Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

Syftet med vårt arbete var att undersöka vilken attityd lärare och elever i Skellefteås gymnasieskola har till lokalhistoria i historieundervisningen. Vi ville även se hur mycket lokalhistoria eleverna får lära sig, vilken kunskap de har om lokalhistorien och om lokalhistorisk kunskap kan stärka deras identitet. Undersökningen bestod av en lektionsserie, en elevenkät, en lärarenkät och en lärarintervju. Resultatet visade att lärarna och eleverna tycker det är viktigt med lokalhistoria. Eleverna tycktes få ta del av relativt mycket lokalhistoria under sin gymnasietid om än detta varierar från klass till klass.

Föreliggande studies syfte är att undersöka några elevers epistemologiska föreställningar om kunskap och lärande. Syftet innehåller också ansatsen att åstadkomma en fördjupad kunskap om detta fenomen vilket i denna studie innebär användandet av en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer. Studiens empiri består av tre stycken fokusgruppsintervjuer och det totala deltagarantalet i fokusgruppsintervjuerna var elva elever. Denna studies urval avgränsades till elever i årskurs 6-9 och gymnasieskolan. Således består en fokusgrupp av elever från årskurs sex och resterande två fokusgrupper bestod av elever från gymnasieskolans andra och tredje årskurs.

Bakgrund: Distriktssköterskors arbete har förändrats över tid. Patienter är idag ofta välinformerade om sin hälsa och medvetna om att de kan påverka sin hälsa. I dagens samhälle är internet en vanlig källa till hälsoinformation, som har blivit allt mer tillgänglig. Det är viktigt att patienten känner delaktighet i sin egen vård.  Vårdgivaren har ett ansvar att leda patienten till tillförlitliga informationskällor. Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att patienter söker hälsoinformation på internet och hur det påverkar deras arbete.

Globaliseringen innebär möjligheter för företag att verka på en större marknad, men detta innebär också att organisationen blir mer utspridd och svårkontrollerad. Ett ökat fokus på kunskap som resurs för att skapa konkurrensfördelar samt att använda expatriering som ett verktyg för hantering av den utspridda organisationen har lett fram till valet av syfte med denna uppsats. Vi vill utifrån vår modell över hur repatrioters kunskap kan överföras och bidra till organisationens utveckling, beskriva och analysera hur företag idag tar tillvara på repatrioters kunskap. Vi har valt att göra vår undersökning på företag noterade på Stockholmsbörsen som använder sig av expatriering utanför Norden.Som grund för vår modell ligger teori om den kunskap repatrioter införskaffar under utlandstjänstgöring, hur kunskap kan överföras samt hur den kan utveckla organisationen och stärka dess konkurrenskraft. Utifrån vår modell har vi sedan skapat ett frågeformulär som ligger till grund för vår empiri.

Det a?r inte la?ngre en fra?ga om huruvida en organisation kommer att drabbas av en kris, utan det a?r snarare fra?gan om na?r. Det har skett en utveckling inom diskursen fo?r kriskommunikation. Fokus ligger nu vid hur organisationer fo?rebygger och fo?rbereder fo?r dessa extraordina?ra ha?ndelser snarare a?n att reagera na?r krisen va?l har intra?ffat.Denna studie syftar till att vidga diskursen inom krishantering i en svensk kontext genom att underso?ka svenska myndigheter och deras fo?rma?ga att vara proaktiva na?r det ga?ller krishantering, det vill sa?ga arbeta redan fo?re en kris.

AbstraktSyftet med detta arbete har varit att undersöka om det finns någon skillnad i kunskap och intresse för matematik mellan elever som undervisas med eller utan lärobok. Information har inhämtats genom kvalitativa intervjuer med elever i år 1 och 3 med utförda matematikuppgifter av eleverna och från de nationella proven i matematik för år 5.Teorin bygger på lusten att lära genom motivation och betydelsen av att eleverna får en bra förståelse av varför de ska lära sig matematik genom att koppla undervisningen till deras vardag och att göra den lustfylld.I denna begränsade studie är alla eleverna nöjda med sin matematikundervisning oberoende av lärobok eller inte, men det är noterbart att intresset för matematik sjunker mer i år 3 för de med lärobok än de utan. Kunskaperna i matematik är ganska lika, men en viss fördel till eleverna i skolan utan lärobok i år 5. Svårighetsgraden av de matematiska uppgifterna tycks också styra elevernas intresse för matematik..

För att klara krav på besparingar och effektivisering inom hälso- och sjukvård har dagkirurgi som behandlingsform ökat men även som ett led av ny forskning och utveckling av kirurgiska behandlingsmetoder. Patientens behov av kunskap för att kunna klara egenvården efter ingreppet blir större då vårdtiden är kortare vid dagkirurgi. Den valda metoden är litteraturstudie och syftet var att undersöka hur patienterna uppfattade information vid dagkirurgi. Elva vetenskapliga artiklar är granskade och bearbetade och därigenom har ett resultat framkommit. Informationen har störst genomslagskraft när muntlig och skriftlig alternativt visuell information kombineras.

Patienter med kronisk njursvikt är beroende av sjukvården och har behov av kunskap och stöd för att hantera sin egenvård. Patientundervisning är en vanlig verksamhet och ett viktigt verktyg inom njurmedicinsk omvårdnad. Att förmedla kunskap och arbeta för patienters delaktighet är till stor del sjuksköterskans uppgift. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka undervisnings betydelse för patienter med kronisk njursvikt. Litteraturstudien baserades på sex artiklar med kvalitativ ansats och tre artiklar med kvantitativ ansats.

Bostadsfra?gor utgo?r en stor del i samha?llsplanering, och boendesegregation har under de senaste a?ren uppma?rksammats. Syftet med denna masteruppsats a?r att analysera befolkningssammansa?ttningen i nyproducerade bostadsomra?den med sa?rskilt fokus pa? blandade uppla?telseformer som metod fo?r att uppna? social blandning. Uppsatsen a?r skriven pa? uppdrag av Arbetsmarknadsdepartementet och grundas i en teori om att blandade uppla?telseformer bidrar till en o?kad social blandning och da?rmed ett mindre boendesegregerat samha?lle.

I detta arbete underso?ks niondeklassares attityder gentemot bilda?mnet, graffiti samt den illegala aspekten av graffiti. Graffiti a?r ett visuellt uttryck vars vara eller icke vara i skolans bilda?mne a?r omdebatterat. I fo?rha?llande till Jan Thavenius (2003) resonemang om skolans ra?dsla fo?r att info?rliva en radikal estetik i undervisningen framsta?r graffiti som a?mnesstoff som en va?lkommen didaktisk utmaning.

Syftet är att undersöka pedagogers tankar och erfarenheter kring undervisning av elever med särskilda behov på en skola. Detta för att öka kunskapen om hur man som ämneslärare kan öka möjligheterna för dessa elever att klara undervisningens mål samt att skapa förståelse för vilka brister och behov som finns i detta arbete. Den metod jag har valt för att genomföra undersökningen är kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat fyra pedagoger på en utvald skola som arbetar med elever i grundskolans senare år, tre av informanterna är språklärare och en arbetar som specialpedagog. Resultatet visar sju återkommande teman som har stor betydelse för framgångsrik undervisning med elever med särskilda behov. Dessa teman är bemötande, motivation, struktur och information, stress, klassrumsklimat och arbetsro, undervisningssätt och pedagogik samt resurser. Informanterna uppger i mycket liten utsträckning innehållet i undervisningen som betydande för motiverande och framgångsrik undervisning.

Denna rapport handlar om hur spelare kommer fram till beslut i fightingspel: om de använder kunskap eller om de förutser vad motståndaren ska göra. Bakgrunden behandlar termen ?mindreading? och vad fightingspel är samt vilka skickligheter som används i fightingspel. En förundersökning gjordes med erfarna fightingspelsspelare för att undersöka vilka faktorer som skulle kunna vara viktiga. Rapportens frågeställning är om det är spelmekaniken eller förmågan till mindreading som är viktigast för framgång i ett spel med frekventa Yomi-situationer såsom fightingspel.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka matematiklärares uppfattningar om vilka styrkor och svårigheter elever inom autismspektrumtillstånd (AST) uppvisar beträffande problemlös-ning i matematik i åk 6-9 och hur lärarna anser att undervisning kan bedrivas för att eleverna ska nå målen inom området i åk 9.Teori: Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, där kommunikativa processer är cen-trala i mänskligt lärande och utveckling (Säljö, 2000). I det sociokulturella perspektivet är lärande en aspekt av all mänsklig verksamhet; i varje samtal, handling eller händelse finns en möjlighet att erhålla någonting som man kan använda sig av i framtiden. Lärande blir i den meningen således vad individ och kollektiv tar med sig från sociala situationer, genom inter-aktion mellan människor och vad man brukar i framtiden. Initialt verkar kunskap i samspel människor emellan och blir därefter en del av den enskilde individen och hans eller hennes tänkande alternativt handling (ibid.).Metod: Studien utgår från en kvalitativ forskningsansats, där halvstrukturerade intervjuer har använts som datainsamlingsmetod. Intentionen med den metod som valts är att kunna beskri-va lärares egna uppfattningar om förutsättningar för lärande beträffande problemlösning i ma-tematik för elever med diagnos inom AST.

Läraryrket är idag utsatt för flertalet förändringar som ställer krav på flexibilitet och professionalitet. Syftet med vår aktionsforskningsstudie var att öka förståelsen kring huruvida yrkesverksamma lärare med lång erfarenhet kan använda praxisnära reflektion som verktyg för att utveckla sin yrkesroll. De åtta gymnasielärare som deltog fick i uppgift att genomföra skriftliga, praxisnära reflektioner under tre veckors tid. Denna period avslutades med en enskild intervju. Vi gjorde sedan en tematisk analys över resultatet för att kategorisera reflektionernas innehåll, samt kopplingar till tyst kunskap.