Att alla elever får studera tillsammans på lika villkor kan ses som en självklarhet i ?en skola för alla? men för alla elever är det inte så enkelt. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa rörelsehindrade elevers upplevelser av att studera i ?en skola för alla? samt hur föräldrarna ser på barnets utveckling och lärande. Fokuseringen handlar om att få en inblick i deras tankar om inkludering.

Detta är en undersökning om hur elever själva visar vad de har lärt sig och hur de vill lära sig. Eleverna är de viktigaste personerna i skolan. Genom att involvera dem i denna undersökning kunde de visa hur de med det vidgade språkbegreppet genom lek och fantasi lär av varandra. Här menar jag att eleverna undersöker med dans, teater, rita och bygga med lera, hur de tillsammans bygger upp ett situerat minne och lär av varandras erfarenheter. Det är i leken tillsammans med varandra, som barn och elever bearbetar abstrakt kunskap för att göra den tillgänglig. När barn leker underlättas dessa övergångar. För att göra denna undersökning möjlig skapade jag tillsammans med eleverna en gemensam imaginär värld med hjälp av en pivå, det vill säga en brygga mellan verklighet och fantasi, Pinki. Vi tillsammans skulle hjälpa Pinki, som är en tillfällig besökare här hos oss, att lära sig matematik.Undersökningen utgår från frågeställningen:Hur kan tredjeklassare i rollen som medforskare undersöka hur det vidgade språkbegreppet genom leken kan verka som inkluderingsverktyg i en designpedagogisk undersökning?De elever som blev mina medforskare i undersökningen kommer från en skola i Stockholm och genom att analysera undersökningsresultaten med sociokulturell teori kan jag som pedagog lära mig hur eleverna ser på matematik genom att låta eleverna berätta för varandra.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur kuratorerna på gymnasieskolan upplever bemötandet med elever som provat eller använder narkotika. Fokus i undersökningen låg på vilka kunskaper kuratorerna ansåg sig behöva för att kunna bemöta eleverna på bästa sätt, hur detta bemötande går till samt om de ansåg att något behövde förbättras eller förändras för att bemötandet skulle kunna fungera bättre. Jag valde att utföra semistrukturerade intervjuer med gymnasieskolans kuratorer i två kommuner i Norrbotten. De utförda intervjuerna har analyserats med hjälp av diskursanalys för att lyfta fram de diskurser som framkommit vid intervjuerna. Med hjälp av professionsteorin har jag, som bakgrund, beskrivit kuratorns framväxt.

Syftet med studien var att ta reda på hur NTA-projektet fungerar på några skolor. Fokus i studien ligger på hur lärarna uppfattade arbetet med NTA och hur de uppfattade att elever lärde och utvecklades genom ett undersökande arbetssätt. Litteraturdelen består av teoretiska perspektiv för lärande, undervisningsmetoder och undersökande arbetssätt inom naturvetenskapen. Jag presenterar även resultat vad tidigare forskning visar. Jag har använt mig av kvalitativ intervjumetod för att få en djupare kunskap inom området.

Det finns gott om internationell forskning om högpresterande och begåvade elever, men i Sverige återfinns ytterst lite forskning. Utifrån teorier om attribution och faktorer för högpresterande elever har  resultat från en enkätundersökning visat att motivation är det dominerande attributet bland dessa nyantagna lärarstudenter. Det finns även indikation på skilllnader när det gäller tillskrivna attribut beroende på den egna matematiska självskattningen. .

Ohlson (2008). Djurstallarna på en naturbruksskola ? en outnyttjad pedagogisk resurs? Stallet som brygga mellan teori och praktik (The school stables at an agricultural upper secondary school ? an unused pedagogic resource? The stable as a bridge between theory and practice). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildning 90 hp, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med följande arbete är att undersöka om elever och de kursansvariga lärarna upplever att stalldagarna fungerar som en brygga mellan undervisningens teoretiska och praktiska moment. Som en möjlig bieffekt av undersökningen skall jag även ge förslag till förändringar av verksamheten för att bättre uppfylla elevernas och kursansvarigas förväntningar. Arbetet ger en teoretisk grund till begrepp som kunskap och lärande och till hur olika kunskapsformer kan komma till uttryck i undervisningen.

Föreliggande studie syftar till att belysa skolsköterskors upplevelser av att stödja elever med hörselnedsättning som inkluderas i hörande klass i egenskap av skolsköterska och sin roll i Elevhälsan. Där av genomfördes intervjuer (n=8) med skolsköterskor verksamma i Kronobergs län vilka analyserades enligt metoden för kvalitativ innehållsanalys. Resultatet identifierades i två kategorier Att identifiera elevens behov och Att samverka kring elevens behov med fem tillhörande subkategorier. Konklusionen var att skolsköterskor behöver information från andra samt att hörselscreening, utredningar och förebyggande arbete är viktiga verktyg för att finna och kunna stödja elever med hörselnedsättning. Skolsköterskor anser att kunskap och samverkan både i Elevhälsan och mellan kommun och landsting påverkar eleven i skolan..

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka några elevers sätt att beskriva motivation. Hur de själva formulerar, definierar och uppfattar motivation. Skolan har i uppgift att förmedla kunskap samt skapa förutsättningar så att eleverna kan tillägna sig och utvecklar kunskap (Lpf 94). Till detta krävs att miljön är lärande och motiverande, men vad innebär egentligen det? Går det att påverka motivationen och hur gör man det i så fall? Motivation har blivit definierat och hanterat på många olika sätt genom åren och beskrivs av Giota (2002) som en av de svåraste uppgifter inom pedagogiken.

Syftet för denna studie har varit att ta reda på hur några lärare i årskurs tre resonerar om och säger sig anpassa undervisningen för elever med särskilda matematiska förmågor. Under tidigare forskning tas Blooms taxonomi och Krutetskiis definition på elever med särskilda matematiska förmågor upp. Metoden som valdes för undersökningen var kvalitativa intervjuer som genomfördes med fyra lärare. Resultatet som framkom i undersökningen visar att elever med särskilda matematiska förmågor ofta fick arbeta utan handledning, till förmån för de elever som behövde hjälp att nå upp till målen. Lärarna ville gärna ge mer av sin tid till elever med särskilda matematiska förmågor, men det fanns inte tillräckliga resurser.

Inledning: Psykisk ohälsa har ökat bland ungdomar under 1990-talet jämfört medandra åldersgrupper. Att fånga och hjälpa barn och ungdomar med psykisk ohälsaär en viktig del i skolhälsovården, och skolsköterskans främsta uppgift är attfrämja barn- och ungdomars psykiska välmående. Syfte: Syftet var att beskrivahur skolsköterskor på högstadiet får kännedom om en elevs psykiska ohälsa ochhur de bemöter detta. Metod: Åtta skolsköterskor från tre olika kommuner imellersta Sverige intervjuades individuellt och insamlad data analyserades medkvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: första kontakten,samtalets innehåll och arbetssätt i bemötandet.

Bakgrund: Koncentrationssvårigheter är ett vanligt begrepp när pedagoger ska beskriva orsaker till elevers skolsvårigheter och detta bekymmer kan yttra sig på många olika sätt. Det ställer krav på skolan att upptäcka, identifiera och förstå dessa elevers svårigheter, där kunskap och synsätt blir avgörande för hur skolan kommer att bemöta elever med koncentrationssvårigheter. För att ge eleven de bästa förutsättningarna för lärande och utveckling krävs att skolan uppmärksammar elevens svårigheter i ett så tidigt stadium som möjligt. Det blir därmed viktigt att lärare, inte minst i de tidigare skolåren, skaffar sig kunskap om denna problematik. Syfte: Syftet med studien är att skapa en fördjupad kunskap i hur specialpedagoger formulerar sig kring och arbetar med åtgärdsprogram för elever med koncentrationssvårigheter.

Syftet med undersökningen är att belysa gymnasielärares och gymnasieelevers förhållningssätt till användningen av skönlitteratur i ämnet svenska för att sedan jämföra resultaten utifrån lärarperspektivet och elevperspektivet. Uppsatsen bygger på en kombination av kvantitativ och kvalitativ undersökning av lärares och elevers förhållningssätt till användning av skönlitteratur i gymnasieskolan. Deltagarna i undersökningen är fyra gymnasielärare i ämnet svenska och 103 av deras elever. Studien visar att lärarna utgår från rådande kursplaner, och de försöker att beakta elevernas intressen vid urvalet av skönlitteratur. Deras avsikter med skön-litteraturen är bland annat att eleverna ska få läsa om existentiella frågor, men även att eleverna ska få en djupare kunskap om litteratur och dess roll i samhället.

Denna studie har den muntliga delen av franskundervisningen under grundskolans senare år som fokus och hur lärare kan motivera elever att tala franska men också hur elever kan motiveras att välja att lära ett modernt språk. Syftet med studien är att söka kunskap i vilka metoder och tillvägagångssätt några fransklärare använder sig av för att motivera sina elever att tala franska samt vilken deras inställning är till elevernas förmåga att uppnå muntlig färdighet. Studien har genomförts med en hermeneutiskt inspirerad kvalitativ ansats med kvalitativa forskningsintervjuer som datainsamlingsmetod. Sex lärare har intervjuats och resultatet redovisas i 5 kategorier som utkristalliserats ur intervjumaterialet. De är: Intressera elever för franska, Motivation till lärande, Lärares inställning till franska språket,arbetssätt i undervisningen samt Vision.

I detta arbete har jag gjort en jämförelse mellan en mångkulturell skola d.v.s. en skola där det finns många olika kulturer, språk, etniciteter blandade Lahdenperä & Lorentz (2010), med en skola där fördelningen mellan elever som har svenska som första språk och elever som har det som andra språk är jämn. Syftet med undersökningen har varit att studera vilken betydelse lärare anser att deras undervisning i matematik har för elevens studieresultat i matematik. Jag har även kopplat detta till vilken betydelse lärarna anser att elevernas första språk har för lärande i matematik. I början av arbetet har jag lyft fram olika faktorer som påverkar en elevs förmåga att lära matematik med särskilt fokus på elevers första och andra språk.

Syftet med vårt arbete är att undersöka vad som gäller angående rättigheten för särskilt stöd för elever i gymnasieskolan. Målet för denna undersökning är att belysa området omkring alla elever i behov av särskilt stöd med tanke på deras möjligheter att erhålla adekvata stödinsatser. Vi ville oockså lära oss mer om problematiken genom att ta till oss den kunskap och den erfarenhet, som finns i litteratur och forskning inom området. Vi har gjort vår undersökning på två gymnasieskolor i två olika kommuner. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor.