Kunskap som en av de viktigaste resurserna är väl uppmärksammad hos organisationer, men vad kunskap är och hur kunskapen sprids är inte lika självklart. För att skapa mer förståelse, intervjuade vi anställda som via sitt jobb har spenderat en viss tid utomlands. Syftet med vår studie är att undersöka dels vilka Kunskaper respondenterna fått från vistelsen, dels vilka kanaler de har haft tillgång till efter hemkomsten för att kunna sprida Kunskaperna vidare. Studien visar att respondenterna har fått många nya Kunskaper och haft tillgång till flera olika kanaler. Det finns hinder som lett till att kanalerna inte använts på bästa möjliga sätt för att sprida Kunskaperna vidare till deras kollegor..

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur man som lärare kan hjälpa elever att nå god läsförståelse, med fokus på att göra inferenser, samt att ta reda på vilka Kunskaper elever behöver för att kunna göra inferenser. Studien har gjorts i form av en Learning Study.Med Learning study som metod urskiljer man en förmåga eller kunskap man vill att eleverna ska utveckla och söker sedan reda på de kritiska aspekter som finns inom lärandeområdet. En process följer, där man testar elevernas befintliga Kunskaper och ett lektionsupplägg planeras, genomförs och analyseras. En eller flera nya lektioner planeras, genomförs, analyseras och revideras. Ett eftertest i någon form görs för att pröva elevernas Kunskaper efter lektionstillfällena.Studien genomfördes i en åk 3 och resulterade i följande: De kritiska aspekterna består av ett antal förmågor, så som att sammanfatta text, god ordförståelse och att kunna göra sig inre bilder av det lästa.

Syftet med studien är att beskriva hur ett antal lärare upplever, resonerar kring, förhåller sig till och hanterar sin undervisningssituation beträffande elever med svenska som andraspråk. Undersökningens syfte och frågeställning har motiverat för intervjuer som forskningsmetod och en kvalitativ forskningsansats. Data har analyserats i ett sociokulturellt perspektiv och med teorier kring lärande och identitetsutveckling. Undersökningen visar hur elever med svenska som andraspråk ofta av lärarna beskrivs som elever med språkliga problem, vilket i sin tur sammankopplas med svaga elever eller elever med dyslexi. Bristande Kunskaper i svenska hos elever med svenska som andraspråk ställer stora krav på både elever och lärare, då elever tvingas ta itu med dubbla inlärningsuppgifter och lärarna får extra arbetsuppgifter.

Denna handlar om vilka ord och begrepp elever använder när de beskriver naturvetenskapliga fenomen eller händelser. Genom att visa eleverna olika experiment som de fått förklara så har jag undersökt hur eller om de använder naturvetenskapliga ord.Mitt resultat pekar på att elever vill förklara, men orden räcker inte till. De använder sig ofta av vardagsförklaringar som är baserade på tidigare upplevelser. Att förstå hur elever kan förklara och uttrycka sina Kunskaper ger mig som pedagog möjlighet att bemöta eleverna på rätt sätt. Ordet är viktigt och elever måste få visa sina Kunskaper med ?sina? ord och uttryck och då är det viktigt att jag som lärare förstår vad de säger och vad de menar med sina förklaringar.

Unga ställs idag inför otroligt många val vad gäller kost och dryck. Syftet med studien har varit att undersöka hur elever gör kostval under skoldagen, vilka valmöjligheter det finns på, och omkring skolans område samt hur medvetna eleverna är i sina kostval. Vidare syfte har varit att undersöka om eleverna upplever att de har Kunskaper för att kunna göra hälsosamma kostval och vilka faktorer som påverkar elevernas val. De frågeställningar studien har utgått från är följande? - Vilka möjligheter, enligt eleverna, finns det för att göra hälsosamma kostval under skoldagen? - Hur väl medvetna är eleverna om vad som är ett hälsosamt val? - Vad ligger till grund för vilka kostval eleverna gör, och vilka kostval gör de? Utifrån en kvalitativ ansats har vi valt att göra en fallstudie på en utvald skola där vi har använt oss av fokusgrupp som metod.

Finn upps ämnesverktyg är ett imponerande inspirationsverktyg för teknikundervisande lärare. Genom att identifiera och lösa ett problem, så får man eleverna att tänka i nya banor. Undervisningsmaterialet och lärarhandledningens upplägg, ger lärarna möjlighet att använda det i sin helhet eller bara välja ut enskilda delar. Men vilka erfarenheter har lärarna erhållit genom att arbeta med ämnesverktyget i undervisningen? Undersökningen genomfördes via en webbaserad kvantitativ enkät.

Efter de organisatoriska förändringarna i vård och omhändertagande av äldre där kommunen har tagit på sig ansvar för vård och omsorg av äldre har personalens arbete på äldreboenden blivit allt mer medicinskt inriktad. Vårdbiträden och undersköterskor har i praktiken fått ett stort ansvar för läkemedelhantering inom äldreboenden. De har även blivit kontaktförmedlare mellan patienten och den medicinsk kompetenta sjuksköterskan som numera har en konsultativ roll. Alla undersköterskor och vårdbiträden, som har deltagit i undersökningen hanterar läkemedel i sitt arbete, något som de inte har formell kompetens för. Arbetsuppgift kan dock delegeras när den reella kompetensen finns.

Den kommunala äldreomsorgen omfattas av socialtjänstlagen. Kommunerna har ansvar att tillhandahålla insatser av god kvalitet, utförda av personal med lämplig utbildning. Tillföljd av den demografiska utvecklingen i Sverige, kommer på sikt behovet av personal med lämplig utbildning öka inom den kommunala äldreomsorgen. Syftet med uppsatsen var att belysa hur brukare som bor i särskilt boende för äldre, ser på omvårdnadspersonalens kompetens. I politiska utredningar har den formella kompetensen tillskrivits avgörande betydelse.

Studiens syfte är att undersöka elevers uppfattningar om matematik och hur mycket och vad lärare vet om sina elevers uppfattningar. Syftet är även att undersöka vad lärare anser om användbarheten av Kunskaper om enskilda elevers uppfattningar. Studien innehåller en teoretisk och en empirisk del. En fallstudie har genomförts i en klass i år 6. Den empiriska delen är uppdelad i tre delar; elevenkäten, lärarenkäten och lärarintervjuerna.

Kunskap som en av de viktigaste resurserna är väl uppmärksammad hos organisationer, men vad kunskap är och hur kunskapen sprids är inte lika självklart. För att skapa mer förståelse, intervjuade vi anställda som via sitt jobb har spenderat en viss tid utomlands. Syftet med vår studie är att undersöka dels vilka Kunskaper respondenterna fått från vistelsen, dels vilka kanaler de har haft tillgång till efter hemkomsten för att kunna sprida Kunskaperna vidare. Studien visar att respondenterna har fått många nya Kunskaper och haft tillgång till flera olika kanaler. Det finns hinder som lett till att kanalerna inte använts på bästa möjliga sätt för att sprida Kunskaperna vidare till deras kollegor..

Öppna uppgifter kan generera flera lösningar och låter även eleverna utveckla sin problemlösningsförmåga. Syftet med undersökningen har varit att ta del av erfarenheter som lärare gjort genom att delta i ÄlMa, ett fortbildningsprojekt med fokus på öppna uppgifter. Undersökningens frågeställning är: Vad behöver lärare kunna för att arbeta med öppna uppgifter och hur har lärarna utvecklats genom att delta i projektet? Undersökningen har bestått av intervjuer där sex lärare som deltagit i projektet, beskriver sitt arbete med öppna uppgifter. För att arbeta med öppna uppgifter anser lärarna att de behöver Kunskaper som flexibilitet, att läraren låter eleverna diskutera, att läraren vågar släppa kontrollen, samt att läraren har matematisk kunskap.

I dagens samhälles rika informationsflöde färgas barns intressen och Kunskaper av det massiva populärkulturella utbud som råder, där de möter karaktärer i en mängd resurser så som tv-spel, filmer, leksaker och kläder. Då dessa populärkulturella karaktärer är så frekvent närvarande i barns liv används de flitigt i lek och i samtal med andra barn. Kunskapen barn besitter om dessa karaktärer och det som omger dem är stor och de populärkulturella resurserna blir på grund av detta en bidragande del av det som formar barns gemensamma kultur. Den kunskap barn äger om populärkulturella karaktärer och resurser borde i större utsträckning tas tillvara på i vår förskola, då dessa Kunskaper ger oändliga möjligheter till lärande och meningskapande. Vi frågar oss därför i denna studie vilken plats barns populärkulturella intressen har i förskolan, hur deras Kunskaper kan visa sig samt vilka fördelar det finns med att använda populärkulturen som en resurs för lärande.Den teori som genomsyrar studien är socialsemiotikens multimodala perspektiv som ser alla resurser till meningskapande som lärande och betydelsefulla för de som innefattas i det rådande sammanhanget.

I denna undersökning prövas hypotesen att praktiska övningar bidrar till att elever blir bättre på att lösa mer omfattande matematiska uppgifter och att dessa övningar även bidrar till att förbättra elevers uppfattning om matematik. Undersökningen genomfördes i grundskolans år sex med hjälp av en serie praktiska övningstillfällen. Vid de praktiska övningstillfällena fick eleverna möjlighet att använda sina matematikKunskaper för att lösa matematiska problem praktiskt, istället för att enbart räkna i matematikboken, och med hjälp av detta få en förklaring på vad matematiken faktiskt kan användas till. För att undersöka om eleverna blivit bättre på att lösa mer omfattande matematiska uppgifter efter de praktiska övningstillfällena användes ett kunskapsprov och för att undersöka deras uppfattning om matematiken användes en enkätundersökning. Resultatet av undersökningen pekar på att vissa signifikanta skillnader uppkommit i elevernas Kunskaper att lösa matematiska uppgifter då de praktiska övningstillfällena genomförts.

SyfteStudiens syfte är ta reda på lärarnas utvärderingspraktik när det gäller elevers matematiska Kunskaper och förståelse. Är det den formativa eller den summativa bedömningen som tillämpas mest? Vad tycker lärarna om sitt sätt att utvärdera elevernas Kunskaper, beror det på vilka elever de utvärderar? Följande forskningsfrågor ska besvaras:? Hur anpassas lärarens sätt att bedöma en elevs kunskap i matematik beroende på elevens förmågor och motivation?? Hur påverkas lärarens undervisning av tidigare genomförda utvärderingen av elevers förståelse i matematik? TeoriDen teoretiska ramen för denna studie är variationsteori. Olika variationsmönster presenteras och det centrala begreppet lärandeobjekt och dess kritiska aspekter används i analysen av resultatet. I studiens början presenteras det en del av tidigare forskning kring formativ bedömning i matematik med fokus på vikten av tillämpningen av interaktiv feedback i undervisning och bedömning.MetodEn kvalitativ metod i form av observationer och följande halvstrukturerade intervjuer används i den här studien, det som är av denna studies intresse är lärarnas uppfattningar kring sin bedömning.

En portfolio tas vanligen fram för att visa på vilka Kunskaper man förfogar över. I vissa fall handlar det om att visa upp grafiska verk, i andra fall handlar det om att visa tekniska Kunskaper. Ibland handlar det dock istället om att slå ihop dessa båda. Det är främst i möjligheten att kombinera presentationen med tekniska och grafiska Kunskaper en webbportfolio skiljer sig från en traditionell portfolio. Målet med det här examensarbetet inom IT, medier och design har varit att ta fram en webbportfolio som är tillgänglighetsanpassad för olika typer av människor, då det oavsett målgrupp kan förekomma personer med funktionsnedsättning.