På en perfekt marknad bör en investerare vara likgiltig till om en aktie ger avkastning i form av kapitaltillväxt eller utdelning. Emellertid existerar skatter och transaktionskostnader på marknaden, det vill säga marknaden är inte perfekt. Med tillgång till unik data som visar aktieplacerares innehav hos bolag på Stockholmsbörsen är studiens syfte att finna klientel i form av ålders-, köns- och inkomstgrupper. Vi finner att investerare inte är likgiltiga till utdelning. Äldre individer, kvinnor och låginkomsttagare utgör en större andel av aktieplacerarna i bolag som lämnade utdelning vilket indikerar att dessa har preferenser för aktier med utdelning.

Sedan 2005 redovisar alla koncerner inom EU enligt normer och standarder framtagna av IASB. Övergången till dessa internationella, gemensamma redovisningsstandarder ämnar skapa större möjlighet för jämförbarhet mellan bolag och skydda investerare. Noterade bolag vid Nasdaq OMX Stockholm kommer årligen ut med en bokslutskommuniké som är den fjärde och sista delårsrapporten. De resultatbegrepp som ska användas i denna är reglerade enligt IAS 1 och IAS 34.Denna studie ämnar undersöka om det förekommer andra resultatbegrepp, så kallade non-GAAP measures, än de reglerade, i 204 bokslutskommunikéer från noterade bolag vid Nasdaq OMX Stockholm 2009. Huvudsyftet har en deskriptiv ansats och ämnar besvara i vilken omfattning alternativa resultatbegrepp förekommer, hur dessa benämns och om förklaringar ges till begreppen.

Problem:       Ekonomiska företagsskandaler runt om i världen har lett till att många länder har infört så kallade bolagskoder för bolagsstyrning för att få en bättre styrning i bolag och för att öka förtroendet till investerare. I Sverige har en bolagsstyrningskod funnits sen år 2005 och gällt för större börsnoterade bolag. Svensk Kod för Bolagsstyrning har nu reviderats och har börjat gälla för mindre börsnoterade bolag från och med 1 juli 2008. En studie har utförts för att ta reda på hur tre av dessa mindre börsnoterade bolag ser på införandet av bolagskoden och hur de tror att dem kommer påverkas av den.Syfte:            Syftet med uppsatsen är att undersöka hur tre mindre svenska börsnoterade bolag ser på införandet av den svenska bolagskoden och hur de tror att de kommer att påverkas av regelverket. Vi har också valt att belysa vad andra insatta personer i ämnet har att säga om bolagskoden för att få en helhetsbild av ämnet.  Metod:       Insamlingen av empirisk data har skett genom en kvalitativ metod där vi har intervjuat både insatta personer på området och de berörda företagen.

Title: Dormant companies ? Taxation of closely held companiesProblem: Many companies are facing a business transfer and fall within a smaller company with a few owners and therefore that tax jurisdiction is current. They risk facing high taxes but it can be avoid by setting the company in an inactive status for five years.Purpose: The purpose is to describe the inactive company rules and the verdict from the Swedish Supreme Administrative Court. Also to investigate how this verdict will affect company sellers.Method: Based on a case study and by analyzing the Swedish Law conclusions has been determinate.Result: A dormant company must be inactive for five years, and then the company can benefit from a different taxation. The owner and it´s relatives can´t be active in the company during this five year period.

First North är en alternativ handelsplats för aktier, som är till för att små bolag med stor tillväxtspotential ska kunna plocka in externt kapital för att möjliggöra en snabbare expansion än om de varit privatägda aktiebolag. First North ställer dock inte samma formella krav på de listade bolagen som det ställs på företag som är noterade på Stockholmsbörsen då dessa är betydligt mycket större.Under år 2007 har de växt fram en stark förtroendekritik mot bolag som är listade på First North. Analytiker och media har framfört stark kritik och menar att bolagen är alldeles för kortsiktiga i sitt tänkande och att de blygsamma krav som ställs på bolagen inte garanterar en trovärdig förvaltning. Kritikerna menar att detta tillsammans med ledningens girighet leder till att företagen vill lura externa intressenter på kapital.För att undersöka om de finns någon sanning i dessa påståenden har vi undersökt hur strategierna ser ut för bolag som nyligen listats på First North. Detta har möjliggjorts genom fem stycken intervjuer med listade bolag på First North.

First North är en alternativ handelsplats för aktier, som är till för att små bolag med stor tillväxtspotential ska kunna plocka in externt kapital för att möjliggöra en snabbare expansion än om de varit privatägda aktiebolag. First North ställer dock inte samma formella krav på de listade bolagen som det ställs på företag som är noterade på Stockholmsbörsen då dessa är betydligt mycket större.Under år 2007 har de växt fram en stark förtroendekritik mot bolag som är listade på First North. Analytiker och media har framfört stark kritik och menar att bolagen är alldeles för kortsiktiga i sitt tänkande och att de blygsamma krav som ställs på bolagen inte garanterar en trovärdig förvaltning. Kritikerna menar att detta tillsammans med ledningens girighet leder till att företagen vill lura externa intressenter på kapital.För att undersöka om de finns någon sanning i dessa påståenden har vi undersökt hur strategierna ser ut för bolag som nyligen listats på First North. Detta har möjliggjorts genom fem stycken intervjuer med listade bolag på First North.

Syfte: Studien har två syften:Att beskriva förekomsten av kategorier och omfattningen av frivillig redovisning om anställda som är relaterad till bolagens sociala ansvar (CSR).Att förklara vilka faktorer som påverkar omfattningen av frivillig redovisning relaterat till anställda. Metod: Då studien har ett förklarande syfte som berör omfattningen av frivillig redovisning om anställda, så har kvantitativa metoder använts och data till studien har samlats in via en kvantitativ innehållsanalys. Studien utfördes på 56 av de 58 bolag som befann sig på Large Cap, Stockholmsbörsen 2012, varav två bolag fick räknas som bortfall på grund av andra redovisningssätt än de övriga. Datat analyserades sedan genom deskriptiv statistik och multipla regressionsanalyser. Resultat & slutsats: Stora bolag på Stockholmsbörsen redovisar frivilligt multipla kategorier information om anställda, men den kategori som generellt används mest är profilinformation om anställda. Den faktor som främst förklarar den frivilliga informationen om anställda är bolagets skuldkvot, men också vilken industrisektor ett bolag tillhör har betydelse. Den teori som främst förklarar frivillig redovisning om anställda är agentteorin. Förslag till fortsatt forskning: I denna studie upptäckte vi att bolag redovisar fler kategorier om anställda än vad vi i vår studie deducerat fram från tidigare forskning.

Bakgrund: Kinesiska bolag på den amerikanska OTC-listan är idag ofta associerade med bluffar och dålig kommunikation gentemot aktieägarna. Detta gör att den amerikanska marknaden inte har ett förtroende för dessa bolag. Denna opålitlighet från marknadens sida har resulterat i att många av de kinesiska bolagen blivit felvärderade. För de legitima bolagen leder det till att de blir undervärderade. Frågan som uppstår här är: Kan ett bolag få en mer rättvis värdering genom att noteras på en marknadsplats utanför USA exempelvis i Sverige?Syfte: Denna studie har till syfte att undersöka hur en övergång för ett kinesiskt bolag från en OTC-lista i USA till en senior lista på den reglerade börsmarknaden i Sverige påverkar värderingen av bolaget.Genomförande: Studien är utformad till en kvantitativ undersökning.

SammanfattningI och med kunskapssamhällets framväxt har kunskap och mänskliga färdigheter fått allt mer central betydelse för dagens organisationer. Arbetsmarknadens ökade rörlighet tillsammans med en minskad lojalitetet mellan arbetstagare och arbetsgivare har lett fram till en ökad personalomsättning inom kunskapsintensiva branscher. I kunskapsföretag som konsultbolag är personalen och dess kompetens avgörande för organisationens framgång och överlevnad och därmed är det även viktigt för kunskapsintensiva företag att rekrytera och behålla kompetent personal.Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som motiverar medarbetare att stanna och utvecklas inom ett konsultbolag respektive att som medarbetare söka sig till en ny arbetsplats. Min ambition är därmed att med denna uppsats att öka förståelsen kring detta samt att identifiera de faktorer som är avgörande för företagets behållning av anställda. För att kunna besvara syftet genomfördes intervjuer med både anställda och före detta anställda från ett konsultbolag.

Att de anställda är den största tillgången i ett företag har nu blivit en självklarhet. Framtida konkurrensförmåga och utsikter för företaget ligger i händerna på dess anställda. Kompetensutveckling och hantering, som rekrytering, utveckling och träning av de anställda, anses vara betydande för ett företags chans att lyckas. Kraven på kompetensförnyelse kan inte tillgodoses med enbart traditionell utbildning i form av kurser, seminarier eller studiecirklar. Kompetensförnyelse måste i stället handla om att lära i arbetet, på arbetsplatsen, genom att lösa problem i arbetsuppgiften.

Sedan den första november 2010 finns det inte längre något lagkrav på att samtliga svenskaaktiebolag ska använda sig av en revisor. Trots att de minsta bolagen nu är undantagna frånlagen väljer den största delen av dem fortfarande att använda sig av en revisor. Dennaundersökning försöker svara på frågan varför. Genom att intervjua fyra redovisningskonsulteroch få deras syn på revision i de minsta bolagen hoppas författaren kunna ge ännu enförklaring till varför så många bolag fortfarande revideras efter införandet av den nyaregleringen. Resultatet visar att de främsta anledningarna till att så stor andel valt att behållarevisorn är på grund av ett delat ägande, en relation till en bank som kräver revision eller föratt bolaget och redovisningskonsulten vill kunna få hjälp i svårare skattefrågor som kanuppkomma.

Bakgrund: Redovisnings- och företagsskandaler som ägde rum på 2000-talet i USA och flera europeiska länder satte fart på bolagsstyrningsdebatten. Många länder började införa regler med syfte att förbättra bolagsstyrningen och öka förtroendet för näringslivet. Sverige drabbades liksom andra länder av redovisningsskandaler, och som följd till detta infördes den svenska koden för bolagsstyrning för att återuppbygga marknadens förtroende för de svenska bolagen. Första juli 2005 tillämpades koden i Stockholmsbörsen för alla bolag på A-listan och O-listan med börsvärde över 3 miljarder kronor det vill säga de bolag som ingick i kategorin Large Cap.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera hur bolag på OMX Stockholmsbörsen, Large Cap, avviker från koden och om de avviker från samma punkter i koden samt hur utförligt förklarar dessa bolag avvikelserna. Med hjälp av vetenskapliga artiklar som teoretiskt perspektiv vill jag få förståelse för varför koden finns och varför bolag avviker från den samt undersöka om koden fungerar som det var tänkt.Metod: För att undersöka i vilken omfattning bolag avviker från koden och vilka punkter det som bolagen avviker från har jag läst igenom och granskat bolagens årsredovisningar och bolagsstyrningsrapporter.Teoretisk referensram: I detta kapitel har jag tagit upp tidigare forskning som handlar om andra länders bolagskoder och principen följa eller förklara, samt orsaker till varför bolag väljer att följa eller avvika från koden.

Kommunala bolag är idag en vanlig form för kommunal verksamhet av något slag. Syfte med denna studie är att visa på om balanserat styrkort är en relevant modell för ekonomistyrning i kommunala bolag som ansvarar för näringsliv och turism. Genom att ta fram ett exempelstyrkort kan det säga om modellen är applicerbar eller behöver anpassas. Exempelstyrkortet ska även tala om vad fördelarna är för ett kommunalt bolag, jämfört med en modell där endast ett antal nyckeltal mäts. Denna studie har ett hermeneutiskt synsätt, där ny kunskap kräver tolkning.

Private equity bolag som skapar värde genom leveraged buyout har under de senaste åren fått ökad konkurrens inom den process vilken syftar till att finna attraktiva investeringar som kan generera avkastning enligt uppsatta avkastningskrav. Processen som karaktäriseras av informationsasymmetri och kallas för deal sourcing har därmed blivit ett svårare moment för dagens private equity bolag. Denna empiriska fallstudie undersöker hur svenska private equity bolag inom kategorin leveraged buyout i praktiken arbetar med deal sourcing och vilka drivkrafter som processen utformas efter i syfte att finna potentiella investeringar. Detta undersöks i ljuset av den akademiska forskning som tidigare gjorts på området. Studien utgår ifrån tio intervjuer med företagsrepresentanter vilka har insyn i och är delaktiga i processen med att finna bolag.

Syfte: Att undersöka och analysera vilka faktorer som leder till att bolag genomför aktieinlösen. Teoretisk referensram: Likheter och skillnader mellan aktieinlösen och återköp redogörs samt själva inlösenförfarandet förklaras ur bolagets och aktieägarens perspektiv. Vidare sammanställs aktieinlösens och utdelningens skatteegenskaper och vem som gynnas av inlösen. Metod: Uppsatsen är av ett deskriptivt, deduktivt och kvantitativt slag. Undersökningen genomförs med hjälp av en statistisk modell, Tobit.