ADHD är ett funktionshinder som innebär avvikelser inom områdena uppmärksamhet, aktivitet samt impulsivitet. Som pedagog är det viktigt att ha en förståelse för funktionshindret och möta eleverna utifrån sina förutsättningar och ge det stöd de behöver. Syftet med studien är att studera några personers erfarenheter kring den pedagogiska verksamheten och hur den bör anpassas för att underlätta för elever med diagnosen ADHD. Frågorna som ligger till grund för studien är: Vilka pedagogiska strategier anser informanterna behövs för att undervisa elever med diagnosen ADHD? Vilka uppfattningar framkommer vad det gäller specifika hjälpmedel avsedda att hjälpa elever med diagnosen ADHD? Hur anses struktur skapas för elever med diagnosen ADHD enligt informanterna? Genom intervjuer har rådata insamlats.

Syftet med denna fallstudie är att skildra hur interaktionen mellan elever respektivemellan lärare och elever ser ut när elever arbetar med genren insändare i svenskasom andraspråk. Studien baseras på tre genomförda klassrumsobservationer, tvåinspelningar av gruppsamtal där elever medverkar samt en intervju med läraren isvenska som andraspråk, grundläggande kurs. Det är 16 informanter som deltar istudien. Informanterna går på Språkintroduktion. Resultatet visar att undervisningenär utformad enligt cirkelmodellen, vilket är en modell för hur man stegvis bygger uppkunskap kring hur man skriver inom olika genrer.

Syftet med studien är att undersöka hur elever i åk 5 uppfattar det egna arbetet i skolan. Syftet inbegriper också hur samma elever upplever deltagande och inflytande i det självständiga arbetet. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod där vi intervjuat 10 elever på två olika skolor. I vår studie har vi funnit att individualisering är något som präglar dagens undervisning i skolan i mer eller mindre utsträckning. Detta symboliseras ofta av ett arbetssätt vid benämningen eget arbete där eleven får arbeta självständigt.

Syftet med arbetet var att undersöka studiehandlednings roll i elevers språk- och kunskapsutveckling. Arbetet ger en överblick över vad som står i skolans kursplaner samt aktuella forskningsteorier kring ämnet. Med hjälp av utvärderingsblanketter, enkäter och in-tervjuer har jag undersökt studiehandlednings roll i skolan samt elevers och lärares inställning till det. Målgruppen i undersökningen var nyanlända elever och elever med utländsk bakgrund som har varit i Sverige mer än två år, samt elever som är födda i Sverige. Eleverna är från grundskolan, högstadiet och gymnasiet.

Detta examensarbete har skrivits med syftet att få en djupare förståelse av och ökad kunskap om hur studie- och yrkesvägledare bemöter elever med Aspergers syndrom på gymnasiet, samt på vilket sätt detta skiljer sig från bemötandet med andra elever. Syftet har också varit att undersöka vilka teorier och metoder studie- och yrkesvägledarna använder sig av i mötet med elever med Aspergers syndrom. Då allt fler elever blir diagnostiserade med Aspergers syndrom anser vi att som blivande studie- och yrkesvägledare ligger det i vårt intresse att få ta del av hur studie- och yrkesvägledare bemöter dessa elever. Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer med en semistrukturerad intervjuguide och intervjuerna har genomförts med fem utbildade studie- och yrkesvägledare. Resultatet av undersökningen visar att de intervjuade vägledarna bemötte eleverna med Aspergers syndrom utifrån ett empatiskt förhållningssätt.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever definierar de geografiska begreppen natur- respektive kulturlandskap, samt att undersöka om eleverna vet varför eller vem som bestämmer att de ska ha denna kunskap. Det är intressant att undersöka dessa begrepp beroende på att eleverna vistas i dessa varje dag, samt att enligt våra styrdokument ska eleverna ha kunskap om dessa begrepp i slutet av sitt femte skolår. Undersökningen är genomförd med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod där individuella intervjuer har utförts på 15 elever. Resultatet redovisas i kategoriseringsscheman där varje begrepp åskådliggörs i 4 olika nivåer. Eleverna i undersökningen vet inte med säkerhet vad det är som ligger till grund för undervisningen i skolorna.

Omkring 10 % av alla elever känner sig mobbade i skolan, det här en siffra som är på tok för hög. Vi vill genom det här arbetet synliggöra kunskap om mobbning och öka förståelsen för de som arbetar kring barn och elever. Vi vill även se eventuella skillnader och likheter mellan åldrarna inom ämnet mobbning. Vi har använt oss av elev- enkätundersökning och intervjuat verksamma lärare och pedagoger. Vårt resultat visar att 10 % känner sig mobbade på den skolan där vi genomförde enkätundersökningen.

Syftet med examensarbetet var att studera skolans attityd till högpresterande elever, samt hur skolan kan utveckla sina metoder för att högpresterande elevers kunskap ska komma till sin rätt. Detta gjorde vi genom litteraturanalyser av forskning inom området och genom intervjuer med lärare i den kommunala grundskolan och en kontaktperson på utbildnings- enheten i Luleå kommun. I litteraturanalysen behandlades bland annat Howard Gardners sju intelligenser och inlärningsstilar samt skolans syn på högpresterande elever utifrån gällande styrdokument. I arbetet drogs följande slutsatser: att lärarutbildningen bör fokusera på högpresterande likväl som lågpresterande elever, att en skola för alla inte efterlevs så som det är tänkt och att utvärdering är en avgörande faktor för utvecklingsarbetet i skolan..

Denna undersökning handlar om individuellt alternativ som gymnasieprogram och elever med ADHD. Syftet med undersökningen är att få kunskap om vad ett individuellt alternativ för elever med neuropsykiatriska funktionshinder på gymnasiet innebär samt hur vägledare och elever upplever programmet utifrån begreppen känsla av sammanhang och stigmatisering. Våra frågeställningar är: 1)Vad kan ett individuellt alternativ för elever med neuropsykiatriska funktionshinder innebära? 2) På vilket sätt kan skolgången anpassas för eleverna som går på individuellt alternativ för elever med neuropsykiatriska funktionshinder? 3) Hur kan vägledare arbeta med elever på ett individuellt alternativ? 4) Hur kan elever uppleva det att gå på programmet utifrån begreppen stigmatisering och känsla av sammanhang? Vi använder oss av Goffmans teori om stigmatisering och Antonovskys teori om KASAM; känsla av sammanhang. Vi har valt dessa teorier för att vi tycker att begreppen stigmatisering och KASAM är viktiga för personer med ADHD.

I dagens skola är pedagogens uppdrag att sträva efter en skola för alla, där alla elever oavsett kunskap, bakgrund och förutsättningar ska ha samma rätt till utbildning. Därför var syftet med denna studie att få ökad kunskap om inkludering och få reda på hur pedagoger på förskolan/skolans tidigare år arbetar med detta samt vilka upplevelser och kunskaper de har om ämnet. I en inkluderande verksamhet är skolan anpassad till alla barn/elever oavsett förutsättningar. Vår studie riktade sig mot elever i behov av särskilt stöd i allmänhet och ingen speciell diagnos eller särskilt behov. För att få svar på våra frågeställningar som var hur pedagoger upplever och arbetar med inkludering utefter styrdokumenten, samt om förskollärare/lärare arbetar på samma sätt, genomförde vi fyra kvalitativa intervjuer.

Syftet är att undersöka rektorers beredskap när det gäller att bemöta högbegåvade elever. Bakgrunden till vårt intresse är den specialpedagogiska visionen ?en skola för alla? och det förtydligande som den nya skollagen innebär när det gäller dessa elevers rätt till särskilt stöd. Arbetet beskriver de särbegåvade elevernas behov både på individ-, grupp- och organisatorisk nivå. Undersökningens metod är enkäter som följts upp med intervjuer.

Syftet med studien är att undersöka hur elever i åk 5 uppfattar det egna arbetet i skolan. Syftet inbegriper också hur samma elever upplever deltagande och inflytande i det självständiga arbetet. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod där vi intervjuat 10 elever på två olika skolor. I vår studie har vi funnit att individualisering är något som präglar dagens undervisning i skolan i mer eller mindre utsträckning. Detta symboliseras ofta av ett arbetssätt vid benämningen eget arbete där eleven får arbeta självständigt.

Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka hur elever i Australien tänker kring begreppethållbar utveckling med tanke på landets känsliga och unika ekosystem, klimatrelaterade problemsamt långa transportavstånd. Som metod använde vi oss av samtalsintervjuer ochdirektobservationer och utförde dessa på de skolor och utbildningscentrum vi besökte. Vi valdeframförallt att intervjua elever, men även pedagoger för att förhoppningsvis få en mer nyansrikbild och förståelse för elevernas sätt att svara. Med denna uppsats fick vi uppfattningen att fleraelever faktiskt har en nära relation samt en vidsyn och förståelse för begreppet hållbarutvecklings många sidor. Många elever kan också se samband mellan orsak, konsekvenser ochåtgärder för de miljöproblem som finns i Australien.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på vilken förståelse elever i skolår 5 och 6 har om begreppen HIV och AIDS. Vidare ville vi undersöka vilken skillnad det fanns mellan de två skolåren. Eftersom vi valde att göra en kvantitativ undersökning, blev enkät som underökningsmetod vårt val. 106 elever deltog i undersökningen, 50 elever i skolår 5 och 56 elever i skolår 6. Resultatet visade att många elever i skolår 6 hade förståelse för begreppen men endast en elev i skolår 5 hade den förståelse som vi sökte..

Synen på skönlitteraturläsning i skolan har ändrats genom tiderna från kunskap om litteratur till kunskap genom litteratur. Under vår verksamhetsförlagda del av lärarutbildningen har vi blivit medvetna om att det är lättare i teorin än i praktiken att få alla elever att vilja läsa. Syftet med vår studie är att undersöka vilka faktorer som är betydelsefulla för elevers läslust, samt hur kunskap om detta påverkar lärares förmåga att handleda elever att genom ökad läslust ta del av skönlitteraturens kunskapskälla.Litteraturen pekar på olika faktorer, som elevers sociala bakgrund, svårigheter med lästeknik och läsförståelse, lärares engagemang och arbete, yttre och inre förutsättningar i klassrummet, läsning och bearbetning av olika slag, bokval som fängslar samt ett skolbibliotek med en intresserad bibliotekarie, som betydelsefulla för lärares planering och arbete med att handleda elever till ökad läslust. Lärares kännedom om elevers lärande och om skönlitteratur är utgångspunkt för lärares uppdrag att arbeta för elevers läslust.Metoden vi valde för vår undersökning var kvalitativa intervjuer med verksamma lärare. Undersökningen visar att de intervjuade lärarna anser att motivation behövs och att de faktorer som listats ovan är viktiga för elevers läslust..