Haraldson, Emma (2011) Mottagande och placering i gymnasiesÀrskolan En diskursanalys utifrÄn hur en grupp rektorer och pedagoger resonerar. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med min studie Àr att genom en diskursanalys se till hur en grupp rektorer och pedagoger resonerar kring mottagande och placering inom gymnasiesÀrskolan. Jag ser Àven till hur samma informanter diskuterar om hur en utmanande skola för eleverna kan se ut. Den empiriska datan i denna studie Àr insamlad genom kvalitativa intervjuer i form av tvÄ intervjuer med tre rektorer samt tre fokusgruppssamtal med sammanlagt elva pedagoger, pÄ tvÄ skolor i Sverige. Tillsammans med tidigare forskning redovisad som en litteraturgenomgÄng bildar detta grunden till denna studie. Empirin visar pÄ en komplexitet gÀllande mottagande och placering, att flera olika perspektiv kan antas dÀr den sociala- och kognitiva kunskapen ansÄgs viktiga. TvÄ diskurser gÀllande undervisning inom gymnasiesÀrskolan trÀder fram; ett kunskaps- och ett omsorgsfokus, dÀr bÄda fokus sÀgs vara av betydelse för att utveckling ska ske.

Denna uppsats handlar om enhetschefers upplevelser av sin placering i förhÄllande till sina personalgrupper inom Àldreomsorgen. Idag stÀlls det höga krav pÄ kommunikation i de snabbförÀnderliga organisationerna som Àldreomsorgen och den offentliga sektorn befinner sig i. I samband med detta ökar kraven pÄ enhetschefen och dÀrmed ökar svÄrigheten för enhetschefer att samtidigt vara tillgÀnglig för understÀlld personal. Syftet med denna studie Àr att redogöra för och analysera enhetschefers upplevelser av vilka konsekvenserna Àr beroende pÄ avstÄndet mellan chefernas geografiska placering i förhÄllande till sina personalgrupper. För att fÄ svar pÄ vÄr forskningsfrÄga har vi anvÀnt oss av en hermeneutisk ansats och kvalitativ metod.

Studiens syfte var att undersöka nÄgra fritidspedagogers erfarenheter och intentioner kring lÀxhjÀlp i allmÀnhet och lÀxhjÀlp pÄ fritidshemmet i synnerhet. Denna undersökning genomfördes i ett pedagogperspektiv. FrÄgestÀllningarna var: Vilka erfarenheter och inten-tioner kring lÀxhjÀlp pÄ fritidshemmet redovisar nÄgra fritidspedagoger? I vilken utstrÀckning, om nÄgon, och i vilka avseenden kan fritidspedagogernas erfarenheter och intentioner relateras till elevernas lÀrande? Förekommer samrÄd mellan skolan och fritidshemmet och, i sÄ fall, i vilken utstrÀckning handlar samrÄdet om lÀxor? I studien anvÀndes semistrukturerade intervjuer inom den hermeneutiska traditionen. De resultat som undersökningen funnit Àr att det finns ett stort intresse frÀmst frÄn vÄrdnadshavare för möjligheten att fÄ lÀxhjÀlp pÄ fritidshemmen.

Syftet med studien var att analysera omsorgspraxis pÄ tre sÀrskilda Àldreboenden för en integrerad grupp brukare utifrÄn ett kommunikationsperspektiv. Kommunikationen analyserades ur följande tre aspekter: mellan personal och brukare med en demenssjukdom, mellan personal och brukare utan demenssjukdom och mellan brukare utan demenssjukdom och brukare som led av demens. Studien utgick ifrÄn personalens perspektiv och beskrev hur de upplevde kommunikationen mellan dessa grupper pÄ Àldreboendena.Materialet omfattade fyra undersköterskor, ett vÄrdbitrÀde och en arbetsterapeut som var en kunskapsresurs och samordningsansvarig inom demensfrÄgor för alla Àldreboenden. Metoden som anvÀndes var personliga intervjuer med personalen och arbetsterapeuten. Resultatet visade att kommunikation mellan personal och demenssjuka krÀvde ett speciellt bemötande som var tidskrÀvande.

1998 förvÀrvades företaget Urbis Security i RumÀnien. Urbis Security blev sedermera införlivat i dotterbolaget Assa Abloy Romania. Med tiden har problem börjat dyka upp och företaget har fÄtt allt svÄrare att hÀvda sig bÄde kvalitets, konkurrens och resultatmÀssigt. Följden av detta Àr planer pÄ nedlÀggning eller förflyttning av vissa delar i tillvekningsenheten av Assa Abloy Romania. Undersökningens syfte Àr att med hjÀlp av den framtagna modellens fyra faktorer utvÀrdera hur dessa pÄverkade situationen fram till nedskÀrningarna av vissa delar inom tillverkningsenheten i Assa Abloy Romania.

Vad som Àr en god relation till eleverna och hur det skapas via kommunikation Àr en kunskapsom lÀrare hanterar dagligen i sin yrkesroll. Vi ser ett problem i relationen kring lÀrare elevrelationen om vi lÀrare inte möter upp vÄra elever via IKT. Dagens ungdomar har vÀxt upp i envÀrld dÀr mobiltelefoner, datorer och internet ger stÀndiga möjligheter till att kommunicera.Samspel och relation Àr den viktigaste faktorn för att föra kunskap vidare till nÀsta generation,nu finns det Àven en ny arena för denna kunskapsöverföring och det Àr IKT. VÄrt syfte Àr att sevilka erfarenheter eleverna har av olika kommunikationsformer via IKT med sina lÀrare. Samtelevens erfarenhet av relationen nÀr kommunikationen via IKT sker mellan lÀrare elev ur ettelevperspektiv.

This report is the result of a sub-project of a larger project to create a platform formathematical education. The sub-project focuses on authentication with associ-ated security, where security is emphasized. The project environment is Java EE 6where GlassFish 4.0 acts as the server. The project has been divided into threeparts; password encryption, Java EE authentication and brute force attack. Thepassword encryption part focuses on examining different hash functions executionspeed, the result shows that none of the examined hash algorithms is suitable fordirect use.

MÄnga problem som uppstÄr inom projekt beror pÄ dÄlig kommunikation. Om man pÄ nÄgot vis kan undvika dessa kommunikationsmisstag kan man spara en hel del tid och resurser.En analys av hur projektledare kommunicerar har genomförts med utgÄngspunkt i en beteendevetenskaplig modell. FrÄgor som utretts Àr:1. Hur kan en projektledare kommunicera pÄ ett sÄ individanpassat sÀtt som möjligt?2.

Titel: LivrÀddning i kommunikationFörfattare: Maja Davidsson Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborg universitet Uppdragsgivare: Safe at SeaHandledare: Marie GrusellSidantal: 35 sidor exklusive bilagor Antal ord: 12 533 ordSyfte: Syftet Àr att analysera Safe at Seas externa kommunikation.Metod: Kvantitativ innehÄllsanalys och retorisk analysMaterial: Safe at Seas hemsida, Rescuerunnerns hemsida, informationsbroschyrer och pressmeddelanden.Huvudresultat: Resultatet visar att Safe at Sea har en tydlig informativ stil i innehÄllet i sina kommunikationskanaler. Ur en retorisk synvinkel anvÀnder företaget frÀmst det retoriska perspektivet logos vilket innebÀr att författaren anvÀnder sakliga argument och konkret fakta i sina texter om produkten Rescuerunner för att nÄ lÀsaren. InnehÄllet i kommunikationskanalerna förmedlar en stark bild av vad Rescuerunnern Àr och vilka anvÀndningsomrÄden den kan anvÀndas inom medan företaget som stÄr bakom produkten Rescuerunner hamnar lite i skym undan dÄ Rescuerunnern har ett starkt och mer etablerat varumÀrke Àn företaget Safe at Sea som producerar varan. Ordet trovÀrdighet Àr ocksÄ Äterkommande för Safe at Seas dÄ de arbetar mycket med expertutlÄtande för att skapa en tilltro hos mottagaren. Detta enligt retorikens ethos som representerar just trovÀrdighet som författaren tillskriver sig sjÀlv.

Titel: Lantisen som blev partiledare och nÀringsminister ? en analys av hur Maud Olofsson gestaltas i mediernaFörfattare: Anna AnderssonSyfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur kvinnliga politiker gestaltas i medierna. Detta med Maud Olofsson som exempel.Metod: Hermeneutisk metod samt kritisk diskursanalys.Teori: Gestaltningsteori samt teori kring politisk kommunikation och genusteori.Material: 31 nyhetsartiklar i dagstidningar som ges ut i de tre storstÀderna, Stockholm, Göteborg och Malmö frÄn Ären 2001, 2004-2006 samt 2009-2011.Huvudslutsatser: Mediernas gestaltning av Maud Olofsson utgÄr ifrÄn stereotypa bilder av hur hon som kvinna inom politiken förvÀntas vara. Maud Olofsson gestaltas i medierna utifrÄn tre olika stereotyper; bondmora, husmoder och jÀrnlady. DÄ medierna Àr en viktig arena för politisk kommunikation Àr det av vikt att Àven titta pÄ den politiska kommunikationens system utifrÄn ett genusperspektiv.Universitet: Medie- och kommunikationsvetenskap, LinnéuniversitetetNyckelord: Gestaltning, Politisk kommunikation, Medier, Genusperspektiv, Maud Olofsson.

BakgrundA?r 2011 fick 599 personer i a?ldern 20-30 a?r diagnosen cancer i Sverige. Flest insjuknade i testikelcancer, malignt melanom, bro?stcancer, hja?rntumo?rer och cancer i o?vriga nervsystemet. Unga vuxna, 20-30 a?r, beskriver att sjukdomen blir som ett avbrott i livet eftersom de missar viktiga ha?ndelser som att flytta hemifra?n och studera.

Syftet med rapporten Àr att förbÀttra och effektivisera Kultur SkÄnes kommuni-kation med sina externa mÄlgrupper. Som ett led i processen har en mÄlgruppsanalys gjorts, dÀr resultatet blev en ny mÄlgruppsuppdelning, som presenteras i en matris. Med hjÀlp av en mÄlhierarkimodell och kvalitativa undersökningar i form av enkÀtutskick och djupintervjuer med mÄlgrupperna, har resultat kunnat presenteras. Kultur SkÄnes kanal hemsidan Àr i fokus i undersökningarna, dÄ den ansÄgs ha stor potential..

Denna uppsats Àr en fallstudie av hur Corporate Social Responsibility (CSR) tolkas av medarbetarna i fallföretaget SJ. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur CSR kommuniceras inom SJ, att utreda hur CSR-arbetet översÀtts av medarbetarna samt vilken inverkan detta kan ha pÄ medarbetarnas arbetssituation och uppfattning om sin arbetsgivare. Internkommunikationsteori anvÀnds för att redogöra för hur CSR kommuniceras inom SJ och översÀttningsteori anvÀnds för att utreda hur medarbetarna tillskriver det som kommuniceras betydelse. För att kunna utreda vilken inverkan CSR kan ha pÄ medarbetarna redogörs Àven för ett antal potentiella effekter tidigare studier kunnat pÄvisa att CSR-arbete kan medföra. Det empiriska materialet i denna fallstudie utgörs av semistrukturerade intervjuer med medarbetare, data frÄn dokumentstudier samt kvantitativ data frÄn en medarbetarenkÀt.

The aim of this study is to investigate how five boys in grade 3 of compulsory school structure and use language when they write narrative texts retelling and assessing personally experienced events. This is studied by interpreting how the boys use genre steps that are typical of the structure of personal narrative texts and by detecting and naming different linguistic features in the texts. The material in the study consists of five boys?personal reports and the method, which is based on the theories of genre pedagogy (see Johansson & Sandell Ring 2012:28ff, 223f), comes from systemic functional linguistics. A central finding of the study is that the boys structure their texts in varying combinations of genre steps which commonly occur in texts of a narrative kind.

VÄrt syfte med denna studie var att ta reda pÄ hur nÄgra förskollÀrare tÀnker kring anvÀndningen av TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) för att frÀmja barns sprÄkutveckling och kommunikation. UtifrÄn detta syfte formulerade vi följande frÄgestÀllningar: ?Hur ser nÄgra förskollÀrare pÄ anvÀndningen av TAKK?? och ?Hur anser nÄgra förskollÀrare att TAKK gynnar sprÄkutvecklingen och kommunikationen hos barn??. Genom en kvalitativ hermeneutisk studie och halvstrukturerade intervjuer har vi fÄtt ett resultat som tyder pÄ att TAKK Àr ett extra verktyg och en sprÄkförstÀrkare som vÀcker barns nyfikenhet att utforska sprÄkets mÄngsidighet. Men för att kunna arbeta med TAKK pÄ ett effektivt sÀtt Àr utbildning nödvÀndig för att skapa en grund att utgÄ ifrÄn.