Det hÀr examensarbetet handlar om orkestermusiker tillika instrumentallÀrare, och hur de ser pÄ samspelet mellan yrkena. Arbetet har tvÄ vinklingar; hur musikern pÄverkas av lÀraren, och hur lÀraren pÄverkas av musikern. Jag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer med sex informanter som alla jobbar bÄde som strÄkmusiker och pedagoger. De har olika bakgrund, och olika erfarenhet av undervisning. Som teoretisk bakgrund anvÀnder jag ett förhÄllningssÀtt dÀr mÀstarlÀran, och lÀraren som coach stÄr i centrum.

Handledning Àr en viktig arbetsuppgift som ingÄr i yrket som röntgensjuksköterska. En grupp som har stort behov av handledning Àr röntgensjuksköterskestudenter. Under den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) omvandlar röntgensjuksköterskestudenter teorin till praktik med hjÀlp av handledare och dÀrför Àr det viktigt att handledning Àr vÀlfungerande för att maximera inlÀrningen hos röntgensjuksköterskestudenterna. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva studenters perspektiv pÄ handledare och handledning under VFU. Tre frÄgestÀllningar formulerades utifrÄn syftet: finns det egenskaper hos handledare som studenter vÀrderar högre Àn andra, pÄverkas studenters kliniska inlÀrning av handledarens egenskaper och finns det andra faktorer som pÄverkar studenters kliniska inlÀrning? Sexton artiklar analyserades och resultatet visade att det fanns egenskaper hos handledare som vÀrdesÀtts högt och att dessa egenskaper samt andra faktorer pÄverkade deras inlÀrning.

Syftet med denna studie var att undersöka pÄ vilket sÀtt uppfattningar om undervisning och lÀrande i relation till InternetanvÀndning i skolan skiljer sig mellan gymnasieelever som gÄr yrkesförberedande och som gÄr studieförberedande program. Sammanlagt 55 elever i en gymnasieskola ingick i studien. Datainsamlingen bestod av enkÀter. Studiens resultat visade att fler elever i bÄda grupperna ansÄg att InternetanvÀndning har en positiv inverkan pÄ undervisning och lÀrande Àn de som ansÄg att inverkan Àr obetydlig. Ingen elev ansÄg att lÀrande pÄverkas negativt och en elev ansÄg att undervisningen pÄverkas negativt av InternetanvÀndning.

Att sprÄket och tÀnkandet Àr nÀra sammankopplade hÀvdar bland andra Vygotskij. De som hÄller med honom anser att om man fÄr klÀ sin nya förstÄelse i ord förtydligas tÀnkandet. Syftet med denna rapport var att utforska om samtal mellan lÀrare och elev kan göra att eleven fÄr en djupare och mer varaktig förstÄelse för matematiken. DÀrför valde jag att undersöka hur kommunikationen ser ut i klassrummet samt undersöka vilka fördelar och nackdelar det finns med en dialogisk respektive monologisk undervisningsform.I pedagogiska kretsar har det gjorts mycket forskning kring detta och teorierna kring det dialogiska samtalets positiva inverkan pÄ lÀrandet Àr numera relativt vedertagna. Trots detta Àr det fortfarande den enkelriktade monologiska kommunikationen som Àr dominerande i den svenska matematikundervisningen i dag.

Syftet med studien var att belysa vilka faktorer i patientundervisningen som kan pÄverka resultatet av egenvÄrd för patienter med diabetes typ 2 samt att kartlÀgga gruppundervisningens betydelse och dess innehÄll. Studien baseras pÄ 13 vetenskapliga artiklar daterade frÄn Är 1991 och fram till Är 2003. Litteraturen har sökts manuellt och via databaserna PubMed, SweMed och Elsevier. Sökorden som anvÀnts i olika kombinationer var: education, diabetes type 2, support, obesity, self- management, changes lifestyle, factors affecting, empowerment, diabetes nurse, nurse, individually, group, diabetes typ 2, stöd, sjuksköterska, undervisning och egenvÄrd. Urvalet av de vetenskapliga artiklarna gjordes med tanke pÄ litteraturstudiens syfte och frÄgestÀllningar.

Att utveckla förstÄelse för evolutionsteori kan vid första anblicken verka enkelt, men flera studier visar att undervisning mÄnga gÄnger Àr problematisk och inte leder till begreppsförstÄelse. Undervisningen om evolution kan ha olika fokus, till exempel begreppsförstÄelse rörande evolutionen eller att visa utvecklingen som ett historiskt förlopp. Detta arbete har fokus pÄ begreppsförstÄelsen av evolutionÀra mekanismer och hur elever utvecklar förstÄelse av dessa. Vi har haft möjlighet att studera elever i tvÄ gymnasieklasser som var i akt att pÄbörja kursmoment som behandlar evolutionen. Alla dessa elever har en gemensam kunskapsgrund i den svenska grundskolan men kommer nu studera evolution utifrÄn olika förutsÀttningar.

Syftet med det hÀr examensarbetet har varit att jÀmföra en dramapedagogisk undervisningsmetod med en traditionell undervisningsmetod. För att uppnÄ studiens syfte har vi utgÄtt ifrÄn fyra frÄgestÀllningar.1. Vilka skillnader gÄr att se i elevernas kunskaper inom ett Àmne om de har fÄtt arbeta med dramapedagogik respektive traditionell undervisning som metod för lÀrande?2. Hur upplever eleverna de olika arbetssÀtten?3.

Syftet med knowledge management Àr att försöka omvandla de anstÀlldas individuella kunskap till organisatorisk kunskap. Att lokalisera och registrera vem som innehar kunskapen, t ex genom kunskapsprofiler, kan underlÀtta omvandlingen och kodifieringen av kunskapen. I kunskapsprofilen kan den anstÀlldes mission, utbildning, arbetsrelaterade kunskap, hobbyer, kompetenser och fÀrdigheter, personlighet samt professionalism ingÄ. Syftet med vÄr uppsats Àr att belysa nyttan med kodifiering av kunskap i form av kunskapsprofiler. Vi har utfört en fallstudie hos tre bemanningsföretag och vÄra resultat visar att bemanningsföretagen har system för i huvudsak lagring av vilka kompetenser de anstÀllda besitter.

Barn som genomgÄr kriser av olika slag Àr nÄgot som vi lÀrare garanterat kommer att möta under vÄra yrkesverksamma Är. För att pÄ bÀsta sÀtt kunna hjÀlpa dessa elever behövs kunskap om vad som hÀnder nÀr ett barn drabbas av en kris och hur man ska hantera krisen. Genom vÄr undersökning ville vi ta reda pÄ hur vÀl rustade lÀrare och rektorer anser sig vara ute pÄ skolor inför dessa uppgifter. Vi har intervjuat fyra lÀrare och en rektor frÄn tvÄ olika skolor i södra Sverige för att fÄ reda pÄ vad de anser Àr deras roll nÀr ett barn hamnar i en kris. Vi har Àven undersökt hur krisplanerna frÄn dessa skolor Àr utformade.

I detta arbete undersöks lÀrarnas instÀllning till kanon i skolan samt till elevanpassad undervisning. Sammanlagt medverkar 41 lÀrare tagna ur 7 examensarbeten med inriktning Svenska i grundskolans senare Är eller gymnasiet. Undersökningen Àr i metaform dÀr tidigare resultat sammanstÀlls i ett försök att finna tendenser i lÀrarnas instÀllning.Dessa svar analyseras och diskuteras dÀrefter utifrÄn relevant litteraturforskning och Skolverkets riktlinjer..

Syftet med uppsatsen var att undersöka lÀrare och elevers instÀllning till teknikÀmnet i skolan och om lÀrarna nÄr ut med sin undervisning till sina elever. För att ta reda pÄ detta genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer och 78 enkÀter. LÀrarna intervjuades med hjÀlp av intervjuguide för att kunna lÄta intervjun gÄ i olika riktningar. Eleverna fick enkÀter med bÄde öppna och slutna frÄgor. Resultatet visar pÄ att undervisning i teknik sker i större utstrÀckning Àn förvÀntat.

Diabetes mellitus typ 1 (T1DM) drabbar cirka 700 barn under 15 Är i Sverige varje Är, vilket har medfört att kraven pÄ hÀlso- och sjukvÄrdens resurser angÄende diabetesomvÄrdnad har ökat. Syftet med uppsatsen var att beskriva interventioner till förÀldrar vars barn nyligen diagnostiserats med T1DM, dÄ livet förÀndras avsevÀrt nÀr barnet diagnosticeras med en kronisk sjukdom. Den tillÀmpade metoden var en litteraturstudie med en modifierad form av innehÄllsanalys. Data som anvÀndes samlades in genom en databassökning av vetenskapliga artiklar, utifrÄn databaserna Cinahl och Medline. Sökningen utfördes med hjÀlp av sökord relaterade till studiens syfte.

Att kunna lÀsa Àr inte bara att avkoda bokstÀver till ljud utan Àven att förstÄ det man lÀser. Dagens samhÀlle ger oss ett stort informationsflöde som vi mÄste ta stÀllning till. Skolans uppdrag Àr att ge eleverna stöd i att utveckla lÀsförstÄelsen för ett livslÄngt lÀrande. Enligt vissa forskare Àr skolan dÄlig pÄ att ge elever lÀsstrategier som hjÀlper dem till bÀttre lÀsförstÄelse och har traditionellt fokuserat mer pÄ avkodningen. Jag har gjort en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med lÀrare i Ärskurs 1-3.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka anvÀndandet av drama som pedagogiskt verktyg i gymnasieskolans undervisning och elevers attityder till det. För att ta reda pÄ detta anvÀndes en enkÀtundersökning bestÄende av kvalitativa och kvantitativa frÄgor pÄ en gymnasieskola i Mellansverige. Resultatet frÄn undersökningen visar att drama som pedagogiskt verktyg upplevs ha flera olika effekter för eleverna, bÄde pedagogiskt som individuellt. Slutsatsen Àr sÄledes att drama inte bara Àr ett verktyg förbehÄllet lÀraren för att skapa en lustfylld undervisning utan drama Àr ocksÄ ett betydelsefullt redskap som elever kan anvÀnda för sin sociala och emotionella utveckling..

Den hÀr uppsatsen handlar om hur lÀrare tÀnker kring att omsÀtta teorier i praktiken. Vi har gjort en kvalitativ studie vars syfte Àr att skapa en förstÄelse för hur man kan arbeta i utformandet av undervisning. Genom samtalsintervjuer har vi sökt svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar och sedan har vi stÀllt dem mot tidigare forskning. I vÄr analys har vi kategoriserat resultatet utifrÄn teman som vi funnit i den teoretiska genomgÄngen och respondenternas svar. I analysen har vi sedan teoretiserat resultatet utifrÄn Vygotskijs teorier kring den nÀrmaste utvecklingszonen, Piagets teorier kring aktiva arbetssÀtt och intuitiva metoder, Runessons praktiska teori, Claessons översikt pÄ teorins plats i praktiken, Mossberg-Schullerqvist och Olin-Schellers systematiska koppling mellan teori och praktik, SÀljös teorier kring betydelsen av att ha förestÀllningar om lÀrande, Jank och Meyers teorier kring handlingskompetens och Lindström och Pennlerts teorier kring att lÀrare behöver vetenskaplig kunskap för att kunna omsÀtta teorier i praktiken.