Sökresultat:
467 Uppsatser om Kunskapsöversikt - Sida 31 av 32
BangÄrdomrÄdet : Sundsvalls nya stadsdel
Det pÄgÄr stÀndigt förÀndringar i samhÀllsstrukturen som fÄr effekter pÄ mÄnga olika nivÄer. Det har skett en övergÄng frÄn jordbrukssamhÀlle till industrisamhÀlle och till kunskapssamhÀlle. Industriarbetarnas andel av befolkningen minskar till förmÄn för kunskaps- och servicebaserad verksamhet. Parallellt med denna utveckling har industrin lÀmnat efter sig stora landsarealer som Àr vÀlförsedd med infrastruktur. PÄ mÄnga platser runt om Àr det idag vanligt att mark i staden blir tillgÀnglig pÄ grund av industrins strukturomvandlingar.
Lunds nya stadsdel-imötet mellan stad och land
En god och fungerande stadsdel utanför stadskÀrnan krÀver omsorgsfull utformning. I stadens utkant finns inte samma underlag för urbant liv och dÀrför stÀlls höga krav pÄ planeringen. En ny stadsdel mÄste möta sin omgivning och ses utifrÄn staden som helhet. I mitt arbete har jag lyft fram vikten av att förhÄlla sig till omgivande omrÄden, landskapet samt stadskÀrnan och ta till vara pÄ deras kvalitéer. Det nya omrÄdet mÄste ocksÄ tillföra den befintliga omgivningen kvalitéer.
BangÄrdomrÄdet - Sundsvalls nya stadsdel
Det pÄgÄr stÀndigt förÀndringar i samhÀllsstrukturen som fÄr effekter pÄ mÄnga
olika nivÄer. Det har skett en övergÄng frÄn jordbrukssamhÀlle till
industrisamhÀlle och till kunskapssamhÀlle. Industriarbetarnas andel av
befolkningen minskar till förmÄn för kunskaps- och servicebaserad verksamhet.
Parallellt med denna utveckling har industrin lÀmnat efter sig stora
landsarealer som Àr vÀlförsedd med infrastruktur. PÄ mÄnga platser runt om Àr
det idag vanligt att mark i staden blir tillgÀnglig pÄ grund av industrins
strukturomvandlingar.
Det förÀnderliga samhÀllet : En intervjustudie om ett förÀnderligt samhÀlles betydelse för undervisning i samhÀllskunskap pÄ gymnasiet
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilken betydelse samhÀllsklimatet har för nÄgra utvaldalÀrare i deras arbete med planering och genomförande av undervisning i samhÀllskunskap.SamhÀllskunskapsÀmnet syftar till att fostra demokratiska medborgare och pÄ sÄ sÀtt frÀmjademokratiska vÀrden. Detta har vi velat undersöka dÀr skolans fostransuppdrag har varit i fokus.Vi har ocksÄ velat undersöka hur samhÀllskunskapslÀrare uppfattar skolans kunskap- ochfostransuppdrag samt vilken betydelse samhÀllsföreteelser har pÄ deras arbete med att planeraoch genomföra lektioner.FrÀmlingsfientliga strömningar och mÀnniskors ökade oro för andra anti-demokratiska företeelsersÄsom terrorattacker kan spegla sig i skolans vÀrld, dÄ skolan Àr en del av samhÀllet. För attundersöka detta intervjuar vi sju gymnasielÀrare, verksamma pÄ olika skolor och olika program.Metoden Àr med anledning av detta semistrukturerade intervjuer, dÀr vi har utgÄtt frÄn entematiserad intervjuguide med ett antal olika frÄgor. Dessa har vi stÀllt till vÄra respondenter ochutifrÄn deras svar har vi sÄledes frÄgat uppföljningsfrÄgor. Intervjuguiden konstruerades efter vÄrtsyfte och forskningsfrÄgor och kategoriserades efter olika teman.
Lunds nya stadsdel-imötet mellan stad och land
En god och fungerande stadsdel utanför stadskÀrnan krÀver omsorgsfull
utformning. I stadens utkant finns inte samma underlag för urbant liv och
dÀrför stÀlls höga krav pÄ planeringen. En ny stadsdel mÄste möta sin omgivning
och ses utifrÄn staden som helhet. I mitt arbete har jag lyft fram vikten av
att förhÄlla sig till omgivande omrÄden, landskapet samt stadskÀrnan och ta
till vara pÄ deras kvalitéer. Det nya omrÄdet mÄste ocksÄ tillföra den
befintliga omgivningen kvalitéer.
Att leva med HIV som kronisk sjukdom
BakgrundHumant immunbristvirus, HIV, Àr ett retrovirus, vilket innebÀr att viruset lagras i kroppens arvsmassa som leder till att personen med HIV aldrig blir av med viruset. HIV pÄverkar immunsystemet genom att förstöra eller skada celler nödvÀndiga för immunförsvaret. DÄ immunförsvaret har blivit sÄ förstört att kroppen inte kan bekÀmpa andra sjukdomar eller tumörsjukdomar har HIV utvecklats till Acquired Immunodeficiency Syndrome, AIDS. PÄ grund av intrÀdandet av antiretrovirala lÀkemedel Är 1996 har HIV gÄtt frÄn att vara en sjukdom som förkortade livet till en kronisk sjukdom. Detta har medfört nya utmaningar för personer med HIV.
Att mÀta det omÀtbara
Följande studie syftar till att belysa hur organisationer idag arbetar med att mÀta och följa upp sina immateriella resurser, vilket i denna studie avser personal. Vi lever idag i ett kunskaps- och tjÀnstesamhÀlle vilket innebÀr att mÀnniskans bidrag i form av humankapital generellt vÀrderas högre Àn materiella tillgÄngar. Dessutom medför en ökad globalisering ett hÄrdare affÀrsklimat och konkurrens. En konsekvens blir dÀrför att organisationer för sin överlevnad mÄste vara allt mer lönsamma, vilket ökar vikten av en rÀtt hanterad personalresurs som kan generera kostnadsfördelar. Med den bakgrunden bör organisationer fokusera pÄ metoder som kan synliggöra den allt viktigare personalresursen.
Du och Jag, Alfred - Elevassistenten som Specialpedagogisk Insats och Fenomen
Abstrakt
Jakobsson, Johan (2014). ?Du och jag, Alfred? ? Elevassistenten som specialpedagogisk insats och fenomen (Student Assistant ? as a Pedagogical Action and Educational Idea). Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola.
Bakgrund
Elevassistenten som insats för elever i behov av sÀrskilt stöd inom gymnasieskolan har ökat drastiskt. Det Àr ett komplext pedagogiskt fenomen som förvÀntas svara mot mÄngfacetterade problembeskrivningar.
Syfte och frÄgestÀllningar
Syftet med studien Àr att synliggöra elevassistenten som specialpedagogisk insats och lyfta fram de pedagogiska idéer som ligger bakom fenomenet.
TrÀdrötter i skelettjord : en fallstudie i Stockholm
Skelettjord Àr framtagen för att fungera som en rotvÀnlig vÀgöverbyggnad dÀr det Àr omöjligt att pÄ annat sÀtt ge trÀden en godtagbar jordvolym. Trottoarer och parkerings-ytor dÀr planteringsutrymmet Àr begrÀnsat och kravet pÄ bÀrighet stort, Àr exempel pÄ ytor dÀr skelettjord kan ge trÀd en ökad jordvolym samtidigt som trafiklasterna tas upp av skelettmaterialet.
I Stockholm har skelettjord anvÀnts sedan mitten av 1990-talet och för att följa upp resultatet gjordes det under 2005-2006 vitalitetsbedömningar av trÀden i ett antal av de tidiga anlÀggningarna. De undersökta trÀden varierade i vitalitet och tillvÀxt och en slutsats var att det behövdes studier av rotutvecklingen i de berörda skelettjordarna.
I detta arbete har jag mÀtt antalet rötter och undersökt hur de vÀxer i skelettjordarna vid 11 av de tidigare vitalitetsbedömda trÀden. Jag har ocksÄ undersökt skelettjordarnas uppbyggnad och jÀmfört resultatet med handlingarna.
"Det kostar pÄ, det tar lite tid..." : Studie av ett förbÀttringsarbete inom microsystemet för patienter som genomgÄr elektiv höft- och knÀplastik
Bakgrund: Bristande kommunikation och informationsöverföring Àr huvudorsaken till upp-komsten av vÄrdskador i hÀlso- och sjukvÄrden. Komplexiteten i hÀlso- och sjukvÄrds organisat-ion i kombination med den mÀnskliga faktorn stÀller krav pÄ struktur i kommunikationen med hjÀlp av standardisering. En utmaning för hÀlso- och sjukvÄrden Àr att implementera och studera standardiserade kommunikationsmetoder och studera effekten pÄ patientsÀkerhet och arbets-miljö. SBAR (Situation-Bakgrund-Aktuell Status-Rekommendation) Àr en kunskapsbaserad kommunikationsmetod, utvecklad för överföring av kritisk information i komplexa arbetssituat-ioner. Metoden hjÀlper till att skapa den struktur och förutsÀgbarhet som krÀvs för effektiv kommunikation i komplexa arbetssituationer sÄvÀl under normala förhÄllanden som under stress.
Kostnadsmodell för elektriska förluster, drift och underhÄll samt inmatningstariffer för vindkraftsparker i Sverige
I början av 2015 fanns 3 040 vindkraftverk installerade i Sverige med en installerad effekt pÄ 5 359 MW. Prognosen Àr att under 2015 ytterligare installera 222 turbiner och utöka den installerade effekten till 6 037 MW. Elektrisk infrastruktur och nÀtanslutning representerar 14 % av investeringskostnaden för en vindkraftspark och det Àr viktigt att det interna elnÀtet Àr designat för att minimera kostnader vid installation och för överföringsförluster under parkens operativa livslÀngd.Beroende pÄ geografiskt omrÄde, anslutande nÀt och storlek pÄ vindkraftspark finns det olika möjligheter för anslutning och tariffalternativ. Olika tariffalternativ i förhÄllande till ÀgandeförhÄllanden, driftförluster och underhÄllskostnader har under studien visat sig ha en stor ekonomisk inverkan under vindkraftsparkers operativa livslÀngd. En modell har byggts i Excell med olika berÀkningsverktyg för elektriska förluster, investeringskostnader, DoU kostnader samt tariffalternativ beroende pÄ anslutning.
Kunskapshantering i en projektorienterad organisation : En fallstudie av ett teknikkonsultbolag
Kunskap Àr en av de viktigaste och mest vÀrdefulla tillgÄngarna för företag. Under de senaste decennierna har Knowledge Management (KM) fÄtt utökat fokus av bÄde företag och forskare. Parallellt med denna utveckling organiserar allt fler organisationer sitt arbete i projektform. Projektformen innebÀr ytterligare utmaningar avseende kunskapsöverföring i jÀmförelse med en typisk hierarkisk organisation, dÄ projekten Àr temporÀra vilket pÄverkar lÀrandet och kunskapsöverföringen mellan projekt.Med detta som utgÄngspunkt Àmnar detta examensarbete nÀrmre undersöka kunskapsöverföring i en projektorienterad organisation. De frÄgestÀllningar som ska besvaras lyder enligt följande:Vilka problem finns vid kunskapsöverföring i en projektorienterad organisationVilken KM-strategi Àr lÀmplig i denna typ av organisation?Vilken nytta kan förbÀttrad kunskapsöverföring generera för organisationen?För att besvara dessa frÄgor har en djupgÄende fallstudie utförts pÄ Sweco Management.
Implementering av SBAR- vÀgen till gemensamt lÀrande : Studie av implementering av SBAR pÄ en kardiologisk vÄrdavdelning
Bakgrund: Bristande kommunikation och informationsöverföring Àr huvudorsaken till upp-komsten av vÄrdskador i hÀlso- och sjukvÄrden. Komplexiteten i hÀlso- och sjukvÄrds organisat-ion i kombination med den mÀnskliga faktorn stÀller krav pÄ struktur i kommunikationen med hjÀlp av standardisering. En utmaning för hÀlso- och sjukvÄrden Àr att implementera och studera standardiserade kommunikationsmetoder och studera effekten pÄ patientsÀkerhet och arbets-miljö. SBAR (Situation-Bakgrund-Aktuell Status-Rekommendation) Àr en kunskapsbaserad kommunikationsmetod, utvecklad för överföring av kritisk information i komplexa arbetssituat-ioner. Metoden hjÀlper till att skapa den struktur och förutsÀgbarhet som krÀvs för effektiv kommunikation i komplexa arbetssituationer sÄvÀl under normala förhÄllanden som under stress.
Creating Meaning in Schools: The Reception of Radical Aesthetics
Mot bakgrund av att mÄnga elever idag upplever skolan som meningslös har vi i detta arbete reflekterat över vad som skulle kunna öka möjligheterna för elever att uppleva skolan som meningsfull. Uppsatsen handlar om meningsskapande arbete i skolan, vilket inte Àr liktydigt med ?meningsfullt arbete? i skolan. Med meningsskapande arbete menar vi sÄdan pedagogisk verksamhet dÀr en syn pÄ barnet som kunskaps- och kulturskapare fÄr konsekvenser för hur arbetet blir, för hur pedagoger planerar uppgifter och för hur de pedagogiska mÄlen med ett arbete formuleras. Vi fokuserar pÄ sÄdant meningsskapande arbete som anvÀnder sig av estetiska uttrycksformer.
Varför lyckas vissa chefer bÀttre Àn andra? ? En studie av arbetsklimatanalysen pÄ ?Tillverka AB?
Personalen Àr den frÀmsta tillgÄngen för flertalet, om inte alla, organisationer idag. DettainnebÀr att arbetsmiljö och trivsel pÄ arbetsplatsen blir vÀldigt viktigt för ett företagsprestationer. För att mÀta hur nöjda medarbetarna Àr genomför vÄr uppdragsgivare ?TillverkaAB? Ärligen en arbetsklimatsanalys (AKA) i hela organisationen. (Företaget Àr ettinternationellt tillverkande företag som önskade att behÄlla sitt riktiga namn anonymt.) VÄrakontaktpersoner pÄ företaget önskade att vi skulle undersöka AKA-processen hosproduktionschefer (verkstadsanstÀlldas nÀrmaste överordnade) för att se vilka faktorer sompÄverkar produktionschefernas och deras respektive avdelningars AKA-resultat.