Syftet med denna studie har varit att dels fÄ en teoretisk kunskap om tre olika lÀsinlÀrningsmetoder. Jag var medveten om att Den traditionella lÀsinlÀrningsmetoden och LTG tillÀmpas flitigt i den svenska skolans undervisning och ville dÀrför skaffa mig kunskap om dessa tvÄ metoders metodik. Wittingmetoden hade jag endast hört talas om och blev dÀrför intresserad av att ta reda pÄ mer om den. I den empiriska delen av studien har jag intervjuat tre verksamma lÀrare som har erfarenhet av att arbeta med lÀsinlÀrningen i Är 1. IntervjufrÄgorna belyser framförallt hur lÀrarna metodiskt arbetar med lÀsinlÀrningen.

BAKGRUND:LÀsning Àr viktigt, inte bara i skolan utan ocksÄ i övriga samhÀllet och det Àr nÄgot vi anvÀnder oss av varje dag. Men det Àr skillnad pÄ att koda av orden och förstÄ vad man lÀser. LÀsförstÄelse Àr nÄgot av det viktigaste skolan lÀr ut (Herrlin & Lundberg, 2005). Jag har valt Àmnet för att fÄ kunskaper och insikter om lÀsförstÄelse.SYFTE:Syftet med studien Àr att undersöka hur Ätta lÀrare i Är 1-6 beskriver sin undervisning med lÀsförstÄelse.METOD:Den valda metoden Àr en kvalitativ intervjustudie.RESULTAT:LÀrarna i studien Àr eniga om att lÀsförstÄelse definieras genom att den som lÀser förstÄr texten, pÄ olika nivÄer. LÀsförstÄelse Àr viktigt för livet och för elevernas framtida skolgÄng.

En-till-En projekt pÄgÄr som nationell datorsatsning i landets skolor samtidigt som det saknas omfattande forskning. LÀrarna stÄr inför en utmaning att planera och organisera den pedagogiska verksamheten. Studien fokuserar pÄ lÀrarna och hur de med en sÄdan infrastruktur organiserar och planerar med de villkor som förÀndrar deras undervisning. Syftet med studien Àr att undersöka lÀrares planering och organisering av undervisning i en En-till-En miljö. FrÄgestÀllningen som studien skall ge svar pÄ Àr: Hur upplever lÀrare i den svenska gymnasieskolan att deras planering och organisering av klassrumsundervisningen förÀndras med projektet En-till-En?Studien genomfördes med en kvalitativ undersökning dÀr lÀrare pÄ en svensk gymnasieskola intervjuades och observerades.

Trettiotre gymnasieelevers uppfattning och erfarenheter av frÄgestÀllande i skolmiljöligger till grund för föreliggande uppsats. Undersökningens frÄgor ochinformanternas svar har satts i relation till sociologiska, didaktiska och kognitivaaspekter, vilka hÀmtats ur tidigare forskning. Informanternas förstÄelse avundervisning, texter och arbetsuppgifter har övergripande relaterats till sociologiskaaspekter, d v s erfarenheter frÄn hemmiljöns och skolmiljöns kulturella kontexter.LÀrares bemötande, attityd och respons i frÄgesituationer har övergripande relateratstill didaktiska aspekter. Informanternas uppfattning och erfarenheter avfrÄgestÀllande i undervisning har övergripande relaterats till kognitiva aspekter.Aspekter som har satts i förhÄllande till informanternas svar och bidrar tillfrÄgesituationens unicitet och komplexitet..

I den samhÀlle som ungdomar idag lever i finns sexualiteten stÀndigt nÀrvarande genom olika media. Undervisning i sexualkunskap har funnits i skolan sedan början av 1900-talet och varit obligatorisk sedan 1955. Idag benÀmns sex och samlevnad som ett Àmnesövergripande arbetsomrÄde i lÀroplanen, och anges vara en del av rektors ansvar.Syftet med denna undersökning var att studera sex- och samlevnads-undervisning pÄ grundskolorna i en kommun i Mellansverige. Undervisningens upplÀgg och innehÄll studerades och jÀmfördes mellan skolorna och med tidigare forskning. Undersökningen genomfördes i form av ett frÄgeformulÀr som skickades ut till de arbetslag som valde att delta.

Bakgrund: Av befolkningen i Sverige 9,7 miljoner Àr fyra till sex procent drabbade av diabetes. NÀstan nittio procent av dessa personer har diabetes typ tvÄ. I omvÄrdnadsprocessen ingÄr undervisning och att förmedla information som en del av sjuksköterskans arbete. För att omvÄrdnaden av diabetes som syftar till att stabilisera HbA1c skall uppnÄ goda resultat, krÀvs en förÀndrad livsstil. Forskning har visat att mötet med sjuksköterskan har betydelse för att personen skall kunna förÀndra sin livsstil.

Krav pÄ adekvat utbildning Àr beroende pÄ yrkesomrÄde. Inom vÄrdomrÄdet finns legitimationskrav för vissa yrkeskategorier men inte för undersköterskor. Trots detta finns det krav pÄ att den vÄrd som undersköterskor ger ska vara av god kvalitet.Syftet med denna studie Àr att belysa hur vÄrdlÀrare som undervisar vuxna inom vÄrd- och omsorgsutbildningen ser pÄ begreppet kvalité i vÄrdutbildning. Studien bygger pÄ kvalitativa semistruktuerade telefonintervjuer med 9 vÄrdlÀrare med minst tvÄ Ärs erfarenhet av undervisning i vÄrd- och omsorgsutbildning för vuxna. FrÄgestÀllningar rör vad vÄrdlÀraren anser att kvalitet Àr, samt hur de arbetar med kvalitetsfrÄgor i utbildningen.I resultatet framkom tre teman - Engagemang och stöd i elevens hela skolsituation, Undervisning och individuell anpassning samt Ansvar för att eleverna tillgodogör sig undervisning med kvalité..

Syftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ hur mÀnniskor upplevt den undervisning de fÄtt i historia genom grundskolan. Mitt mÄl Àr att fÄ en inblick i hur undervisningen sett ut genom 1900 talet och vilka metodiker som anvÀnts. Dessutom vill jag diskutera hur man skall Äterinföra intresset för historia i grundskolan och pÄ vilka sÀtt man kan undervisa för att skapa nyfikenhet och vilja att lÀra sig mer. Jag har gjort en kvalitativ undersökning med ett antal intervjuer och studerat lÀroplanen samt historiska lÀroböcker frÄn delar av 1900 talet. Jag har fÄtt vÀldigt skiftande svar pÄ mina frÄgestÀllningar men av det huvudsakliga resultatet kan man se att elevers tankar, minnen och kÀnslor kring Àmnet historia mer beror pÄ hur lÀraren varit och vilka undervisningsmetoder denne anvÀnt Àn pÄ vad som lÀrts ut..

I de böcker vi lÀst visar forskning att elevers resultat blir bÀttre nÀr musik integreras i övriga skolÀmnen, men i verkligheten Àr denna typ av undervisning sÀllsynt. Forskning visar Àven att mer musik i skolan och mindre teori ökar motivationen hos eleverna vilket leder till minskad frÄnvaro. UtifrÄn dessa fakta, som vi fann högst intressanta, har vi kommit fram till följande frÄgestÀllningar: ? Varför förekommer musikintegrerad undervisning sÄ sÀllan i dagens skola? ? Hur kan lÀraren integrera musik i övrig undervisning? ? Vad krÀvs för en bÀttre integrerad musikundervisning? Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka hinder det kan finnas för att integrera musik i undervisningen. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av enkÀter och intervjuer. Urvalsgruppen var lÀrare och förskollÀrare, verksamma i grundskolans tidigare Är.

Den hÀr uppsatsen undersöker bedömningsdiskursen kring multimodala framstÀllningar inom Àmnet medie- och kommunikationsvetenskap pÄ Södertörns högskola. Syftet med undersökningen Àr att belysa vilka kunskaper som kÀnns igen och vÀrderas i studenters medieproduktioner och fÄ en förstÄelse de förestÀllningar om kunskap som finns hos studenter och i lÀrarkollegiet.Uppsatsen utgÄr frÄn ett diskursteoretiskt perspektiv. De andra teorier som anvÀnds i analysen Àr hÀmtade frÄn bedömningsforskning, multimodalitetsforskning samt forskning kring praktisk kunskap och olika kunskapsbegrepp. Empiriskt bygger uppsatsen pÄ intervjuer med lÀrare och studenter kring multimodala examinationer. Intervjuerna har sedan analyserats enligt Faircloughs modell för kritisk diskursanalys.Undersökningen visar att diskursordningen kring multimodala framstÀllningar rymmer tvÄ konkurrerande diskurser.

Syftet med denna studie ?r att genom kvalitativa intervjuer unders?ka tolv l?rares vetskap om vad barn och ungdomar m?ter f?r sexuellt inneh?ll p? internet och sociala medier samt l?rarnas undervisning och utbildning kopplat till kunskapsomr?det Sexualitet, samtycke och relationer. I denna studie ing?r nio grundskoll?rare i samh?llskunskap f?r ?rskurs 4-6 och tre ?vriga grundskoll?rare f?r ?rskurs 4-6. Dessa l?rare har mellan ?tta m?nader och 40 ?rs arbetslivserfarenhet inom l?raryrket.

Detta examensarbete har som syfte att undersöka hur lÀrare lÀr inom hÄllbar utveckling. Denna studie gjordes möjlig nÀr en fortbildningskurs inom hÄllbar utveckling hölls av Malmö stads projekt, Klimat-X. Projektet Klimat-X innehÄller en fortbildningskurs inom hÄllbar utveckling för lÀrare. Detta Àr en kvalitativ studie med tre infallsvinkar; observation, intervju och enkÀt. Den undersökta gruppen bestod av 31 lÀrare, med stor spridning avseende Älder pÄ elever och Àmnen de undervisade i.

BAKGRUND: Bakgrunden beskriver det förÀndrade kunskapsbehov som samhÀllet nu genomgÄr och hur lÀrare i skolans verksamhet hanterar och förhÄller sig till detta. Kritiskt förhÄllningssÀtt, elevernasmedieanvÀndning och begrÀnsningar som kan förekomma Àr andra delar som behandlas.SYFTE: Syftet med studien Àr att undersöka hur sju lÀrare i Ärskurs 4-6 tolkar begreppet digital kompetens och hur de arbetar med digital kompetens i sin undervisning. Ett bisyfte Àr att undersöka om lÀrarna tror att de kommande styrdokumentens riktlinjer kring digitalkompetens kommer att förÀndra deras undervisning, och i sÄ fall pÄvilket sÀtt.METOD: Metoderna som anvÀnts i studien Àr self report och delvis strukturerade intervjuer. Vi valde att lÀmna ut vÄra self reports först för att lÄta respondenterna associera fritt angÄende begreppet digitalkompetens utan pÄverkan frÄn oss. NÀr vi samlat in svaren formulerade vi individuella frÄgor utifrÄn dessa och följde sedan uppdem med delvis strukturerade intervjuer för att fÄ en fördjupad kunskap om lÀrarnas Äsikter.RESULTAT: Studien visar att lÀrare Àr positivt instÀllda till att integrera digitala medier i undervisningen.

VÀrlden i klassrummet Àr ett relativt nystartat projekt som pÄgÄr just nu i min kommun som jag blev vÀldigt nyfiken pÄ att fÄ veta mer om. De pedagoger som deltar i projektet fÄr installerat en takprojektor i sina klassrum för att kunna arbeta med strömmande media, internet och datorbaserat lÀrande i helklass. Jag har byggt upp studien kring tre huvudfrÄgor: Hur ser de fyra lÀrarna i undersökningen pÄ de nya möjligheterna till datorbaserad undervisning som nu finns, genom att de fÄtt en takprojektor? Hur anvÀnder de projektorn i undervisningen? Hur ser de berörda eleverna pÄ undervisning med takprojektorn? De undersökningsmetoder jag anvÀnt Àr kvalitativa intervjuer och observationer. Resultaten av genomförda undersökningar visar att undervisningen med takprojektorn inte skiljer sig nÀmnvÀrt frÄn den ordinarie undervisningen och att det Àr lÀrarens förmÄga att skapa lÀrandesituationer som leder till reflektion och Àr avgörande för en lyckad undervisning med eller utan IKT..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur undervisning i moralfilosofi kan se ut pÄ gymnasiet. Kursplaner och lÀromedel i filosofi har undersökts. Fyra lÀrare har i intervjuer gett sin bild av den undervisning i moralfilosofi som de bedriver. Kursplanerna ger varje lÀrare stor frihet att avgöra vilka teorier som ska diskuteras pÄ lektionerna i filosofi. I uppsatsen diskuteras skillnaden mellan principetik och agentetik. Den första klassificeras ibland som manlig moral, och den senare som kvinnlig.