var att undersöka eleversnas syn pÄ deras egen delaktighet i grupparbete i matematik. Observationer och elevintervjuer i Ärskurs fem har utförts för att fÄ en bild av detta. Det har visat sig att eleverna har en positiv syn pÄ grupparbete och anser sig sjÀlva vilja vara delaktiga vid grupparbeten i matematik. Det framkommer dÀremot att det finns faktorer som eleverna tycker pÄverkar deras delaktighet, sÄsom uppgiftens utformning, gruppsammansÀttning och kommunikationssvÄrigheter. Eleverna har Àven svarat pÄ hur de arbetar för att inkludera andra i arbetet och visar pÄ att de har en vilja att fÄ sina arbetskamrater delaktiga i arbetet..

Syftet med denna studie Àr att undersöka sambandet mellan betyget i Àmnena modersmÄl och svenska som andrasprÄk och betyget i Àmnet matematik som elever med annat modersmÄl Àn svenska fÄr. Syftet Àr ocksÄ att undersöka betydelsen av studiehandledning och studiehandledarens Àmnesutbildning för betyget i matematik. Genom att ta reda pÄ vilket betyg som fyra avgÄngsklasser i Äk 9 i en skola i vÀstra Sverige hade i Àmnena modersmÄl, svenska som andrasprÄk och matematik, och om dessa hade fÄtt studiehandledning i matematik, kunde jag skapa korstabeller i Excel för olika betygskombinationer. För varje betygskombination undersökte jag styrkan i sambandet genom att jag berÀknade Pearson?s korrelationskoefficient.

Min undersökning inriktar sig pÄ elevernas attityder, upplevelser och uppfattningar av undervisningen i skolan och vad eleverna anser vara det bÀsta som kan göras för att fler skall fÄ godkÀnt betyg i matematik. Undersökningen försöker ocksÄ klargöra specialpedagogers funktion i arbetet med matematik. Kvalitativa intervjusamtal med tvÄ elevgrupper genomfördes. Eleverna i min undersökning hade upplevt en traditionell matematikundervisning med rÀkning, genomgÄng pÄ tavlan och prov. Eleverna ansÄg att matematik som Àmne var intressant och mycket viktigt.

Denna studie Àr av kvalitativ karaktÀr och baseras pÄ halvstrukturerade intervjuer med sex spansklÀrare i gymnasieskolan. Studiens syfte har varit att studera lÀrares syn pÄ bedömning och betygsÀttning av elevers skriftliga produktion pÄ de nationella provet i spanska utifrÄn ett lÀroplansteoretisk perspektiv och utifrÄn teorier om bedömning. Undersökningens resultat visar att lÀrare i varierande grad anvÀnder sig av kursplanen vid bedömning av elevers texter och att deras bedömningsarbete begrÀnsas av faktorer som resursfördelning som pÄverkar den tid som lÀrare har till att bedöma elevers texter och till vilken grad sambedömning ges utrymme inom lÀrarnas tjÀnster. SpansklÀrare uttrycker Àven en osÀkerhet nÀr det gÀller betygsÀttningen av elevers texter dÄ kursplaner lÀmnar stort tolkningsutrymme i bedömningen. Detta utrymme innebÀr att lÀrarna tolkar kursplanen pÄ olika sÀtt och anvÀnder sig exempeltexterna som en konkretisering av kursplanen.

Syftet med följande arbete Àr att synliggöra vad matematik Àr i förskolan och hur pedagogerna arbetar med den. I vÄr litteraturgenomgÄng har vi beskrivit matematikens roll i förskolan dels ur ett historiskt perspektiv dels ur ett innehÄllsperspektiv.Med hjÀlp av enkÀter ville vi se hur och i vilken omfattning pedagogerna arbetar med matematik i förskolan. Sammanfattningsvis visar resultaten av vÄr undersökning att det förkommer matematik men att pedagogerna i förskolan behöver mer kunskap för att kunna arbeta mer medvetet med matematik för att nÄ upp till mÄlen i lÀroplanen.Vi har genom vÄrt examensarbete kommit till insikt om hur stor betydelse pedagogen har för att matematiken ska bli synlig för barnen i förskolan. Vi hoppas att vÄrt examensarbete ska inspirera pedagoger att arbeta med och synliggöra matematiken för barnen pÄ förskolorna..

Problemformulering och syfte: Syftet med denna uppsats Àr att studera hur PR-konsulter uppfattar sina arbeten och relationer med journalister i kontext till de förÀndringar som skett inom journalistiken. Syftet Àr sprunget ur att det skett förÀndringar inom journalistiken, dÀr journalister numer tvingas att förhÄlla sig till nya förutsÀttningar, dÀr de mÄste producera mer material till en lÀgre kostnad, vissa forskare och tidigare studier pekar pÄ att det lett till ett ökat behov av fÀrdigpaketerade nyheter. Anledningen till att vi valt att studera just PR-konsulter och inte andra arbeten inom den kommunikativa sfÀren Àr dels att allmÀnheten har ett betydligt lÀgre förtroende för PR-konsulter, Àn exempelvis informatörer. Det finns Àven studier som indikerar att PR-konsulter idag har en rutinmÀssig och regelbunden samverkan med journalister, vilket Àr en ytterligare motivering till att vi valt att studera PR-konsulerna.Metod och material: I denna studie har vi anvÀnt oss av samtalsintervjuer för att fÄ fram vÄrt resultat. Dels anvÀndes en intervjuguide, men det uppstod Àven frÄgor under intervjuerna som dÄ stÀlldes till intervjupersonerna.

Syftet med mitt arbete var att undersöka nÄgra erfarna pedagogers uppfattningar om vilka faktorer som pÄverkar att en del elevers intresse för matematik markant avtar efter bara ett par Är i skolan och pedagogernas syn pÄ hur denna negativa trend kan brytas. Jag gjorde kvalitativa intervjuer med fem erfarna pedagoger som undervisar elever i Är 4-6 i matematik. Mitt arbete visar att lÀraren Àr den allra viktigaste faktorn för elevers lust att lÀra matematik..