Syftet med studien Àr att undersöka vad lÀrare anser motivera elever i skolan och hurlÀrare beskriver att de planerar en motiverad undervisning. Vi valde att utgÄ frÄnkvalitativt arbetsÀtt och i undersökningen har vi intervjuat Ätta grundskolelÀrare medolika antal Är i yrket. Resultatet med undersökningen pÄvisar att relationen mellanlÀrare och elever har betydelse för elevers motivation i skolan. Under interjuvernaframkom Àven betydelsen av lÀrares Äterkoppling till elever samt skolmiljönsbetydelse för elevers motivation. Resultatet av undersökningen visade betydelsen avatt synliggöra syfte och mÄl med undervisningen för eleverna.

Denna studie behandlar hur lÀrare undervisar i naturvetenskap och vilken didaktik de anvÀnder. Det finns mÄnga synpunkter kring hur den naturvetenskaplig undervisning bör vara utformad, men fungerar teorierna i praktiken? Vad tror pedagogerna pÄ fÀltet, som vi talat med? Vad Àr en effektiv inlÀrningsmetod? Hur formar man som pedagog sin undervisning efter sina elevers erfarenheter och hur utvecklar kan de hjÀlpa eleverna att fÄ en djupare förstÄelse för naturvetenskapliga fenomen? Det Àr vad denna studie kommer att handla om.VÄrt syfte Àr att belysa att det finns mÄnga olika sÀtt och perspektiv pÄ den naturvetenskapliga didaktiken. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer av pedagoger ute i verksamheterna som alla har nÄgot att delge av hur de praktiserar sin didaktik och hur de ser pÄ elevers lÀrande inom de naturvetenskapliga omrÄdena..

BAKGRUND:VÄr undersökning behandlar biologiundervisning med fokus pÄ artkunskapen och hur inlÀrning kan frÀmjas genom att eleverna fÄr möjlighet att urskilja vÀxterna frÄn sin omgivning samtidigt som eleven ser variationen. InlÀrning om vÀxter kan möjliggöras genomutomhuspedagogik. VÀxtkunskaperna Àr en del av allmÀnbildningen och Àven en del av vÄrtkulturarv. I bakgrunden beskrivs undersökningar som visar pÄ att elevernas kunskaper gÀllande vÀxter sjunker.SYFTE:Undersökningens syfte Àr att undersöka vilka uppfattningar nÄgra lÀrare har om artkunskapens funktion i dagens skola och samhÀlle och pÄ vad de grundar sina uppfattningar.METOD:Studien Àr en kvalitativ undersökning utifrÄn fenomenografisk inspiration. Insamling av data har skett genom intervjuer med yrkesverksamma lÀrare.RESULTAT:Undersökningen visar att lÀrare uppger att artkunskapen fyller en viktig funktion i dagens skola och samhÀlle.

Projektredogörelsen redovisar tillsammans med tillhörande gestaltning den undersökning som vi har gjort. Vi har genomfört kvalitativa observationer av 16 lektioner i Är 1-5, dÀr vÄr fokus lÄg pÄ metoderna som anvÀndes i undervisningssituationerna. Syftet med observationerna Àr att samla in material att anvÀnda till framstÀllning av gestaltningen, Handboken, vilken Àr en metodhandbok som har sina rötter i den av oss upplevda brist pÄ litteratur som beskriver hur undervisning, baserad pÄ huvudÀmnet KME: s grundvalar, skulle kunna se ut. Metodhandbokens syfte Àr att stödja och inspirera pedagoger som vill arbeta med det vidgade sprÄkbegreppet för att stimulera elevers olika lÀrstilar och tillsammans med eleverna utveckla meningsfulla och meningsskapande lÀrandeprocesser. Samtliga metoder som observerades finns presenterade i handboken, vilka ocksÄ utgör grunden för vÄr gestaltning.

Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ hur elever med ADHD och Asperger syndrom inkluderas i undervisning och klassrumsmiljö. Studien har en utgÄngspunkt i en kvalitativ forskning som grundar sig i en intervjustudie. Resultatet visar pÄ att det finns bÄde likheter och skillnader mellan lÀrarnas tankar och arbetssÀtt med inkludering ochen skola för alla. De slutsatser som kan dras Àr att det finns alternativa lösningar för att fÄ en skola för alla, vilket inkluderar exkluderande ÄtgÀrder. En annan slutsats Àr att det finns likheter mellan ÄtgÀrderna för elever med ADHD och Asperger syndrom.

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka hur klassrumsorganisationen pÄverkar koncentrationssvaga elevers arbetsförmÄga i matematik- och svenskundervisningen.  FrÄgestÀllningarna har behandlat skillnader i förekomsten av koncentrerat arbete mellan Àmnenas olika moment, samt utifrÄn olika arbetsformer. Genom observationer och intervjuer har jag samlat in empirisk data som gett mig underlag för resultatet. Studiens resultat visar att koncentrationssvaga elevers arbetsförmÄga pÄverkas negativt av undervisning som innefattar mÄnga rörliga inslag och dÀr de lÀmnas Ät sig sjÀlva att komma igÄng med sina uppgifter. BÄde observation och intervjuresultaten visar att undervisning i halvklass i jÀmförelse med i helklass, har en god inverkan pÄ koncentrationssvaga elevers arbetsförmÄga, sÀrskilt i matematikundervisningen..

Undervisning om multiplikationstabellen bestÄr frÀmst av lÀrande genom repetition eller strategi. Syftet med litteraturstudien Àr att utifrÄn forskning undersöka och jÀmföra inlÀrning av multiplikationstabellen genom strategi- och repetitionsbaserad undervisning. Studien avgrÀnsas till elever i Ärskurs 1 till 6. Materialet samlades in genom en iterativ sökning pÄ Ätta databaser för vetenskapliga publikationer. Det insamlade materialet bestod av sjutton vetenskapliga publikationer.

Uppsatsen behandlar visning av spelfilm som ett pedagogiskt inslag i historieundervisningen. Uppsatsen syftar till att undersöka ett fÄtal lÀrares resonemang kring att anvÀnda historisk film i sin undervisning. Fyra lÀrare har intervjuats, och svaren har analyserats med hjÀlp av en hermeneutisk utgÄngspunkt.Undersökningen visar att lÀrare har olika skÀl att anvÀnda sig av spelfilm nÀr de undervisar i historia, och att de ser olika pÄ spelfilm som pedagogiskt verktyg. Ingen av informanterna tycker sig ha nÄgon hjÀlp och stöttning av styrdokumenten nÀr det gÀller hur de skulle kunna anvÀnda alternativa lÀromedel. Uppsatsen visar att spelfilm kan anvÀndas som ren underhÄllning, men Àven för att hjÀlpa till att skapa ökad inlevelse och ökade fÀrdigheter i historieÀmnet.Nyckelord: spelfilm, undervisning, historieundervisning.

VÄrt syfte med denna undersökning har varit att undersöka vad som eventuellt kan pÄverkapedagoger och lÀrare pÄ Svenska skolan i ett sydeuropeiskt land i deras arbete med att uppnÄmÄlet: En skola för alla. VÄra frÄgestÀllningar har varit;- Vad pÄverkar pedagoger och lÀrares verksamhet och undervisning?- Hur pÄverkas pedagoger och lÀrares verksamhet och undervisning?Metod och materialVi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ undersökningsmetod innehÄllande löpandedirektobservationer, kategoriseringsobservationen on-off och enskilda intervjuer för att fÄ svarpÄ vÄrt syfte med dess frÄgestÀllningar. Vi har observerat 30 barn och elever i förskolan ochskolan, tre pedagoger samt tvÄ lÀrare. Vi har Àven valt att genomföra enskilda intervjuer medelever, pedagoger och lÀrare.

I kursplanen för Àmnet historia i gymnasieskolan slÄr skolverket fast att undervisningen i Àmnet skall syfta till att ge eleverna en förstÄelse för olika nationer, lÀnder och regioners utveckling och vad som format den. Tillsammans med det svenska skolvÀsendets övergripande lÀroplan och den vÀrdegrund som förmedlas, vilken lÀgger en central vikt vid fostran av eleverna till demokratiska och toleranta individer, bör tonvikten i historieundervisningen fokusera vid att ge en ökad förstÄelse för olika grupper och deras situation utifrÄn hur de utvecklats genom tiden. Syftet med denna undersökning Àr att genom en fallstudie av undervisning kring Rysslands 1900-tals historia se om det gÄr att förÀndra elevernas attityder till just ryssar i en positiv riktning. Detta resultat generaliseras sedan Àven mot andra grupper och undervisning kring dem. För att göra detta har vi dels undervisat en grupp elever i det aktuella Àmnet samt utfört attitydundersökningar i tvÄ grupper av elever.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ och fÄ insikt i hur specialpedagoger arbetar, och hur specialpedagogerna ser pÄ lÀrande och utveckling. Vi ville ocksÄ lyfta fram hur elever i behov av stöd fÄr ta del av specialpedagogens insatser.Undersökningen har en kvalitativ ansats och gjordes med hjÀlp av halvstrukturerade intervjuer med sex specialpedagoger, i en och samma kommun. Undersökningen bygger pÄ hur de upplever och ser pÄ sitt arbete.Resultatet visar att specialpedagogerna har ett övergripande ansvar för specialpedagogiska verksamheter och viss undervisning. Samverkan och miljö Àr avgörande för elevers lÀrande och utveckling. Med miljö avses skolmiljön och nÀrmiljöer.

Demokratibegreppet Àr för mÄnga elever ett ord som innebÀr enbart rÀttigheter. Begreppet tolkar de ofta som att demokrati innebÀr att gÄ och rösta.Denna uppsats syfte Àr att belysa hur So-lÀrare pÄ högstadiet undervisar om demokratibegreppet, för att eleverna ska fÄ en förstÄelse för begreppet. Uppsatsen ska ligga till grund för reflekterande frÄgestÀllningar för oss blivande lÀrare och verksamma lÀrare.Olika litteraturteorier och perspektiv pÄ demokratibegreppet har studerats i anknytning till uppsatsen. Vi har i vÄr studie intervjuat sex olika lÀrare pÄ högstadiet.Resultatet av studien visade att lÀrarna har goda kunskaper om vad demokrati innebÀr i sin undervisning. Samtidigt kan det konstateras att demokratibegreppet behöver lyftas fram Ànnu mer i skolans sammanhang för att medvetandegöra innebörden för eleverna..

Syftet med denna studie var att analysera och beskriva lÀrare i Idrott och hÀlsas erfarenheter och upplevelser av att anvÀnda lÀxor med hjÀlp av bland annat modern teknik i Àmnet Idrott och hÀlsa. 8 stycken verksamma lÀrare i Idrott och hÀlsa intervjuades med hjÀlp av kvalitativa intervjuer. I resultatet framkom att lÀrarna delvis hade liknande erfarenheter av att anvÀnda lÀxor och modern teknik i sin undervisning, jÀmfört med beskrivningar i tidigare forskning. Vissa lÀrare anvÀnde lÀxor i sin undervisning, andra inte. Resultatet i denna studie uppvisar en paradox: de flesta av lÀrarna i önskade att skolan blev lÀxfri, fast de i nulÀget sjÀlva anvÀnde sig av lÀxor exempelvis i syfte att utöka Àmnestiden.

Det hÀr arbetet handlar om flow och hur begreppet samverkar med olika aktiviteter i vÄra liv. Bakgrunden till flow förklaras inledningsvis i kapitlet om teoretisk bakgrund och sÀtts senare i relation till inre förÀndring, socialt samspel, fysisk aktivitet, kommunikation, samt pedagogik. Syftet med arbetet Àr att ge svar pÄ hur flow kan anvÀndas i undervisning. Som metod för datainsamling har jag gjort en gruppintervju med fyra lÀrare aktiva vid Musikhögskolan i Malmö. Gruppintervjun fungerade som ett vardagligt samtal mellan fyra personer och resultatkapitlet Àr sammanstÀllt i sex rubriker: Introduktion; Personernas uppfattning om flow; VÀgar till flow och hinder pÄ vÀgen; Gruppflow; Flow, kvalitet och kommunikation; samt flow och undervisning.

I tidigare forskning har det talats om olika former av undervisning för att möjliggöra utvecklandet av elevers historiemedvetande. Men hur uppfattar eleverna sjĂ€lva vad som krĂ€vs av dem i historieĂ€mnet pĂ„ gymnasiet? Syftet med denna uppsats Ă€r att utifrĂ„n ett elevperspektiv studera betyg och bedömningsprocessen inom historieĂ€mnet i relation till begreppet historiemedvetande. Uppsatsen bygger pĂ„ en kvalitativ och fenomenografiskt inspirerad metod samt pĂ„ konstruktivistiska tankar dĂ€r elevers egna uppfattningar Ă€r av avgörande betydelse dĂ„ kunskap förstĂ„s som nĂ„got kvalitativt som stĂ€ndigt skapas och konstrueras av varje individ i sitt sociala sammanhang. Öppna intervjuer med sex gymnasieelever har genomförts och dessa utgör uppsatsens material.