Foreign direct investment (FDI) is widely regarded as a significant catalyst for economic development especially in emerging and developing economies. While previous research has found different effects from foreign direct investments in different countries this study aims to explore the varying effects of FDI in Serbia and Montenegro. The study focuses on how FDI influences key economic indicators, specifically GDP per capita and employment rates, in the context of their aspirations to join the European Union (EU). Employing a comparative approach, the thesis examines the differing trajectories of Montenegro and Serbia in utilizing FDI for economic advancement. The research reveals that while Serbia shows significant positive correlation between FDI and both GDP per capita and employment rates, Montenegro displays no significant relationship in these aspects.

I tidigare projekt sa? har man kunnat pa?visa att va?derskyddets inta?kter ofta a?r i samma storleksordning som kostnaden den tillfo?r. Det har dessutom varit tydligt att fo?rdelarna med ett va?deroberoende byggande ofta la?ngt o?verva?ger nackdelarna. Trots detta sa? kan det vara sva?rt fo?r byggentrepreno?ren att fa? med va?derskydd i kalkylen och vinna upphandling da? va?derskyddet ej inga?r i fo?rfra?gningsunderlaget.

En biologisk tork produktutvecklades inom detta examensarbete. Uppdraget innefattade dels skapande av ett utmatningssystem till restprodukter och dels en förnyad utformning av produktens gränssnitt mot människan för att öka brukbarheten. Den befintliga versionen av produkten, kallad biotork, innehöll inget utmatningssystem. Det innebär att tömningsoperationen idag måste utföras av användaren med hjälp av en separat produkt som med hjälp av luft samlar restprodukterna i en påse.Examensarbetet genomfördes på Högskolan i Skövde i samarbete med företaget Pegil Innovations AB som har sin verksamhet i Skultorp. Projektet började med att analysera den existerande torkens olika funktioner.

En biologisk tork produktutvecklades inom detta examensarbete. Uppdraget innefattade dels skapande av ett utmatningssystem till restprodukter och dels en förnyad utformning av produktens gränssnitt mot människan för att öka brukbarheten. Den befintliga versionen av produkten, kallad biotork, innehöll inget utmatningssystem. Det innebär att tömningsoperationen idag måste utföras av användaren med hjälp av en separat produkt som med hjälp av luft samlar restprodukterna i en påse.Examensarbetet genomfördes på Högskolan i Skövde i samarbete med företaget Pegil Innovations AB som har sin verksamhet i Skultorp. Projektet började med att analysera den existerande torkens olika funktioner.

Bakgrund. Elever som tränar ofta på fritiden har bättre matvanor än de som inte tränar. Med bra matvanor blir skolresultaten och hälsan i stort bättre. Skolans uppdrag är att lära eleverna om bra matvanor i samband med fysisk aktivitet och hälsa. Föräldrarnas attityd har stor inverkan på barnens matvanor.

För att språket ska fungera normalt krävs ett samspel mellan uttrycksförmåga och förståelse av språk. Afasi är en språkstörning som kommer sig av en skada i de delar av hjärnan som påverkar språket. Att få afasi kan innebära en stor omställning i livet och ofta uppstår ett behov av anpassning av kommunikationen både för personen som fått afasi och personer i dess omgivning. Detta inkluderar även den vårdpersonal som arbetar nära personen med afasi. För att nå förståelse och kunna ge vård och omsorg av god kvalitet, måste tillräcklig kunskap om afasi finnas hos vårdpersonalen.

Syftet med denna studie var att ta reda på skillnaderna i elevernas kunskap beroende på om de fick visa den skriftligt eller muntligt. Ämnet valdes för att synliggöra en mycket central del i lärarens roll i skolan, d.v.s. bedömning. Bedömningen av elever kan innebära svårigheter och orättvisor. Genom att ta reda på om det finns skillnader i elevernas kunskaper beroende på bedömningsform, kan jag skapa bättre förutsättningar för en rättvis bedömning i min kommande lärarprofession.

Syftet med studien var att unders?ka och belysa hur undervisningspraktiken i f?rskolan kunde anpassas f?r att fr?mja delaktighet f?r barn i sv?righeter. Genom att identifiera och analysera de f?ruts?ttningar och resurser som p?verkar undervisningen syftade studien till att bidra till ?kad kvalitet och likv?rdighet. Studien syftade ocks? till att ge specialpedagoger verktyg och insikter f?r att f?rb?ttra undervisningspraktiken och d?rmed st?dja alla barns l?rande och utveckling. I studien intervjuades ?tta f?rskoll?rare med semistrukturerade intervjuer utifr?n det som s?gs, g?rs och relateras i undervisningspraktiken kopplat till studiens syfte.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Varje år dör ungefär 150 kvinnor i Sverige på grund av cervixcancer. Ändå har dödsfallen minskat sedan cellprovtagning infördes som svensk prevention. Trots detta är det endast 80 % av de kvinnor som blir erbjudna cellprovtagning som deltar i denna typ av kontroll. Kvinnors kunskapsnivå om hur cervixcancer kan förebyggas genom att gå på regelbundna cellprovtagningar påverkade deltagandet i dessa undersökningar.Syfte: Syftet med studien är att beskriva kvinnors kunskap om cervixcancer.Metod: En litteraturstudie med kvantitativ ansats baserad på 9 vetenskapliga originalartiklar.  Texten analyserades enligt Forsberg och Wengström (2008) och Fribergs (2006) riktlinjer för analys av artiklar vid en modifierad systematisk litteraturstudie.Resultat: Studien tar upp kunskapsläget hos kvinnor om cervixcancer under kategorierna, HPV och sambandet med livmoderhalscancer, prevention och faktorer som har samband med kunskapsnivån av cervixcancer.

Avståndet till lantbruket har idag blivit allt större. Bakgrunden till detta arbete var att jag ville ta reda på vad svenska folket kan och tycker om svenskt lantbruk. Detta är något som LRF sedan kan ha nytta av i deras arbete.Jag satte ihop en enkät med blandade frågor om lantbruk som jag sedan delade ut. Som avgränsning valde jag att undersöka lärarstudenters kunskap eftersom de efter sinutbildning når ut till många människor och kan sprida kunskap vidare. Jag besökte två universitet och en högskola för att göra undersökningen, nämligen Göteborgs universitet,Högskolan Väst i Vänersborg och Karlstads universitet.

I denna uppsats analyseras två översättningar av Jane Austens roman Emma utifrån Vinay och Darbelnets indirekta översättningstekniker. Det första kapitlet i Jane Austens roman och respektive översättning av Sonja Bergvall och Rose-Marie Nielsen utgör materialet. Syftet är att undersöka hur de båda översättarnas val antingen liknar varandra eller skiljer sig åt och, framförallt, vad dessa val i slutändan får för konsekvenser för tolkningen av de båda översatta texterna. De fyra översättningstekniker från Vinay och Darbelnets teori som appliceras på exemplen är transposition, modulation, bruksmotsvarighet och adaption. I de flesta fall har översättarna valt olika översättningstekniker för samma översättningsproblem och genomgående kan sägas att Bergvall håller sig närmare källtexten medan Nielsen oftare gör friare översättningar.

Syftet med föreliggande studie var att försöka reda i litteraturen kring två välkända begrepp inom Affective Forecasting nämligen Impact Bias, som innebär att människor har en tendens att överskatta i vilken utsträckning de kommer att uppleva en viss känsla i en framtida situation än vad som senare visar sig vara fallet, och Empathy Gaps, som innebär att människor har en tendens att underskatta i vilken grad känslotillstånd kommer att påverka deras preferenser i en framtida situation samt pröva dessa begrepp i en och samma enkätundersökning. Etthundra sextiotvå studenter, slumpvist uppdelade i två grupper, Känslogrupp och Preferensgrupp, deltog frivilligt i undersökningen. Enkätundersökningen var en mixad design med grupp (känsla kontra preferens) som mellangruppsfaktor och förtest kontra eftertest som inomgruppsfaktor. I studien visade samtliga gruppers resultat i linje med Impact Bias teorin, dvs. att deltagarna i både Känslogrupp och Preferensgrupp skattade lägre i eftertest (actual) än pretest (forecasting).

Kunskap är en kritisk resurs i dagens företag och komplexiteten ligger i att den är en osynlig tillgång bunden till individer samt att hanteringen av kunskap innebär ett mångfacetterat arbete. Det är mycket som påverkar kunskapshanteringen och det är ledningen som har det övergripande ansvaret för att uppnå en god sådan genom att avsätta resurser samt skapa förutsättningar för god kunskapshantering. Ledningen har även ansvar för att kommunicera vikten av och målen med kunskapshantering samt agera goda föredömen. Kritiskt är även att utveckla belöningssystem, anpassade efter företagets specifika krav, för arbetet med kunskapshantering samt tillhandahålla tekniska verktyg. Vårt syfte med denna uppsats är att ta reda på och visa hur man inom företag kan samla in, bearbeta och sprida kunskap.

Sjuksköterskans arbetsmiljö innebär ständig kontakt med bakterier och andra mikroorganismer. I denna miljö utgör händerna det viktigaste arbetsredskapet, men är samtidigt den största källan till smittspridning. Noggrannhet när det gäller handhygien är därför av största vikt i vårdandet av sjuka människor. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sjuksköterskans kunskap om handhygien utifrån Handbok för hälso- och sjukvårdspersonal (2005). En empirisk studie med kvalitativ ansats genomfördes med urval av 21 sjuksköterskor.

Bakgrund: P? akutmottagningen v?rdas patienter som ?r i akut behov av v?rd. En del av patienterna beh?ver l?ggas in p? en v?rdavdelning efter att de blivit bed?mda av l?karen p? akutmottagningen. F?r att s?kerst?lla patients?kerheten och f?r den fortsatta v?rden ?r det n?dv?ndigt att sjuksk?terskan p? akutmottagningen ?verrapporterar n?dv?ndig information till sjuksk?terskan p? v?rdavdelning.