Syfte: Syftet med den hÀr studien har varit att undersöka hur nyanlÀnda elevers SO- undervisning pÄ tvÄ skolor Àr organiserad och vilka strategier lÀrare kan anvÀnda för att underlÀtta kunskaps-och sprÄklÀrande för de eleverna. Avsikten med studien Àr att se om lÀrarnas bild av möjligheter och hinder för sprÄklÀrandeundervisning stÀmmer överens med elevernas upplevelse och tolkning av dessa. Som teoretiskt stöd i studien har anvÀnts för Àmnet relevant forskning och litteratur som bygger pÄ det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrandet, LÀroplan 2011:a samt Skolverkets AllmÀnna rÄd för utbildning av nyanlÀnda elever. Metod: Intervjuer med 6 lÀrare och enkÀter med 26 nyanlÀnda elever pÄ högstadiet pÄ tvÄ skolor. Resultat: Analysen visar en samstÀmmighet mellan lÀrarnas och elevernas syn angÄende sprÄklÀrandemöjligheter för nyanlÀnda elever i SO-undervisning.

Sammanfattning: Min studies syfte Àr att synliggöra vad leken har för betydelse för barnens sociala utveckling. Den beskriver leken och dess betydelse för att barnen ska utvecklas genom den. Den lyfter Àven fram pedagogernas syn pÄ leken och hur de hjÀlper till för att stötta barnen under tiden de Àr i fritidshemmet.FrÄgestÀllningarna som studien bygger pÄ Àr vad leken innebÀr för eleverna och hur den pÄverkar elevernas sociala utveckling och hur pedagogerna som arbetar i verksamheten ser pÄ leken samt hur de stöttar eleverna i deras utveckling.En strukturerad kvalitativ intervjumetod och en ostrukturerad observation ligger till grund för studien. Intervjuerna har jag gjort i tre grupper om fyra barn i varje grupp, detta gjorde jag tre gÄnger med olika barn. Jag intervjuade Àven fyra pedagoger som arbetar i verksamheten.

BakgrundUnder vistelsen pÄ förskolan tillbringar barnen mycket tid ute pÄ gÄrden och i skogen, utevistelsen bör förses med betydelsefullt innehÄll av varierande inslag för att barn ska lÀra och utvecklas. Utomhuspedagogik stÄr för den okonstlade upptÀckten av att erfara hÀr och nu. För att lÀrande ska ske pÄ ett för barnen meningsfullt sÀtt bör bÄde gÄrden och naturen erbjuda en miljö som skapar nyfikna, upptÀckarlystna barn som vill. Utemiljön bör vara ett komplement till innemiljön.SyfteSyftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ pedagogers uppfattningar av utomhuspedagogik. Syftet Àr vidare att undersöka hur de menar att de arbetar med utomhuspedagogik och vad de tror det innebÀr för barns lÀrande och utveckling.MetodEn fenomenografisk studie med kvalitativa intervjuer för att fÄ reda pÄ pedagogers uppfattningar av fenomenet utomhuspedagogik och vilken betydelse den har för barns lÀrande och utveckling.

Syftet med studien Àr att undersöka om mÀnniskor som genomgÄtt en utbrÀndhetsprocess upplever att de under denna tid utvecklats pÄ ett sÀtt relevant för deras arbetsliv, och sedan med hjÀlp av teori undersöka om resultatet av denna utveckling kan anses utgöra kompetens. Genom intervjuer med fem personer som efter en tids sjukskrivning för utbrÀndhet nu sjÀlva upplever att de ÄterhÀmtat sig, framkom att de fÄtt en ny erfarenhet som gett dem insikt i stressproblematik, samhÀllets regelsystem och rehabiliteringsÄtgÀrder. De har Àven utvecklat en mer effektiv energianvÀndning, ökad social kompetens och ökat vÀlbefinnande. I den mÄn utvecklingen framgÄngsrikt anvÀnds i arbetslivet, vilket intervjupersonerna ocksÄ uttryckte, har den samtidigt inneburit att personerna utvecklat ny kompetens.

Syfte: Syftet med f?religgande studie ?r att ?ka kunskapen om journalisters upplevelser av m?tet med den offentliga sektorns organisationer, och vad som ?r de bakomliggande orsakerna till deras upplevelser. Teori: Teorier av Lundquist (2001) om tj?nstem?nnens lojalitetsdilemman samt agerande vid oegentligheter p? arbetsplatsen. ?ven tidigare forskning inom intraorganisatorisk tystnadskultur i offentliga organisationer anv?nds.

Detta Àr en kvalitativ studie som syftar till att undersöka hur barns utveckling och lÀrande pÄverkas av utomhuspedagogik. Fokus ligger pÄ sprÄkutvecklingen, men Àven andra aspekter som kan ha betydelse för en gynnsam utveckling Àr av intresse. Undersökningsinstrumentet som anvÀnts Àr intervjuer med 11 pedagoger i förskolor och grundskolor som har en tydlig utomhuspedagogisk profil. Genom intervjuerna har pedagogernas uppfattningar om utomhuspedagogik och hur det pÄverkar barnens utveckling och lÀrande kommit fram. De som arbetar med utomhuspedagogik Àr positiva till metoden och hade dÀrför svÄrt att se kritiskt pÄ verksamheten.

Efter att FN:s konferens om hÄllbar utveckling genomfördes i Rio 1992, stod det klart att utbildningsvÀsendet har en viktig roll i att skapa nya traditioner kring utbildning för hÄllbar utveckling, dÄ det i nulÀget inte existerar nÄgon sÄdan. Problematiken bottnar i att Àmnet hÄllbar utveckling anses vara relativt komplext och brett, vilket medför svÄrigheter för lÀrare och förskollÀrare att hitta en allmÀn och övergripande balans. Att det dessutom finns lite forsking kring utbildning för hÄllbar utveckling för de yngre barnen visar pÄ problematiken ytterligare.De resultat som har framkommit i analysen Àr att den miljömÀssiga dimensionen med Ätervinning som tema, Àr det innehÄll som Àr mest framtrÀdande och synlig i fyra av fem barnböcker. DÄ de tre dimensionerna inte uttalas i barnböckerna har dessa fÄtt lÀsas fram mellan raderna och resultatet blev att den sociala dimensionen Àr stÀndigt nÀrvarande och har en övergripande roll i samtliga barnböcker. Den sociala dimensionen gestaltas i barnböckerna via solidaritet, tillit, samarbete, ansvar och uppfostran mfl.Denna studie Àmnar att undersöka hur de tre dimensionerna inom hÄllbar utveckling förhÄller sig till fem utvalda barnböcker.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka metoder lÀrare anvÀnder vid undervisning för hÄllbar utveckling i grundskolans tidigare Är. För att operationalisera begreppet hÄllbar utveckling i vÄr studie anvÀnde vi oss av fyra av de förmÄgor som presenteras i Inger Björneloos studie; förmÄgan att se helheter och sammanhang, förmÄgan att med inlevelse ha förstÄelse för andra mÀnniskors livssituation, förmÄgan att se sin delaktighet och sitt ansvar samt förmÄgan att argumentera för olika stÄndpunkter. Vi undersökte i vilken utstrÀckning relationen mellan lÀrares metodval och ett specifikt undervisningsinnehÄll överensstÀmmer med de miljöundervisningstraditioner som vÀxt fram i den svenska skolan. Studien bygger pÄ en enkÀt som delades ut till lÀrare i en liten kommun i Sverige. För att analysera vÄra data anvÀnde vi oss till viss del av programmet IBM SPSS Statistics 22.Resultatet visade att det inte var nÄgra markanta skillnader gÀllande lÀrares metodval vid undervisning för hÄllbar utveckling.

Bakgrund: Personer ?ver 65 ?r utg?r 17 procent av befolkningen, men de svarar f?r 25 procent av all suicid, vilket g?r gruppen ?verrepresenterad. Suicid f?rekommer i alla samh?llsklasser och ?r ett folkh?lsoproblem. P? varje fullbordat suicid genomf?rs cirka 30?40 suicidf?rs?k hos den yngre befolkningen.

Syftet med denna undersökning var att undersöka och synliggöra hur förskolans pedagoger arbetar med att stimulera barns lÀrande och utveckling i matematik. För att söka svar pÄ undersökningsfrÄgorna genomfördes kvalitativa intervjuer med pedagoger och observationer pÄ olika förskolor. Undersökningen visar att majoriteten av respondenterna anser att matematiken i förskolan Àr viktig. Det Àr enligt respondenterna viktigt för barns fortsatta lÀrande och utveckling. De lyfter vikten av den grundlÀggande matematiken i förskolan.

I denna studie undersöker jag pÄ vilket sÀtt ett lokalt bankkontor arbetar för en hÄllbar utveckling. Jag har genomfört en förstudie för att öka min förstÄelse om regionen och det lokala nÀringslivet som bankkontoret verkar i. Jag genomförde en semi-strukturerad intervju med kontorschefen och företagsrÄdgivaren pÄ deras kontor. Efter den intervjun skickade jag ut enkÀter till smÄ företag i det lokala nÀringslivet för att ta reda pÄ om bankkontoret och företagarna kommunicerade pÄ ett liknande sÀtt med varandra. Jag gjorde en grundlig teori sökning och fann intressant forskning pÄ omrÄdet pÄ KTH Centrum för bank och finans.

Bakgrund: Ett pl?tsligt d?dsfall kan drabba vem som helst och situationen ?r utmanande f?r samtliga involverade. Till de vanligaste orsakerna h?r hj?rtk?rlsjukdom f?r vuxna och olyckor f?r barn. Sjuksk?terskans k?rnkompetenser s? som samverkan i team och personcentrerad v?rd ?r centrala vid omh?ndertagandet av n?rst?ende.

Vi kommer i denna uppsats med hjÀlp av kritisk diskursanalys, studera och analysera hur Brottsförebyggande rÄdet konstruerar ungdomsbrottslighet. Studiens syfte Àr att utifrÄn rapporten Kriminell utveckling ? Tidiga riskfaktorer och förebyggande insatser, undersöka vilka egenskaper och beteenden som enligt Brottsförebyggande rÄdet kan ses som tidiga riskfaktorer nÀr det gÀller att upptÀcka en kriminell utveckling. Vi kommer Àven att undersöka vilka ÄtgÀrder som enligt Brottsförebyggande rÄdet görs i Sverige för att förebygga en kriminell utveckling..

detta arbete vill jag undersöka om pedagogiskt drama i undervisningen kan vara en nyckel till utvecklingen för elever, som gÄr pÄ det individuella programmet..

Syftet med denna studie Àr att fÄ en vidgad syn pÄ barns samlÀrande och hur det bidrar till deras utveckling och lÀrande. Detta Àr en kvalitativ studie dÀrobservationer av barngrupper och intervjuer med personal inom förskolan harutförts. Studiens resultat visar pÄ hur samlÀrande kan bidra till barns utveckling ochlÀrande. Det visar Àven pÄ vikten av samlÀrande och lyfter frÄgan om alla barn kannyttja samlÀrande. Slutsatsen visar pÄ att samlÀrande kan vara viktigt för barn i förskolan men visar Àven pÄ att samlÀrande inte alltid Àr positivt.