Det finns idag en mängd forskning som visar hur eleven påverkas av familj och hemförhållanden då eleven gör sitt utbildningsval inför framtiden. Både intervjustudier och enkätstudier har påvisat hur elever, mer eller mindre medvetet, gör sina val med utgångspunkt i de sociala förutsättningar som eleven har i och med sin uppväxtmiljö. Att det ser ut på det här viset kan leda till att skola och utbildning är med och reproducerar ojämlikhet samt att upp-rätthålla klasskillnader i samhället. För att skola och utbildning ska ha möjlighet till att skapa och möjliggöra lika förutsättningar för alla elever, måste bakomliggande faktorer gällande elevens gymnasieval synliggöras och problematiseras. I föreliggande studie har det gjorts tio intervjuer med elever i årskurs nio, där de tillsammans med en av sina föräldrar samtalar kring frågor om kunskap, utbildning och gymnasieval.

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka vilken kunskap lärare i idrott och hälsa samt skolsköterskor har kring ätstörningar samt hur de arbetar förebyggande för att förhindra ätstörningar.Vilka kunskaper och erfarenheter anser sig lärare i idrott och hälsa samt skolsköterskor ha om ätstörningar?Hur anser lärare och skolsköterskor att de bemöter elever som misstänks ha ätstörningar?Hur arbetar lärare och skolsköterskor för att förebygga ätstörningar?MetodMetoden i studien var en kvalitativ metod, där data samlades in med hjälp av intervjuer. De som blev intervjuade var fyra lärare i idrott och hälsa samt fyra skolsköterskor. Därefter analyserades resultaten efter frågeställningarna.ResultatStudien visade att både lärare i idrott och hälsa samt skolsköterskor har fått en begränsad del av sin kunskap om ätstörningar från sin utbildning. Största delen kunskapen har inhämtats via livserfarenhet.

Syftet med den här studien är att med hjälp avimplementeringsteorin ta reda på huruvidalärare i gymnasieskolanförstår, kan och vill skapa en god lärandemiljö för elever medAspergers syndrom mot bakgrund av de direktiv som finns i gymnasieskolans styrdokument.Utifrån en kvalitativ intervjumetod kommer sex stycken inom gymnasieskolan verksammalärares upplevda uppfattningar om förståelse, kunskaper och möjligheter att optimerainlärningen för elever med Aspergers syndrom i skolan att diskuteras. Intervjuerna hargenomförts på två olika skolor, en vanlig gymnasieskola och en specialanpassadgymnasieskola för elever med Aspergers syndrom. Resultatet visar att det finns en stormotivation hos samtliga lärare att anpassa sin undervisning till dessa elever men att det finnsbrister när det gäller resurser och förståelse för funktionsnedsättningen. Resultatet visar ävenatt det framförallt är på den vanliga gymnasieskolan som det finns brister i implementeringen..

Föreliggande studies syfte är att undersöka några elevers epistemologiska föreställningar om kunskap och lärande. Syftet innehåller också ansatsen att åstadkomma en fördjupad kunskap om detta fenomen vilket i denna studie innebär användandet av en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer. Studiens empiri består av tre stycken fokusgruppsintervjuer och det totala deltagarantalet i fokusgruppsintervjuerna var elva elever. Denna studies urval avgränsades till elever i årskurs 6-9 och gymnasieskolan. Således består en fokusgrupp av elever från årskurs sex och resterande två fokusgrupper bestod av elever från gymnasieskolans andra och tredje årskurs.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur de elever som studerar på en gymnasieskolas vuxenutbildning tycker att en lärare ska vara, och om det skiljer sig i uppfattning mellan svenska elever och elever med utländsk härkomst. Eftersom undervisningen ska vara individanpassad så tycker jag att det är intressant att undersöka den här frågeställningen för min fortsatta lärargärning. Jag valde att göra en kvalitativ studie, där 20 stycken elever ombads att skriva ett brev för att svara på vissa förutbestämda frågor, detta brev var anonymt och uppgiften delades ut vid två tillfällen för att kunna särskilja om eleverna var svenska eller med utländsk härkomst. Elevernas svar tolkades sedan utifrån ett hermeneutiskt perspektiv, eftersom där kan svaren fritt analyseras och förstås och därigenom få en helhetsbeskrivning och en mer djupgående kunskap om hur det undersökta gestaltar sig. Undersökningen visade på att för samtliga deltagande elever var lärandesituationen i klassrummet viktig, hur läraren genomför sina lektioner.

SammanfattningMisstag är något som ingår i vårt handlande. Vårt förhållningssätt till misstag påverkar hur vilär oss av dem. Syftet med studien är att undersöka hur misstag gjorda av elever kan tastillvara som ett verktyg i kunskapsprocessen och förutsättningar för detta. I studien harkvalitativa intervjuer med tre lärare på ett textilt hantverksprogram på gymnasiet utförts.Resultatet visar att misstag kan vara ett redskap till kunskap. Lärarna menar att kunskap ärerfarenheter, förmågan att använda verktyg och instruktioner och medvetenhet om sinkunskap.

Syfte: Syftet med vårt arbete är att undersöka hur elever och lärare i en grundskola uppfattar, talar om och hanterar kulturmöten och kulturkrockar. Vi har utgått från ett sociokulturellt perspektiv där vi tror att det sociala samspelet har en stor betydelse i individens utveckling. I litteraturgenomgången tar vi bland annat upp vad styrdokumenten och annan forskning säger och vad undervisningen innehåller.Metod: Undersökningen genomfördes i form av intervjuer av sex elever och tre lärare som först spelades in på minidisk och därefter transkriberades och analyserades.Resultat: Resultaten visade att lärarna och elever tolkar begreppet kulturmöte och kulturkrock på liknande sätt, beroende på erfarenheter och/eller kunskap. Svaret visade hur man på olika sätt kan arbeta i klassrummet med kulturmöten och kulturkrockar genom att, inom olika ämnen, ta upp tradition, religiösa skiljaktigheter, klädsel eller musik.Dessutom visar vår undersökning att de lärare som har arbetat i mångkulturella miljöer har bra kunskap om olika kulturmöten och kulturkrockar och poängtera vikten av att arbeta praktiskt med värdegrundsfrågor..

Syftet med studien är att undersöka hur elever i åk 5 uppfattar det egna arbetet i skolan. Syftet inbegriper också hur samma elever upplever deltagande och inflytande i det självständiga arbetet. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod där vi intervjuat 10 elever på två olika skolor. I vår studie har vi funnit att individualisering är något som präglar dagens undervisning i skolan i mer eller mindre utsträckning. Detta symboliseras ofta av ett arbetssätt vid benämningen eget arbete där eleven får arbeta självständigt.

Syftet med examensarbetet är att undersöka i vilken utsträckning användningen av datorn i undervisningen leder till att elever får kunskap inom ämnet geografi, vilka kunskaper i så fall förvärvas samt i vilken utsträckning dessa kunskaper kvarstår. Undersökningen består i att 3 elever på en skola i Malmö får arbeta med ett dataprogram (Microsoft Power Point) som behandlar delar av ämnet geografi. Eleverna får besvara en enkät med frågor som är kopplade till dataprogrammet under tre tillfällen. En observation görs av varje elev vid användning av dataprogrammet samt görs strukturerade intervjuer med två specialpedagoger för att styrka dataprogrammet som metod. Resultaten visar förvärvade kunskaper i ämnet geografi genom användningen av programmet.

AbstraktSyftet med detta arbete har varit att undersöka om det finns någon skillnad i kunskap och intresse för matematik mellan elever som undervisas med eller utan lärobok. Information har inhämtats genom kvalitativa intervjuer med elever i år 1 och 3 med utförda matematikuppgifter av eleverna och från de nationella proven i matematik för år 5.Teorin bygger på lusten att lära genom motivation och betydelsen av att eleverna får en bra förståelse av varför de ska lära sig matematik genom att koppla undervisningen till deras vardag och att göra den lustfylld.I denna begränsade studie är alla eleverna nöjda med sin matematikundervisning oberoende av lärobok eller inte, men det är noterbart att intresset för matematik sjunker mer i år 3 för de med lärobok än de utan. Kunskaperna i matematik är ganska lika, men en viss fördel till eleverna i skolan utan lärobok i år 5. Svårighetsgraden av de matematiska uppgifterna tycks också styra elevernas intresse för matematik..

Vårt arbete handlar om elever i sorg och hur pedagoger bemöter dem i undervisningssituationer. Arbetet är begränsat till elever i åldrarna sju till tio år. Vi har dessutom undersökt samarbetet mellan skola, kyrka och begravningsbyrå. Syftet med arbetet är att lyfta fram betydelsen av pedagogers bemötande av sorgedrabbade elever, samt att granska hur dagens verksamma pedagoger är förberedda inför en sorgesituation. Utifrån litteraturstudier har vi funnit utgångspunkten i vårt arbete.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka hur lärare och elever ser på betyg och bedömning i ämnet idrott och hälsa och hur lärarens planering påverkas av betyg och bedömning. Min frågeställning var:? Hur tänker lärare i idrott och hälsa kring betyg och bedömning?? På vilka sätt menar lärare att betygssättningen påverkar planeringen av ämnet idrott och hälsas innehåll?? Vilken kunskap har eleverna om betyg? MetodJag har använt mig av kvalitativa intervjuer för att komma mitt forskningsområde in på djupet. Intervjuerna skedde med tre lärare och fyra olika grupper med elever, totalt 12 elever. Grupperna varierade i storlek, från två elever till fyra elever i varje. ResultatLärarna menar att betygssättningen och bedömningen påverkar planeringen i ämnet.

Syftet med det här arbetet har varit att belysa lärarnas syn på läxan samt deras syn på elever som inte gör sina läxor. Vi valde att göra detta via kvalitativa forskningsintervjuer och det resultat vi kom fram till var att lärarna hade mycket skiftande inställningar till läxor men att det är tidspress och behovet av att nivågruppera eleverna som är den bidragande orsaken till att man ger läxor, oavsett vilken inställning man har till dem. Detta gör att läxorna också blir avgörande för elevens utveckling och betyg. Elever som inte gör läxor får också en viss påverkan på lärarens syn på eleven och på lärarens undervisning. Läxor framträder som ett komplext och motsägelsefullt fenomen i lärarnas undervisning och det råder ofta en brist på konsekvens i synen på läxor, kunskap och betyg..

Sammanfattning Skolan har enligt läroplanen skyldighet att hjälpa alla elever. Enligt skollagen skall dagens skola ge särskilt stöd till elever med särskilda behov. Syftet med examensarbetet är att få mer kunskap och insikt i hur de högpresterande elevernas behov kan tillgodoses i gymnasieskolan. I bakgrunden och i litteraturöversikten beskrivs de högpresterande elevernas skolsituation. Vidare redogörs för begrepp som begåvning, särbegåvning och högpresterande. Vi har använt oss av kvalitativ metod i form av intervjuer.

Det är ett övervägande antal flerspråkiga elever av den grupp elever som inte uppnår godkända betyg i skolan, vilket bland annat beror på att undervisningen inte tar hänsyn till deras språkutveckling. Det medför att många flerspråkiga elever inte förstår undervisningen de deltar i. Genom förståelse inhämtar eleverna kunskap och utvecklar sitt språk, vilket ger goda möjligheter att nå skol- framgång. I denna uppsats belyser jag problematiken runt undervisningen i vår mång­kulturella skola där syftet är att söka svar på vad en god undervisning innehåller. En ledstjärna har varit vad Hajer & Meestringa (2010) talar om som ?språkinriktad undervisning?.