Debatten om svenska elevers matematiska kunskaper är intensiv och matematikdelegationen har lämnat ett betänkande som bland annat innebär att resurser ska satsas på matematikundervisningen. Denna studie sönderfaller i två delstudier där syftet i den första delstudien var att undersöka vad gymnasielärare vill förändra för att förbättra matematikundervisningen. Undersökningen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med matematiklärare på en gymnasie-skola. Analysen av intervjuerna visade att en stor del av lärarna vill bedriva en varierad undervisning, och de tycker att en förutsättning för det är att nivågruppera eleverna. I den andra delstudien var syftet att ge en teoretisk grund för, och beskriva för och nackdelar med en pedagogisk tillämpning av nivågruppering.

Denna systematiska litteraturstudies syfte är att granska och bearbeta tidigare forskning som har genomförts kring användandet av pedagogiska hjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter. Ett specialpedagogiskt perspektiv används för att besvara frågeställningar angående vilka kompensatoriska hjälpmedel som främjar läs- och skrivförmågan hos elever med läs- och skrivsvårigheter och vilken roll som läraren och klassrumsmiljön spelar i arbetet med kompensatoriska hjälpmedel. Av resultatet framgår att användning av olika hjälpmedel, såsom talsyntes, ordbehandlingsprogram och tal-till-textprogram främjar elevers läs- och skrivförmåga och att läraren spelar en nyckelroll för användandet av kompensatoriska hjälpmedel. De pedagogiska implikationer som framkommer efter en diskussion av resultatet är att inkludering och tillgänglighet bör vara ledord i en skola för alla..

Elevers vardag är fylld av många aktiviteter. För att få en struktur på sin dag är det viktigt att ha en förståelse av vad olika tidsbegrepp innebär. Med detta arbete vill vi få kunskap om hur några lärare i skolår 1 lägger grunden för en god förståelse för de olika tidsbegreppen. Vi vill även diskutera utifrån elevers uppfattning om tid. Studien grundar sig på intervjuer med lärare och elever.

Syfte: Syftet med den här studien är att ta reda på hur elever med svenska som andra språk, beskriver sina erfarenheter av att vara tvåspråkiga. Syftet med studien är också att ta reda på vad fördelarna respektive nackdelarna är att vara tvåspråkig i skolan.Metod: Undersökningsmetoden för studien är en kvalitativ metod med intervjuer av fem informanter.Resultat: Studien visar att elevers förhållningssätt gentemot sin tvåspråkighet är positiv. Eleverna anser att kunna två språk är en fördel samt att det leder färdigheter av förståelse av andra kulturer och kunskap i andra ämnen. Att bevara modersmålet anses också något som en viktig del av elevernas inställning till sina två språk vare sig det gäller att man förstärker den genom sin omgivning eller i undervisning. Omgivningen lägger också mycket intryck på deras tvåspråkighet, där positiva fördelarna också framhävs mer genom att eleverna aktivt använder språket med familjen, vänner och i skolan..

Syftet med arbetet var att beskriva hur några föräldrar till elever i behov av särskilt stöd upplever och har upplevt bemötandet från skolan, samt hur gymnasielärare tänker kring bemötande av föräldrar till elever i behov av särskilt stöd. Med hjälp av intervjuer ville vi skapa oss en bild av hur föräldrar till elever i behov av särskilt stöd upplever bemötandet från skolan. Vi har också använt oss av intervjuer för att undersöka hur några gymnasielärare tänker kring bemötande av dessa elever. Resultatet pekar på att föräldrarna till dessa elever är missnöjda med bemötandet från skolan. Föräldrarna önskar mer respekt och förståelse och även tydligare information om vilka rättigheter elever i behov av särskilt stöd har.

Uppsatsens ämne är ?Tempusanvändning i skrift ? en jämförelsestudie av första- och andraspråkselever?. Informanterna är sammanlagt 14 elever, varav fyra elever är födda i Sverige samt har minst en svensk förälder; fyra elever är födda i Sverige men vars föräldrar är födda utomlands; fyra elever kom till Sverige innan skolan började; fyra elever kom i år 1-5 och två elever kom i år 6-9. Syftet är att undersöka tempusanvändning i skrift bland första- och andraspråkselever på nationella provet i svenska i år 9. Särskilt undersöks de fyra tempusformerna: preteritum, presens, pluskvamperfekt och perfekt.

Vi har genomfört en litteraturstudie som sammanfattningsvis tog upp problematik kring tid, resurser, miljö och andra svårigheter för eleverna, framförallt i språk.Vi har även genomfört en undersökning på en skola i södra Sverige kring elever i matematiksvårigheter. Undersökningen har gjorts i flera olika steg, för att se vilka elever som befann sig i svårigheter och vilka svårigheterna var. Utefter det har vi utformat uppgifter för att stärka eleverna inom dessa områden. Resultatet gav ett positivt utfall. Detta tror vi beror på att eleverna fann uppgifterna roliga och stimulerande.Syftet var att få en inblick i hur man kan hjälpa elever i matematiksvårigheter, och även tipsa andra om hur man kan gå tillväga.

Vi kommer i vårt arbete att belysa hur elever med neuropsykiatrisk diagnos ser på skillnaderna med att gå i specialklass jämfört med att gå i vanlig klass. Vidare kartlägges om eleverna hade önskat eventuella förbättringar gällande undervisningssyftet. På skolorna finns det vanliga klasser, men även speciella klasser för elever med neuropsykiatriskt funktionshinder, såsom t.ex. ADHD, DAMP, ADD och Aspergers syndrom. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med sex elever på två olika gymnasieskolor, där majoriteten av eleverna föredrog att gå i specialklass.

Syftet med denna studie är att på gymnasieskolor undersöka vad elever och lärare anser att begreppet grammatik innefattar, om man behöver lära sig grammatik, hur lärare och elever beskriver att de arbetar, samt hur eleverna vill arbeta. I forskningsbakgrunden redovisas olika definitioner av begreppet grammatik, den yttre grammatiken, och den inre grammatiken. Vidare redogörs för vad styrdokumenten säger om teoretisk kunskap, dialogens och interaktionens betydelse och även olika synsätt på grammatikundervisningen i skolan. I undersökningen används kvantitativ metod i enkätform. Resultaten visar att både lärare och elever definierar begreppet grammatik som läran om språkets byggnad, det vill säga regelverket, och att gymnasieeleverna vill ha grammatik i skolan.

Syfte med vår examensarbete är att ta reda på vilka argument som lärarna har för när och hur integrering av elever som har svenska som sitt andra språk skall ske i vanlig undervisning. I litteraturgenomgången tar vi upp teorier som handlar om faktorer som kan påverka inlärningen av ett nytt språk. Vi tar även upp vikten av interaktion med andra elever och dess betydelse vid placering i segregerad eller integrerad undervisning av eleverna med svenska som andra apråk. Som metod använde vi oss av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att de lärare som vi intervjuade har skiftande syn på klassplaceringen, men de flesta av dem anser att dessa elever först skall placeras i en förberedelseklass.

Inledning - Debatten om tillsatser i mat som i Sverige fick ett rejält uppsving år 2007, samt forskning som publicerats under det senaste halvseklet har lett till ökad oro bland konsumenter. Undersökningar utförda i Sverige och utomlands visar att det generellt finns en låg kunskapsnivå bland konsumenter och att tillsatser är det många oroar sig mest över när det gäller livsmedel. Men hur ser det ut bland dem som är morgondagens konsumenter?Syfte - Syftet med studien var att undersöka högstadieelevers kunskap och uppfattning om livsmedelstillsatser.Metod - En enkätundersökning utfördes bland elever i årskurs 9 på två högstadieskolor i Örebro län. 120 elever deltog i undersökningen och resultaten behandlades kvantitativt.Resultat - Undersökningen visade att över hälften av eleverna bedömde sin kunskap vara dålig eller obefintlig men att det fanns ett stort intresse av att lära sig mer.

Vårt examensarbete belyser hur lärare och elever arbetar med Internet i skolan idag. Syftet är att undersöka om Internet kan vara ett verktyg för meningsfullt lärande. Det är det sociokulturella perspektivet enligt Lev Vygotskij (1896-1934), som ligger till grund för vår syn på lärande där den sociala interaktionen och omgivningen är viktiga delar i lärandet. Tidigare forskning visar att Internet som verktyg i undervisningen medför både för ? och nackdelar.

Syfte med denna studie är att beskriva några elevers kunskap och förklaringar om positionssystemet i två olika skolor i år 4. Det var också intressant att jämföra skolornas likheter och olikheter av skolform, arbetssätt, klassrumsklimat och kommunikation. På den begränsade tid som studien hade till sitt förfogande passade det att göra observationer, uppgifter och intervjuer utifrån åtta utvalda elever från de två skolorna. Studiens syfte och problemformulering påverkade också valet av metoder. Resultaten visar att användningen av metodtrianguleringen gav studien större omfattning och därmed ökade också tillförlitligheten.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilken kompetens och resurser studie- och yrkesvägledare med erfarenhet av Aspergers syndrom anser är viktiga att ha för att kunna vägleda elever med Aspergers syndrom i grundskola och gymnasium.För att kunna besvara mitt syfte använde jag mig av kvalitativa intervjuer med fyra intervjupersoner som jag hade valt ut genom godtyckligt urval. Resultatet visade att det fanns många likheter i förhållandet att vägleda ?vanliga? elever men också skillnader. Sättet att tolka information och sättet en person med Aspergers syndrom själv kommunicerar på kan till vissa delar vara annorlunda jämfört med människor som inte har Aspergers syndrom. Samtliga intervjupersoner anser att bristande resurser är ett gemensamt problem. Det behövs både mer tid och mer personal i arbetet kring elever med Aspergers syndrom. Tyvärr kände intervjupersonerna missnöje och otillfredsställelse när det gäller respektive skollednings förståelse och insikt om arbetet kring elever med diagnosen Aspergers syndrom. Enligt skolverkets allmänna råd har man som studie- och yrkesvägledare för elever med Aspergers syndrom till uppgift att se till deras specifika funktionsnedsättning så att dessa elever, i likhet med andra elever, får möjlighet att göra väl underbyggda val..

Syfte: Syftet med min uppsats har varit att försöka upptäcka faktorer på en skola som möjliggjort godkändnivå för elever i behov av särskilt stöd. Är det möjligt att kombinera strävan att nå godkändnivå för alla med intentionerna i en skola för alla? Mitt andra syfte var att undersöka om en skola där alla når målen också lyckats med att bibehålla och öka elevers självkänsla. Utifrån detta har jag ställt följande frågor.? Vilka faktorer bidrar till måluppfyllelsen?? Vilka arbetssätt är synliga?? Vad har klasstorleken för betydelse?? Specialpedagogiskt synsätt - hur omsätts det i praktiken?? Finns det något speciellt arbetssätt som främjar måluppfyllelsen?? Vilken syn har skolan kring elever, lärande och kunskap?? Råder det en samsyn i skolan på eleverna?Teori:Undersökningen grundar sig på systemteorin.