Syftet med detta arbete Àr att undersöka vad elever vill kunna pÄverka och ha inflytande över i skolan samt vad de upplever sig ha inflytande över i skolverksamheten. Genom kvalitativa intervjuer med 10 elever i Ärskurs fem pÄ en F-6 skola i Sverige har vi fÄtt reda pÄ vilken uppfattning eleverna har om elevinflytande. Resultatet visar att det eleverna frÀmst vill ha inflytande över Àr den yttre miljön men att möjligheten att pÄverka i skolan inte Àr stor, speciellt inte i elevernas egen inlÀrningsprocess.  VÄr slutsats Àr att elever inte undervisas tillrÀckligt mycket i den demokratiska processen och dÀrför inte har tillrÀcklig kunskap för att utöva det inflytande som de har rÀtt till enligt skollagen och Lpo94..

Syfte: Var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda patienter med psykisk sjukdom inom den somatiska sjukvÄrden.Design: Studien genomfördes som en litteraturstudie.Metod: Litteratur som publicerats mellan 2003-2013 söktes i databaser PubMed CINAHL, PsykInfo, PsykArticles och ERIC. Tolv vetenskapliga artiklar utgjorde grunden för resultatet, dessa artiklar blev kvalitetsgranskade innan de anvÀndes.Resultat: Sjuksköterskor kÀnde rÀdsla, oförutsÀgbarhet, osÀkerhet samt frustation och hopplöshet i vÄrden av psykiskt sjuka patienter dÄ de saknade kunskap. Bristen av kunskap upplevdes som det största hindret i vÄrden av denna patientgrupp. De upplevde osÀkerhet till en följd av egna vÀrderingar och fördomar till dessa patienter, vilket ledde till att sjuksköterskor undvek denna patientgrupp. Sjuksköterskor beskrev avsaknad av handledning och samarbete med psykiatriska kliniker dÄ denna patientgrupp vÄrdades pÄ somatiska avdelningar.Slutsats: Med en utökad kunskap inom psykiatri kan sjuksköterskor fÄ möjlighet att minimera fördomar och rÀdsla i mötet med psykiskt sjuka patienter..

Bakgrund    HPV, humant papillomvirus, Àr den vanligast sexuellt överförbara sjukdomen i vÀrlden. HPV kan orsaka kondylom, vilket innebÀr könsvÄrtor, men det kan Àven ge gynekologiska cellförÀndringar som kan leda till livmoderhalscancer.Syfte            Syftet var att undersöka vilken kunskap och instÀllning gymnasieelever, som inte ingÄr i vaccinationsÄldern, hade till HPV och HPV-vaccination samt om det fanns nÄgra könsskillnader.Metod   En kvantitativ enkÀtstudie genomfördes pÄ en gymnasieskola i Uppsala, Sverige. EnkÀtdistribueringen skedde vid tvÄ tillfÀllen och 58 (98,3 %) ifyllda enkÀter kunde inhÀmtas, varav 38 var flickor och 20 var pojkar.Resultat    Flickorna pÄ skolan hade en generellt högre andel rÀtt svar pÄ enkÀten, och totalt var det 21 (55,2 %) av flickorna som var vaccinerade medan endast 1 (5 %) av pojkarna. Av samtliga elever var det 22 (37,9 %) som kunde besvara frÄgan rÀtt angÄende hur mÄnga typer av HPV-virus det finns, dock kunde 51 (87,9 %) besvara frÄgan rÀtt om hur man skyddar sig mot HPV-viruset. Signifikant könsskillnad hittades i kunskapsfrÄgan gÀllande om HPV kan orsaka livmoderhalscancer (p<0,045) dÀr flickorna hade flest rÀtt svar pÄ frÄgan.

Denna studie har sin utgĂ„ngspunkt i spĂ€nningsförhĂ„llandet mellan sjukvĂ„rdens professioner i relation till vĂ„rdens fortsatta utveckling och införande av nya arbetssĂ€tt.Syftet med projektet har varit att öka kunskapen om de olika professionella identiteternas betydelse för utvecklingen av nya arbetssĂ€tt i hĂ€lso- och sjukvĂ„rdsorganisationer.Jag har sökt svar pĂ„ följande frĂ„gestĂ€llningar:? Finns skillnader, och i sĂ„ fall vilka, i sjukvĂ„rdspersonalens uppfattning om och tillĂ€mpning av evidensbaserad kunskap utifrĂ„n sin grundprofession och utifrĂ„n verksamhetschefens grundprofession?? Hur upplever verksamhetschefer med olika grundprofession sin roll i utvecklingen av nya arbetssĂ€tt i allmĂ€nhet och i arbetet med implementeringen av evidensbaserad kunskap i synnerhet?Detta har undersökts kvantitativt, via enkĂ€ter till anstĂ€llda lĂ€kare och sjuksköterskor vid tio vĂ„rdcentraler i Örebro lĂ€n samt kvalitativt via semistrukturerade intervjuer med verksamhetscheferna vid samma enheter.Studien kan inte pĂ„visa skillnader i de anstĂ€lldas förhĂ„llningssĂ€tt till evidensbaserad kunskap och tillĂ€mpning av denna utifrĂ„n verksamhetschefens grundprofession. DĂ€remot pĂ„visas att systemet inte Ă€r neutralt i förhĂ„llande till chefens grundprofession och att de olika professionella gruppernas förhĂ„llningssĂ€tt skiljer sig Ă„t i viktiga avseenden. Detta styrker uppfattningen att sjukvĂ„rdens professioner Ă€r av avgörande betydelse för vĂ„rdverksamhetens utveckling..

Syftet med uppsatsen Àr att ur ett företagsperspektiv analysera och klargöra hur enskilda företag arbetar vid framtagande samt lansering av nya varumÀrken. Uppsatsen syftar ocksÄ till att identifiera samt utvÀrdera likheter och skillnader i varumÀrkesbyggandeprocessen mellan olika företag. I anslutning till uppsatsens syften har vi formulerat följande övergripande forskningsfrÄga; Vilka kÀnnetecken kan urskiljas i varumÀrkesbyggandeprocessen av ett nytt varumÀrke inom konsumenthandeln? För denna uppsats har vi valt att genomföra en kvalitativ studie som kommit att anta ett abduktivt perspektiv. Valet av metod baseras pÄ att vi Àmnade erhÄlla en fördjupad kunskap samt att metodens tillvÀgagÄngssÀtt tilltalar oss.

Forskning har gjorts som visar att musiklÀraren har ganska stor möjlighet att pÄverka kunskapsbildningen med egna tankar och idéer om vad som Àr bra kunskap för eleven. Monica Nerland beskriver detta fenomen som att lÀraren Àr en kunskapsagent. Denna undersökning Àr ett försök att komma nÀrmare nÄgra sÄdana kunskapsagenter och skapa förstÄelse för deras syn pÄ kunskap. Jag har inte haft för ambition att kategorisera dessa utan endast att beskriva likheter och skillnader i en gemensam kunskapsbild för dem alla. Syftet med undersökningen Àr att undersöka och mÄla upp en gemensam bild av nÄgra musiklÀrares syn pÄ kunskap i musik.

Syftet med vÄrt examensarbete var att bidra med fördjupad kunskap kring vad det innebÀr för ett barn att gÄ i en förskola med Reggio Emiliafilosofi, Waldorf- eller Montessoripedagogik.Den metod som vi har anvÀnt oss av Àr en kvalitativ undersökning dÄ genom semi-strukturerade intervjuer. Innan dessa intervjuer har vi skrivit ihop vÄrt teoretiska ramverk för att fÄ kunskap om Àmnet vi valt. Sammanlagt sÄ har vi intervjuat nio pedagoger pÄ sex olika förskolor.I resultatet sÄ fann vi bÄde likheter och olikheter inom de olika inriktningarna. Vi anser att det Àr viktigt att vara medveten om detta dÄ det hör till det förhÄllningssÀtt mot de barn man arbetar med. VÄr förhoppning Àr att ge lÀsaren nÄgon form av tankestÀllare och pÄ sÄ vis fundera pÄ sitt förhÄllningssÀtt samt kanske hitta nÄgot anvÀndbart att anvÀnda i sin egen verksamhet..

SmÀrta pÄverkar mÀnniskans livskvalitet och medför bÄde fysiskt och psykiskt lidande. En demenssjukdom ger sÄvÀl fysiska funktionsnedsÀttningar som psykosociala beteendeförÀndringar.I omvÄrdnaden av patienter med demenssjukdom finns svÄrigheter med att identifiera och bedöma smÀrta pÄ grund av de funktionsnedsÀttningar sjukdomen innebÀr. Studiens syfte Àr att undersöka hur vÄrdare identifierar och bedömer smÀrta hos demenssjuka patienter. Metoden Àr en litteraturstudie. Datamaterialet innehÄller 13 vetenskapliga artiklar.

Denna rapport Àr en jÀmförande studie av byrÄlÄdors konstruktion under Ären 1700-1820. Jag har med avstamp i faktiska objekt dokumenterat och förtydligat byrÄlÄdans konstruktion. I mitt sökande efter byrÄar med tidstypiska konstruktioner har jag besökt ett flertal museer och antikhandlare. Dokumentationen av de utvalda möblerna har haft stor betydelse för att klargö-ra konstruktionen och peka pÄ eventuella brister som kan pÄverka hÄllbarheten.Det jag vill förmedla Àr att med kunskap om lÄdors konstruktion kan vi öka vÄr förstÄelse av den komplicerade sammansÀttning av delar som en lÄda Àr. UtifrÄn denna kunskap kan vi se-dan fatta bra och relevanta beslut om möbeln nÀr det kommer till konservering.

Studiens syfte Ă€r att utveckla kunskap om lĂ€rares motivation till anvĂ€ndning av digitalteknik i undervisningen. Ämnet belyses genom frĂ„gestĂ€llningarna; Vilken förstĂ„else har lĂ€rare för den digitala teknikens roll i undervisningen? och Vilka aspekter pĂ„verkar lĂ€rarnas motivation till anvĂ€ndning av digitalteknik i undervisningen? I studien deltar fem verksamma lĂ€rare som undervisar i Ă„rskurs 1-6. UtifrĂ„n semistrukturerade kvalitativa intervjuer beskrivs och kategoriseras aspekter som pĂ„verkar lĂ€rarnas motivation till att anvĂ€nda digitalteknik i undervisningen.   Studien visar att tvetydighet prĂ€glar lĂ€rarnas förstĂ„else för den digitala tekniken. LĂ€rarna uppvisar en förstĂ„else för teknikens möjligheter och utnyttjar den för personlig utveckling och som informationsbank.Det framkommer dock inte lika frekvent att den digitala tekniken anvĂ€nds i undervisningssituationen.   Det Ă€r flera aspekter som pĂ„verkar lĂ€rarnas drivkraft att anvĂ€nda digitalteknik i undervisningen.

Ensidighet i matematikundervisning och matematikinlÀrning kan leda till brist pÄ förstÄelse och ytlig kunskap hos elever. Syftet med studien var att undersöka vilken typ av kunskap elever testas pÄ och dÀrigenom fÄ reda pÄ om den kunskapssyn som lyfts fram i styrdokumenten Àven betonas i proven. InnehÄllet i rapporten behandlar dÀrför hur författare till lÀromedel i matematik för Är 9 i jÀmförelse med uppgiftskonstruktörer till de nationella Àmnesproven har valt att konstruera provuppgifter. Metoden baserades pÄ att matematisk kunskap kan delas in i olika kompetenser. Genom kategorisering av uppgifter utifrÄn dessa kompetenser upptÀcktes kunskapsprioriteringen i proven.

Bakgrund: En av de vanligaste cancerformerna hos kvinnor Àr bröstcancer. I Sverige diagnostiseras 15-20 kvinnor varje dag. För att kunna ge en god omvÄrdnad behövs det kunskap om kvinnornas olika upplevelser. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser efter stÀlld bröstcancerdiagnos. Metod: En litteraturstudie baserad pÄ vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.

Detta Àr en kandidatuppsats som behandlar Àmnet Knowledge Management ur ett sjukhusorganisatoriskt perspektiv. Kunskap Àr en av byggstenarna för att sjukhusen ska kunna erbjuda patienter bÀsta möjliga vÄrd. Det Àr dÀrför mycket viktigt att ta vara pÄ den kunskap som finns inom sjukhuset och utnyttja den pÄ bÀsta sÀtt. PÄ sjukhus runt om i Sverige pÄgÄr en stÀndig kamp mot ökade vÄrdköer, ökad stress pÄ akutmottagningarna och ett minskat utrymme för patientkontakt. Det finns ett stort behov av att kunna hantera alla dessa svÄrigheter utan att nödvÀndigtvis öka sjukhusets resurser.

Bakgrund: En stor del av den vuxna befolkningen i Sverige har hypertoni. Hypertoni Àr en riskfaktor för hjÀrt- kÀrlsjukdom och det Àr dÀrför viktigt att behandla. Den effektivaste behandlingen vid hypertoni Àr en kombination av lÀkemedelsbehandling och livsstilsförÀndringar. Sjuksköterskan möter ofta patienter med hypertoni ute i vÄrden och spelar dÀrför en viktig roll vid behandling av hypertoni. En utmaning Àr att motivera och frÀmja livsstilsförÀndringar hos den hÀr patientgruppen.

Kvarvarande urinkateterisering i form av KAD eller suprapubiskateter Àr en vanlig behandlig vid olika problem med urinvÀgarna.  Författarna har i en systematisk litteraturstudie med innehÄllsanalys som metod haft som syfte att belysa erfarenheter hos mÀnniskor som levt med kvarvarande kateter under en lÀngre tid. Vi har sett att bristen pÄ kunskap om dessa mÀnniskors erfarenheter och livsvÀrld Àr ett omvÄrdnadsproblem som kan innebÀra ett lidande för dessa mÀnniskor. Huvudresultaten Àr att livet med kateter kan ge erfarenheter av bÄde negativ och positiv art. Erfarenheter vi valt att lyfta fram har delats in i fyra kategorier och Àr frÀmst av vardaglig karaktÀr.