För att barn sÄ smÄningom ska bli goda lÀsare Àr det betydelsefullt att frÀmja deras lÀsutveckling. Syftet med denna undersökning Àr att undersöka hur man som lÀrare kan frÀmja elevernas lÀsutveckling under det första skolÄret. För att uppnÄ mitt syfte har jag gjort undersökningen i Är 1 och intervjuat sju elever, tre lÀrare och en skolbibliotekarie samt gjort klassrumsobservationer. Hur eleverna berÀttar om sin lÀsning och hur lÀsundervisningen ser ut i Är 1 Àr intressant att undersöka parallellt för att fÄ en uppfattning om vad som kan frÀmja elevernas lÀsutveckling. Resultatet visar pÄ en i huvudsak fomaliserad undervisning.

Sammanfattning Kunskap skaffas genom att tÀnka, kÀnna och handla. Pedagogiskt drama har inte till syfte att fostra individen till att spela teater, utan det Àr en metod dÀr individen trÀnar sig i att pÄ ett kreativt sÀtt uttrycka sina tankar och kÀnslor. Resultatet av detta blir ökat sjÀlvförtroende och individen blir en sjÀlvstÀndigt tÀnkande person. Jag ville prova att anvÀnda mig av rollspel, som baseras pÄ teorier av Dorothy Heathcote och Gavin Bolton. Grundtanken med rollspel inom pedagogik, Àr att ge varje individ möjlighet till att skaffa sig ny kunskap, bearbeta med kunskap pÄ ett djupare sÀtt för att fÄ större förstÄelse, tÀnka sjÀlvstÀndigt och genomföra olika lösningar av ett konkret problem och integrera olika Àmnen för att fÄ en helhetssyn.

Syftet för denna undersökning Àr att genom lÀromedelsanalys belysa hur lÀsförstÄelseaspekten behandlas inom SO- och NO-undervisningen. Datainsamlingen har bestÄtt av textanalys av ett antal lÀromedel i SO och NO, avsedda för skolÄr 7-9, samt kompletterande intervjuer med nÄgra lÀrare som anvÀnder de aktuella lÀromedlen i sin undervisning. I jÀmförelsesyfte har sedan diskursanalysen anvÀnts som analysmetod.Resultatet visar att lÀrarstöd för lÀsförstÄelseundervisning, direkt riktat mot lÀrobokstexten, endast förekommer i SO-lÀromedlen och dÄ frÀmst i lÀromedlet för samhÀllskunskap. Intervjuerna visar, inom bÄde SO och NO-diskursen, att kunskap om lÀsförstÄelseteorier Àr en viktig faktor för att lÀraren ska kunna undervisa eleverna om hur de ska förstÄ texten i respektive Àmne.En slutsats som kan dras Àr att det behövs mer kunskap om lÀsförstÄelse hos lÀrare i alla Àmnen och att ett samarbete om elevers lÀsning över ÀmnesgrÀnserna bör efterstrÀvas..

Syftet med denna studie Àr att skapa en definition av begreppet praktisk kunskap. För att uppnÄ detta har en litteraturstudie genomförts, i vilken elva relevanta filosofer och deras teorier har belysts. I analysen utkristalliserades Ätta olika komponenter i praktisk kunskap. Det rÄder konsensus dessa filosofer emellan om att denna Àr kopplad till handling och/eller Àr grundad pÄ erfarenhet. Den praktiska kunskapen Àr kontextualiserad och i vissa avseenden rÄder det ett dialektiskt förhÄllande mellan teori och praktik.

Studien handlar om elevers motivation till Àmnet biologi. En rad faktorer pÄverkar eleverna. Forskning visar att delaktighet, varierad undervisning och tidigare intresse pÄverkar helhetsbilden av Àmnet biologi. Arbetet Àr fokusera pÄ dessa tre faktorer.-Delaktighet kan innebÀra att lÀraren tar tillvara elevernas tidigare intresse och erfarenhet i Àmnet och att de fÄr delta i planeringen. Om eleverna förstÄr vad de ska lÀra sig och varför visar de en större motivation i Àmnet.-Varierad undervisning kan innehÄlla t.ex.

Denna studie behandlar teorin om disruption samt hur högskolan kan med hjĂ€lp av denna teori skapa nya utbildningar som Ă€r mera meningsfulla för studenterna. Fokus ligger pĂ„ hur vĂ€rlden runt omkring högskolan förĂ€ndras vilket gör att högskolan behöver förĂ€ndras för att kunna erbjuda utbildningar som Ă€r relevanta för studenter i framtiden. För att klara av detta behövs en ny affĂ€rsmodell utvecklas som kan skrĂ€ddarsy utbildningar till studenter efter deras unika behov. Orsaken till varför inte den traditionella högskolan kan erbjuda skrĂ€ddarsydda utbildningar Ă€r för att affĂ€rsmodellen Ă€r standardiserad och ömsesidigt beroende. Även sĂ€ttet att leverera kunskap pĂ„ behöver förĂ€ndras frĂ„n traditionell undervisning till en datorbaserad undervisning.

Att elevernas kunskap i matematik sjunker Àr ingen nyhet. Flera undersökningar, bÄde nationella och internationella, visar att svenska elevers kunskap i matematik försÀmras. Vidare visar studier Àven att elevernas lust till att lÀra matematik sjunker ju Àldre eleverna blir. Hur ser dÄ eleverna sjÀlva pÄ sin nuvarande matematikundervisning? Vad Àr det som kÀnnetecknar en lustfylld och lÀrorik undervisning enligt dem? För att undersöka detta genomförde vi en enkÀtstudie, med öppna frÄgor, dÀr 157 elever i Ärskurs 4 och 5 fick svara pÄ frÄgor som berör deras uppfattningar om lÀrorik och lustfylld matematikundervisning.

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att undersöka om det Àr möjligt att med enkla medel fÄ in mer fysisk aktivitet för eleverna under en skoldag i Ärskurserna F-3 och vilka pedagogiska vinster det kan föra med sig. Genom observationer, elevintervjuer och egna genomförda aktiviteter bÄde inomhus och utomhus, kom vi fram till vÄrt resultat. VÄrt resultat visar pÄ att det Àr möjligt att med enkla medel fÄ in mer fysisk aktivitet dagligen i skolan, utan att det pÄverkar undervisningen och eleverna negativt. VÄr slutsats Àr att det fungerar bra för en lÀrare att ta 10 minuter frÄn lektionen till en organiserad lek eller att genomföra en lektion ute pÄ skolgÄrden med enkla medel. Detta för att eleverna ska fÄ in sin dagliga fysiska aktivitet pÄ schemat, vÀcka nyfikenhet och lust till att lÀra och Àven att elevernas koncentrationsförmÄga ökar..

Detta examensarbete syftar till att undersöka hur nÄgra praktiserande lÀrare anvÀnder sig av problemlösning i sin undervisning. Med intervjuer undersöker vi vilka problem de upplever med denna verksamhet. Intervjumaterialet jÀmföres inbördes och betraktas mot en bakgrund av pedagogisk forskning för att bedöma hur dessa hinder skulle kunna bemötas. Arbetet diskuterar Àven, mot bakgrund av intervjuerna, vilka begrÀnsningar och möjligheter som Àr knutna till den lokala organisationen av undervisningen..

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie Àr att undersöka hur lÀrare i idrott och hÀlsa i Ärskurs 4-6 arbetar för att gestalta kursplanens syfte, centrala innehÄll och kunskapskrav ? det vill sÀga de didaktiska frÄgorna vad, hur och varför ? i undervisningen. VÄr litteraturgenomgÄng visar att det undervisningsinnehÄll som lÀrare i idrott och hÀlsa ofta anvÀnder sig av, domineras av bollekar och bollspel. Detta lyfts fram i litteraturen som problematiskt, eftersom annat viktigt undervisningsinnehÄll, i och med detta, missgynnas och fÄr för liten plats i undervisningen. Den forskning som vi har funnit behandlar denna problematik med utgÄngspunkt i vad Lpo 94 med tillhörande kursplan i Àmnet idrott och hÀlsa framhÄller.

Vi anvÀnder oss av ett positionssystem nÀr vi skriver tal vilket ofta Àr en oreflekterad kunskap, denna kunskap förvÀntas elever tillÀgna sig redan i Ärskurs 1-3. Vi har under vÄr verksamhetsförlagda utbildning sett att vissa elever har svÄrt att förstÄ detta system. DÀrför Àr syftet med denna litteraturöversikt att undersöka vad befintlig forskning sÀger om elevers möjligheter och begrÀnsningar i lÀrandet av positionssystemet. Materialet samlades in genom systematisk litteratursökning i flera databaser. Litteraturen som sedan analyserades och kategoriserades bestod av tretton stycken forskningsartiklar, en avhandling och en proceeding.

Studiens syfte var att bidra med kunskaper kring kollegial observation av nÀtbaserad undervisning genom att beskriva och analysera hur detta har anvÀnts och upplevts vid UmeÄ universitet. Data samlades in genom intervjuer med 6 universitetslÀrare som deltog i en vidareutbildning om kollegial observation pÄ nÀtet. En kvalitativ analys genomfördes och resultaten visar att kollegial observation pÄ nÀtet i huvudsak upplevdes som nÄgot positivt. Samtliga deltagare var positiva till kollegial observation av nÀtbaserade kurser och de tyckte att metoden uppmuntrade reflektion och lÀrande. Resultatet visade ocksÄ att lÀrarna till stor utstrÀckning utgick i frÄn egna erfarenheter nÀr de bedömde kollegornas undervisning.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarVĂ„rt syfte Ă€r att undersöka den traditionella kontra den idrottsintegrerade undervisningens effekt pĂ„ elevers inlĂ€rning i Ă€mnet matematik.·        Är det nĂ„gon skillnad mellan traditionell och idrottsintegrerad undervisning vad det gĂ€ller studieresultat i Ă€mnet matematik?a)      Om det existerar nĂ„gon skillnad hur ser den ut?b)      Hur ser skillnaden mellan könen ut? MetodVi har valt att anvĂ€nda oss av ett kvasiexperiment i fyra skolklasser. TvĂ„ olika matematikmoment undersöktes, Pythagoras sats och statistik, i en cross-over-design. Dessa moment fick eleverna lĂ€ra sig pĂ„ tvĂ„ olika sĂ€tt, dels med traditionell undervisning, dels med idrottsintegrerad undervisning. Datainsamlingen bestod av tvĂ„ förtest, ett i varje moment och sedan jĂ€mfördes elevernas kunskaper i bĂ„da momenten i ett eftertest. ResultatDen idrottsintegrerade och traditionella undervisningen i momentet Pythagoras sats, visade inga betydande skillnader i elevernas resultat, beroende pĂ„ undervisningsstil.I det andra momentet, statistik, fanns en signifikant skillnad i elevernas resultat.

Syftet med vÄr studie var att genom en kvalitativ forskningsmetod ta reda pÄ hur lÀrareanvÀnder sig av det svenska sprÄket i sin undervisning, sÄ att de flersprÄkiga eleverna ska fÄen bra förstÄelse av de ord och begrepp som anvÀnds i Àmnena svenska och historia. VianvÀnde oss av semistrukturerade och personliga intervjuer som sedan analyseradestematiskt. Resultatet visade att de lÀrare som intervjuades var medvetna om hur de anvÀndesig av det svenska sprÄket i sin undervisning. LÀrarna menade Àven att det var viktigt att deflersprÄkiga eleverna fick höra och anvÀnda sig av det sprÄkbegrepp som anvÀnds i Àmnena,för att de skulle kunna fÄ en förstÄelse för vad de Àmnesspecifika orden/begreppen betyder.Slutsatserna Àr att lÀrarna Àr medvetna om att de flersprÄkiga eleverna ligger pÄ olika nivÄer isin sprÄkutveckling och att man som lÀrare behöver ge de flersprÄkiga eleverna mer hjÀlp, sÄatt de fÄr en bra Àmneskunskap i Àmnena svenska och historia.

Uppsatsen undersöker med hjÀlp av Bourdies nyckelbegrepp vilken slags kunskap konsumenter förmedlar om de livsmedelsprodukter de införskaffar. Undersökningen synas sedan ur ett miljöperspektiv. .