Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer i den psykosociala arbetsmiljön som gynnar det organisatoriska engagemanget samt om kommunikation har nÄgon speciell betydelse i detta avseende. Tidigare forskning har pÄvisat samband mellan psykosociala arbetsmiljöfaktorer och organisatoriskt engagemang. Tidigare forskning har Àven pÄvisat att kommunikation Àr en betydande psykosocial arbetsmiljöfaktor. Undersökningen Àr genomförd pÄ en gymnasieskola i Södra Sverige. Datainsamlingen bestod av intervjuer och enkÀter.

Bakgrund: Fenomenet strategisk kommunikation har anvÀnts i den akademiska litteraturen imÄnga Är, men fortfarande betraktar forskare strategisk kommunikation som en djungel ochpÄvisar att mÄnga olika och liknande begrepp likt strategisk kommunikation anvÀnds omvartannat, allt eftersom flera forskningsfÀlt har vÀxt fram. Det Àr först nu pÄ senare Är somforskare har börjat nÀrma sig en enhetlig och gemensam kunskapsbas av vad detta nyaakademiska forskningsfÀlt egentligen innebÀr. Vilket dock Àr ett svÄrt omrÄde och forskarebelyser att strategisk kommunikation fortfarande Àr i ett vÀldigt tidigt skede vad det gÀllervetenskapen och bör betraktas som ett outforskat omrÄde.Syfte: Studien avser att genom en fallstudie beskriva hur VÀxjö kommun arbetar strategisktmed kommunikation för att nÄ sina mÄl.Metod: Studien genomfördes genom en kvalitativ fallstudie med semistruktureradeintervjuer.Slutsats: VÀxjö kommun Àr en stor och politiskt styrd organisation dÀr det Àr svÄrt att kunnakommunicera med alla anstÀllda pÄ ett önskvÀrt och tillfredsstÀllande sÀtt. Detta gör att deninterna kommunikationen till största del sker genom intranÀtet..

Den hÀr studien behandlar hur tvÄ stora företag ser pÄ kunskap,kommunikation och möjligheten att med kommunikationens hjÀlp överföra miljökunskap frÄn en person till en annan. Företagsnyttan med miljöutbildning undersöks bÄde frÄn företagens synvinkel och frÄn utbildarhÄll. Undersökningen baseras dels pÄ kvalitativa intervjuer med tvÄ miljöansvariga som deltagit i en ettÄrig miljöutbildning pÄ konsultbasis, och dels pÄ enkÀter besvarade av medarbetare i företagen.Utbildning förvÀntas ge den miljöansvarige nya synsÀtt som pÄ sikt kan leda till företagsvinster, men för att det ska kunna ske bör den miljöansvarige vid kommunikation anvÀnda ett sprÄk som förstÄs av de berörda. Miljöarbetet bör prÀglas av enkelhet, tydlighet och lÀttÄtkomlighet. BÄde företag och utbildare mÄste ta stÀllning till vilket mÄl respektive verksamhet har med miljöarbete eller utbildning, för att kunna vÀlja vilken typ av kommunikation som ska anvÀndas.

Bakgrund: Det har blivit allt vanligare att organisationer vÀljer att köpa in tjÀnster idag. Detta kan till viss del förklaras av att organisationer i allt större utstrÀckning vÀljer att koncentrera sig pÄ sin kÀrnverksamhet istÀllet för att producera tjÀnsten inom organisationen. Det specifika med tjÀnster Àr att heterogeniteten Àr stor, som ligger i tjÀnstens natur. Möjligheten att inspektera tjÀnsten innan köp Àr mycket begrÀnsad, dÄ en tjÀnst Àr en process som handlar om att nÄ ett specifikt resultat. Denna tjÀnst blir dÄ svÄr att mÀta och vÀrdera.

Detta examensarbete Àr en manual om tillgÀnglighet och anvÀndbarhet i gruppbostad för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmÄga. Arbetet Àr gjort för Arkitektgruppen GKAK och skall anvÀndas som hjÀlpmedel vid projekteringen. Meningen med manualen Àr att den ska minska risken för att viktiga krav och regler förbises. Arbetet ger först en teoribakgrund om olika handikappgruppers behov. DÀrefter Àr varje kapitel i manualen indelad i regler, rÄd och rekommendationer.

E-­?learning har de senaste Ären blivit ett populÀrt sÀtt att bedriva utbildning.Geno me-­?learning ges möjlighet till flexibelt lÀrande vilket innebÀr att studenter kan studera oberoende av geografiska och tidsmÀssiga aspekter, genom sÄ kallade lÀrplattformar. Dock har vissa problem med formen pÄ utbildningen upptÀcks dÀr brist pÄ kommunikation och samarbete lyfts fram som viktiga faktorer. Studiens syfte var att undersöka hur lÀrplattformar anvÀnds av lÀrare för att stödja kommunikation och samarbete inom e-­?learningkurser.

I alla typer av möten mellan mÀnniskor kan brist pÄ kommunikation leda till missförstÄnd och konflikter av olika slag. En situation, dÀr vi tror att detta kan vara sÀrskilt pÄtagligt, Àr nÀr polisen möter demonstranter vid en opinionsyttring. Detta arbete undersöker och belyser vilka möjligheter som finns till kommunikation för den enskilde polismannen vid en demonstration. För att ta reda pÄ detta har vi utfört djupintervjuer med representanter inom polisen. Vi har Àven tittat pÄ vad polisens utbildning i det kommunikativa förhÄllningssÀttet innehÄller.

Den hÀr studien syftar till att ge exempel pÄ hur emotionell kommunikation kan se ut och fungera mellan lÀrare och elever i sÀrskolan som anvÀnder alternativ och kompletterande kommunikation. Emotionell kommunikation utgör en stor del av vÄr dagliga kommunikation och det Àr emotionerna som ger vÄra liv mening och sammanhang. Den forskning som har gjorts inom detta omrÄde har ofta fokus pÄ samspel mellan elever/barn och lÀrare/vuxna och visar att lÀrarna inte alltid Àr medvetna om sina kommunikativa handlingar samt att det ofta sker kommunikation som inte Àr verbal hos barn med alternativ och kompletterande kommunikation. Studien vilar pÄ ett sociokulturellt perspektiv och ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv dÀr kommunikation och sprÄkanvÀnding anses vara en betydande faktor i individens utveckling. Det insamlade materialet har bestÄtt av videoinspelningar av tvÄ elever och tre lÀrare som har granskats och analyserats utifrÄn hur emotioner uttrycks och organiseras i interaktionen.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka det pedagogiska samspelet mellanlÀrare och elever som grund för lÀrande i skolans praktik specifikt avseende lÀraressyn- och förhÄllningssÀtt. Den övergripande problemfrÄgan var hur de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lÀrande kunde se ut i den institutionaliseradeutbildningen. Avsikten var Àven att söka ringa in vad som kan kÀnneteckna lÀrares synochförhÄllningssÀtt i den optimala lÀrandesituationen. Följande frÄgor fokuserades:Hur kan begreppet ?kvalitativt samspel? ringas in som villkor för den optimalalÀrandesituationen? Vad karakteriserar de i studien deltagande lÀrarnas syn- ochförhÄllningssÀtt gentemot elever i det pedagogiska samspelet? I vilken mÄn motsvararlÀrarnas förhÄllningssÀtt ett kvalitativt samspel och hur ter sig dÀrför de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lÀrande? Inledningsvis sammanstÀlldes underbegreppet ?kvalitativt samspel? nÄgra av de kriterier för lÀrares syn- ochförhÄllningssÀtt som den pedagogiska forskningen lyft fram som betydelsefulla.Grundstommen utgjordes hÀr av von Wrights pedagogiska rekonstruktion av Meadsteori om mÀnniskors intersubjektivitet.

Studiens syfte Àr att undersöka barns kommunikation och samspel med varandra samt deras fantasi i den gemensamma leken. I litteraturstudien beskriver vi hur olika forskare och författare har sett pÄ barns gemensamma lek utifrÄn kommunikation, socialt samspel och fantasi. Tyngdpunkten ligger pÄ det sociokulturella synsÀttet. Studien Àr en kvalitativ studie dÀr observationen anvÀnds som metod. Redskapen har varit rörlig videokamera kompletterat med anteckningar.

Abstrakt: Kommunikation mellan medborgare och folkvalda har en central funktion för att demokratin skall hÄllas levande. Denna kommunikation bereds det möjlighet för bland annat via IT-stöd i olika former, varav e-post Àr den vanligaste. Denna studie visar dock att nivÄn pÄ elektronisk kommunikation mellan medborgare och kommunalpolitiker Àr lÄg, trots att politikerna Àr positiva till fenomenet. Denna studie, som Àr baserad pÄ intervjuer med skÄnska kommunpolitiker frÄn fyra olika kommuner, fann att elektronisk kommunikation i första hand kan ökas genom att pÄ olika sÀtt pÄverka medborgarnas vilja till att ta denna kontakt men att folkvalda ocksÄ bör ta till sig tanken att mer aktivt söka kontakt med medborgarna. VÄrt förslag Àr att denna kontakt tas via forum som Àr av mindre politisk karaktÀr men dÀr medborgarna naturligt befinner sig.

Bakgrund:Hösten 2008 kom nya riktlinjer för skolan, vilket innebÀr att lÀrare ska författa lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). De hÀr planeringarna ska ligga till grund för de skriftliga omdömena, vilka Àr en del i processen för individuella utvecklingsplaner. Syftet med de lokala pedagogiska planeringarna Àr att tydliggöra kopplingarna mellan de nationella mÄlen, undervisningens innehÄll och bedömningen av elevens lÀrande. LPP:n, blir dÀrför ett av mÄnga dokument, som ska göra eleverna delaktiga i sitt lÀrande, men som ocksÄ har en styrande och kontrollerande aspekt pÄ elevernas lÀrande. Syfte:Syftet med studien Àr att belysa skolan som en pedagogisk apparat, vilken styrs utifrÄn rÄdande diskurser i samhÀllet.

Bostadsbristen för unga vÀxer i takt med att fler byggherrar avstÄr frÄn att bygga smÄ lÀgenheter, dÄ rÄdande lagar gör det svÄrt att pÄ ett gynnsamt sÀtt producera kostnads- och yteffektiva bostÀder. BostÀder har i dag krav pÄ sig frÄn kommuner och bestÀllare att uppfylla svensk standard. DÀri har handikapporganisationer drivit fram tillgÀnglighetskrav som medför att alla nyproducerade bostÀder Àr tillgÀnglighetsanpassade.Genom att ifrÄgasÀtta svensk funktionshinderspolitik i samband med bostadsbyggande har detta examensarbete som mÄl att hitta lösningar för att öka nyproduktionen av smÄ bostÀder. Granskningen resulterade i ett förslag till en ny standard för ungdoms- och studentbostÀder vilken underlÀttar vid projektering av mindre enskilda bostadslÀgenheter..

Bakgrund:Hösten 2008 kom nya riktlinjer för skolan, vilket innebÀr att lÀrare ska författa lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). De hÀr planeringarna ska ligga till grund för de skriftliga omdömena, vilka Àr en del i processen för individuella utvecklingsplaner. Syftet med de lokala pedagogiska planeringarna Àr att tydliggöra kopplingarna mellan de nationella mÄlen, undervisningens innehÄll och bedömningen av elevens lÀrande. LPP:n, blir dÀrför ett av mÄnga dokument, som ska göra eleverna delaktiga i sitt lÀrande, men som ocksÄ har en styrande och kontrollerande aspekt pÄ elevernas lÀrande. Syfte:Syftet med studien Àr att belysa skolan som en pedagogisk apparat, vilken styrs utifrÄn rÄdande diskurser i samhÀllet.

Carlsson, Jenni & Jönsson, Sandra (2014). Barns kommunikation och sprÄkutveckling i en mÄngkulturell förskola. Malmö: LÀrarutbildning Malmö högskola. Syftet med denna undersökning Àr att belysa barns förutsÀttningar och möjligheter till kommunikation i en mÄngkulturell förskola. Undersökningen utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur kommunicerar barn med varandra i en mÄngkulturell förskola? Hur uppfattar förskollÀrarna sin kommunikation med barn i en mÄngkulturell förskola? Och hur uppfattar förskollÀrarna sitt arbete med att frÀmja barns sprÄkutveckling i en mÄngkulturell förskola? Undersökningen Àr gjord pÄ en mÄngkulturell förskola dÀr observationer Àr gjorda pÄ tvÄ barn i en barngrupp under nÄgra tillfÀllen och intervjuer med fem förskollÀrare.