Svenska skolelever presterar allt sÀmre pÄ internationella matematiktester och det förs enstÀndig öppen debatt om detta. Detta Àr min granskande studie i vad som hÀnder i enmatematikgrupp som havererar. Genom att gÄ pÄ djupet i en berÀttelse försöker jag reda utvad som hÀnder under ytan nÀr undervisningen inte fungerar. Allt oftare stÀmmer inteverkligheten med styrdokument och teori om skolan som verksamhet och organisation.Uppsatsen Àr skriven inom ramen för Àmnet yrkeskunnande och teknologi och fokuserar pÄtyst kunskap och kollektiv kunskap..

Bakgrund:Samtidigt som konsulter mÄste tillhandahÄlla ny och professionell expertis verkar de i en förÀnderlig omgivning dÀr gÄrdagens kunskap snabbt blir utdaterad. FÄ studier har undersökt om det kan finnas en potentiell, upplevd osÀkerhet hos konsulten kopplad till sin kompetens. För att förstÄ om osÀkerheten finns bör arbete med kunskap studeras inom konsultverksamheter.Syfte:Vi vill beskriva hur tyst kunskap sprids inom en konsultorganisation genom att studera hur arbete sker med att skapa förutsÀttningar för konsulterna att dela tyst kunskap mellan projektteam. Genom beskrivningen vill vi bidra med förstÄelse för hur delning av tyst kunskap möjligen kan minska potentiell, upplevd osÀkerhet hos konsulterna.Metod:Arbetet bestÄr av en fallstudie av en konsultverksamhet inom IT branschen. En kvalitativ forskningsstrategi med en abduktiv ansats föranligger dÀr datagenerering har skett genom fokusgrupp och individuella intervjuer.Slutsatser:Organisatoriska förutsÀttningar för tyst kunskapsdelning mellan projekt Àr ett öppet arbetsklimat dÀr samarbete, vilja och goda relationer uppmuntrar konsulterna att dela kunskap.

Syftet med arbetet har varit att undersöka varför en sÄ udda teknik som skÄnsk knyppling fortfarande utövas. Efter en historisk tillbakablick har en rad intervjuer gett svar pÄ vilka som idag knypplar, vilken Äldersgrupp det Àr, varför man börjar knyppla, varför man fortsÀtter och vilken tillfredsstÀllelse knypplingen ger. FörutsÀttningar som behandlas Àr knypplingens status, dess nÀtverk samt Hemslöjdens och museernas betydelse.En viktig del behandlar hur lÀrandet gÄr till nÀr denna kunskap överförs. Det gÀller bÄde den tysta kunskap som sitter i kroppen men ocksÄ det logiska tÀnkande som krÀvs för att förstÄ hur en spets Àr uppbyggd. Utövare har upptÀckt att tekniken stÀller höga krav pÄ bÄde kroppen och intellektet..

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur bra kunskap elever anser att de har om betygskriterierna i Àmnet idrott och hÀlsa.Hur bra anser eleverna att de kÀnner till kunskapskraven för de olika betygsstegen?Hur fungerar dialogen mellan elev och lÀrare angÄende betygskriterierna i kunskapskraven enligt eleverna?Finns det skillnader mellan elever som anser att de har bra kunskap om betygskriterierna jÀmfört med de som anser att de har dÄlig kunskap med avseende pÄ delaktighet, dialogen med lÀraren och motivation för idrottslektionerna?MetodStudien Àr baserad pÄ en kvantitativ enkÀtundersökning dÀr respondenterna har svarat pÄ frÄgor med fasta svarsallternativ. Urvalet bestÄr av sex klasser i Ärskurs nio frÄn tre olika skolor, bestÄende av sammanlagt 146 elever.ResultatResultaten frÄn denna studie visar att de flesta eleverna ansÄg sig ha nÄgorlunda bra kunskap om betygskriterierna i idrott och hÀlsa dock visade det sig att ungefÀr en fjÀrdedel av elevena ansÄg att de hade relativt lÄg kunskap om betygskriterierna. Resultaten visar ocksÄ att det fanns tydliga och statistiskt signifikanta skillnader mellan elever som ansÄg att de hade bra respektive dÄlig kunskap om betygskriterierna.SlutsatsEleverna som rapporterade att de hade bra kunskaper om betygskriterierna upplevde att de hade en bÀttre dialog med idrottslÀraren, var mer delaktiga och hade en mer positiv syn pÄ idrottslektionerna jÀmfört med elever som rapporterade att de hade dÄlig kunskap om betygskriterierna. .

Bakgrund För att uppnÄ en god prestationsförmÄga Àr det viktigt att tillföra energi och nÀring före, under och efter trÀning. Det finns ett flertal rekommendationer som beskriver hur detta kostintag bör se ut.Syfte Att jÀmföra svenska elitinnebandyspelares och motionÀrers kunskap gÀllande etablerade kostrekommendationer i samband med trÀning, samt att undersöka om deltagarna anser sig ha kunskap gÀllande kost för att optimera sin prestationsförmÄga, var den eventuella kunskapen förvÀrvats och om det finns intresse för mer kunskap.Metod En kvantitativ metod, i form av en enkÀt, anvÀndes. Till databearbetningen utformades en rÀttningsmall, som baseras pÄ rekommendationer frÄn American Dietetics Association and Dietitians of Canada, Sveriges Olympiska Kommitté och Uppladdningen - Ladda för Innebandy. Vid statistiska test sattes en signifikansnivÄ till p<0,05.Resultat I studien deltog 79 elitinnebandyspelare och 101 motionÀrer. Ingen skillnad kunde noteras mellan grupperna vad gÀller kunskap om kostrekommendationer i samband med trÀning.

Patienter med bensÄr Àr vanligt förekommande i vÄrden och nutrition bör vara en del av behandlingen. Sjuksköterskans kunskap och attityd till nutrition kan sÄledes pÄverka omvÄrdnaden av bensÄrspatienter i hög grad. Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa nutritionsstatus och lÀkning hos bensÄrspatienter samt sjuksköterskans kunskaper och attityder om nutrition. Metoden Àr en studie dÀr tio artiklar har granskats utifrÄn vetenskaplighet och kvalitet. Resultatet visar att mÄnga bensÄrspatienter ligger i riskzonen för undernÀring och har brist pÄ ett eller flera nÀringsÀmnen.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur bra kunskap elever anser att de har om betygskriterierna i Àmnet idrott och hÀlsa.Hur bra anser eleverna att de kÀnner till kunskapskraven för de olika betygsstegen?Hur fungerar dialogen mellan elev och lÀrare angÄende betygskriterierna i kunskapskraven enligt eleverna?Finns det skillnader mellan elever som anser att de har bra kunskap om betygskriterierna jÀmfört med de som anser att de har dÄlig kunskap med avseende pÄ delaktighet, dialogen med lÀraren och motivation för idrottslektionerna?MetodStudien Àr baserad pÄ en kvantitativ enkÀtundersökning dÀr respondenterna har svarat pÄ frÄgor med fasta svarsallternativ. Urvalet bestÄr av sex klasser i Ärskurs nio frÄn tre olika skolor, bestÄende av sammanlagt 146 elever.ResultatResultaten frÄn denna studie visar att de flesta eleverna ansÄg sig ha nÄgorlunda bra kunskap om betygskriterierna i idrott och hÀlsa dock visade det sig att ungefÀr en fjÀrdedel av elevena ansÄg att de hade relativt lÄg kunskap om betygskriterierna. Resultaten visar ocksÄ att det fanns tydliga och statistiskt signifikanta skillnader mellan elever som ansÄg att de hade bra respektive dÄlig kunskap om betygskriterierna.SlutsatsEleverna som rapporterade att de hade bra kunskaper om betygskriterierna upplevde att de hade en bÀttre dialog med idrottslÀraren, var mer delaktiga och hade en mer positiv syn pÄ idrottslektionerna jÀmfört med elever som rapporterade att de hade dÄlig kunskap om betygskriterierna. .

Syftet med denna kandidatuppsats Àr att undersöka vilka förutsÀttningar som finns för kunskapsöverföring i ett specifikt kunskapsintensivt företag. I en organisation vars lönsamhet Àr beroende av att kunskap överförs, finns det hinder som beror pÄ individens egenintressen att utöva makt inom organisationen? En analysmodell, som utarbetats efter den teoretiska referensramen, anvÀnds för att avgöra hur kunskapsmakten pÄverkar överföringen av kunskap genom att studera förutsÀttningar för kunskapsöverföring. Ur modellen kan eventuella hinder för överföringen analyseras och dÀrigenom kan resonemang föras kring om det finns en ovilja eller oförmÄga att dela med sig av kunskap. En kvalitativ studie har utförts genom intervjuer med utvalda representanter frÄn ett kunskapsintensivt företag.

Syftet med undersökningen var att belysa studie- och yrkesvÀgledares Äsikter om kunskap och kompetens kring ÀmnesomrÄdet funktionsnedsÀttningar. Den svenska forskningen kring funktionsnedsÀttningar anses idag som starkt eftersatt. Kvantitativ metod anvÀndes genom en webbenkÀt som skickades till 44 studie- och yrkesvÀgledare varav 31 svar inkom. Resultatet visar att det efterfrÄgas kunskap kring vilka olika typer av skador och sjukdomar som klassificeras som en funktionsnedsÀttning och det Àr frÀmst neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar som anses vara extra viktiga. Vidare efterfrÄgas kunskap kring hur en funktionsnedsÀttning kan pÄverka en individs karriÀrutveckling samt kunskap kring metoder, utöver de som lÀrs in pÄ studie- och yrkesvÀgledarprogrammet, för att bemöta individer med olika typer av funktionsnedsÀttningar.

Titel: Kunskap ? nyckeln till framgĂ„ng? Seminariedatum: 2011-01-12Högskola: MĂ€lardalens Högskola VĂ€sterĂ„sInstitution: Akademin för hĂ„llbar samhĂ€lls- och teknikutvecklingÄmne/kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi ? FÖA 300Författare: Linda Lycken (780131) och Rafael Vega Trujillo (870711)Handledare: Sara MelĂ©n Nyckelord: Innovation, kunskap, knowledge managementSyfte: Uppsatsens syfte Ă€r att fĂ„ en djupare förstĂ„else för den kunskap som finns pĂ„ ASSA samt att se hur kunskap pĂ„verkar utvecklingen av innovationer.Metod: Kvalitativ och deduktiv metod. En fallstudie har genomförts genom 2 semistrukturerade intervjuer pĂ„ ASSA. Teori: Teorikapitlet baseras pĂ„ vetenskapliga artiklar och böcker om innovation, kunskap och  knowledge management.Empiri: Empirikapitlet bestĂ„r av intervjuer med tvĂ„ anstĂ€llda pĂ„ ASSA, Perla Bovin som Ă€r designansvarig samt projektansvarig Jonas Herrmann. Dessutom har ASSAs webbplats och Ă„rsredovisning frĂ„n 2009 anvĂ€nts.Slutsats: Det gĂ„r att identifiera synlig och osynlig kunskap pĂ„ ASSA.

Examensarbetet undersöker hur elever blir motiverade till att lÀra sig och ta till sig kunskap. Undersökningen genomfördes i en högstadieklass i Äldrarna 15-16 Är och eleverna gick i Är 8 och 9. Undersökningen grundar sig pÄ en enkÀt som jag lÀmnade ut till eleverna dÀr de fick svara pÄ tre frÄgorna, ?Vad har du lÀrt dig?", ?Hur har du lÀrt dig?? och ?Villkor/förutsÀttningar för detta lÀrande?. Det man kan utlÀsa av examensarbetet Àr hur elever motiveras till lÀrande och ta till sig kunskap.

Flera forskare gÄr sÄ lÄngt att de sÀger att kunskap kan vara den enda bestÄende konkurrensfördelen ett företag har i dagens förÀnderliga omvÀrld. Knowledge Management som begrepp tog fart i början av 1990-talet och har sedan dess varit föremÄl för omfattande forskning. Samtidigt sÀgs det att kunskap kan vara svÄr att kommunicera och överföra. Vi började fundera pÄ vilka företag som kan tÀnkas anvÀnda strategier för att hantera kunskap, och om Knowledge Management Àr sÄ utbrett bland företagen som forskarna ger sken av, Àr det en sÄ betydelsefull komponent i utvecklandet av företags konkurrensfördelar? Vi valde att undersöka Saab Barracuda AB som Àr vÀrldsledande inom signaturanpassning och titta pÄ hur de, som svenskt multinationellt företag, hanterar tillvaratagande och överföring av kunskap.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur bra kunskap elever anser att de har om betygskriterierna i Àmnet idrott och hÀlsa.Hur bra anser eleverna att de kÀnner till kunskapskraven för de olika betygsstegen?Hur fungerar dialogen mellan elev och lÀrare angÄende betygskriterierna i kunskapskraven enligt eleverna?Finns det skillnader mellan elever som anser att de har bra kunskap om betygskriterierna jÀmfört med de som anser att de har dÄlig kunskap med avseende pÄ delaktighet, dialogen med lÀraren och motivation för idrottslektionerna?MetodStudien Àr baserad pÄ en kvantitativ enkÀtundersökning dÀr respondenterna har svarat pÄ frÄgor med fasta svarsallternativ. Urvalet bestÄr av sex klasser i Ärskurs nio frÄn tre olika skolor, bestÄende av sammanlagt 146 elever.ResultatResultaten frÄn denna studie visar att de flesta eleverna ansÄg sig ha nÄgorlunda bra kunskap om betygskriterierna i idrott och hÀlsa dock visade det sig att ungefÀr en fjÀrdedel av elevena ansÄg att de hade relativt lÄg kunskap om betygskriterierna. Resultaten visar ocksÄ att det fanns tydliga och statistiskt signifikanta skillnader mellan elever som ansÄg att de hade bra respektive dÄlig kunskap om betygskriterierna.SlutsatsEleverna som rapporterade att de hade bra kunskaper om betygskriterierna upplevde att de hade en bÀttre dialog med idrottslÀraren, var mer delaktiga och hade en mer positiv syn pÄ idrottslektionerna jÀmfört med elever som rapporterade att de hade dÄlig kunskap om betygskriterierna. .

Syftet med detta arbete Àr att undersöka om det finns en progression i lÀrarstudenters kunskap om grundskolans sekretesslag under utbildningens gÄng. Studien genomfördes pÄ lÀrarstudenter i slutskedet av deras första termin och bygger vidare pÄ en undersökning som gjordes bland studenter som gick sista terminen pÄ samma högskola Är 2006.Undersökningen genomfördes som en totalundersökning bland studenter som lÀser med inriktning mot de yngre barnen i skolan. EnkÀten som respondenterna fick besvara var en replikation pÄ den förra studiens enkÀt. Undersökningen visar att den kunskap som studenterna fÄr under sin första termin bestÄr och mycket lite tillkommer..

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka om elevernas kunskap för begreppen area och omkrets ökar nÀr problemlösning anvÀnds i den matematiska undervisningen. Vi valde detta omrÄde dels för att vi sjÀlva Àr intresserade av problemlösning och geometri, dels för att stÀrka oss i vÄr lÀraroll. Undersökningen gjordes med 10 elever som alla var födda 1991. Vi har anvÀnt oss av tester, observationer och intervjuer i vÄr undersökning. Tester och intervjuer skedde enskilt medan observationerna skedde i gruppsammanhang.