Denna studies syfte Àr att kartlÀgga vad elever i Ärskurs 9 har för kunskaper om och attityder till hÄllbar utveckling inom nÄgra dimensioner för att förstÄ hur de kan tÀnkas prioritera som konsumenter frÀmst nÀr det gÀller livsmedel och val i hemmet. Jag har frÀmst tittat pÄ de val eleverna kan stÀllas inför i mitt Àmne Hem- och konsumentkunskap och de val de möter som vanliga konsumenter. Mina forskningsfrÄgor Àr: Vad har eleverna för kunskaper som grund nÀr det gÀller att göra hÄllbara val?, Vad har eleverna för uppfattning av olika dimensioner av hÄllbar utveckling? och Finns det skillnader mellan könen? För att ta reda pÄ det har jag anvÀnt mig av en enkÀtundersökning med fasta svarsalternativ. Resultatet visar att ungefÀr hÀlften av eleverna visar sig ha tillrÀckliga kunskaper för att kunna göra hÄllbara val i dimensionerna kunskap, solidaritet, framtid och att 38 % hade det för dimensionen jÀmstÀlldhet.

Syftet med studien Àr att klargöra om nyckelhÄlsmÀrkningen har betydelse för konsumentens uppfattning och val av produkt, samt belysa förekomsten av kÀllkritiskt tÀnkande kring nyckelhÄlsmÀrkningen. Som metod tillÀmpades intervjuer pÄ 50 respondenter. Studien indikerar att nyckelhÄlsmÀrkningen har en inverkan pÄ bÄde val av produkt samt den generella uppfattningen om hur hÀlsosam en produkt Àr. Studien visar Àven pÄ en slÄende avsaknad av kÀllkritik dÄ konsumenter utvÀrderar nyckelhÄlsprodukter..

Personer med demens i sÀrskilt boende kan ha problem med att Àta, vilket ofta kan leda till viktnedgÄng och undernÀring. Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som kan pÄverka mÄltiderna för personer med demens som bor i Àldreboende. En systematisk litteraturöversikt genomfördes dÀr sökningar resulterade i 16 vetenskapliga artiklar som analyserades. De slutliga kategorierna blev: organisation och arbetets utformning: miljöns betydelse: uppmuntran av sjÀlvstÀndighet: attityder pÄverkar: kunskap hos personalen. Resultatet visade att personal behövde kunskap om demenssjukdomar och individernas bakgrund, för att kunna förstÄ behoven de hade.

Barn som genomgÄr kriser av olika slag Àr nÄgot som vi lÀrare garanterat kommer att möta under vÄra yrkesverksamma Är. För att pÄ bÀsta sÀtt kunna hjÀlpa dessa elever behövs kunskap om vad som hÀnder nÀr ett barn drabbas av en kris och hur man ska hantera krisen. Genom vÄr undersökning ville vi ta reda pÄ hur vÀl rustade lÀrare och rektorer anser sig vara ute pÄ skolor inför dessa uppgifter. Vi har intervjuat fyra lÀrare och en rektor frÄn tvÄ olika skolor i södra Sverige för att fÄ reda pÄ vad de anser Àr deras roll nÀr ett barn hamnar i en kris. Vi har Àven undersökt hur krisplanerna frÄn dessa skolor Àr utformade.

Interventioner som hÀlsofrÀmjande insatser ger organisationer möjlighet att hindra stress och ohÀlsa hos anstÀllda. Genom interventioner kan kunskap förmedlas som ger de anstÀllda verktyg att tillsammans arbeta för en bÀttre arbetsmiljö i verksamheten. Syftet med studien Àr att skapa förstÄelse för hur chefer och medarbetare i tvÄ separata verksamheter inom offentlig sektor (socialtjÀnst och specialskola), upplever en arbetsmiljöintervention. Syftet Àr ocksÄ att studera om interventionens medförda kunskap upplevs ha nÄgon inverkan pÄ individerna sjÀlva och pÄverkan pÄ deras dagliga arbete. Studien baseras pÄ kvalitativa frisvar frÄn enkÀter insamlade under en intervention inom offentlig sektor dÀr cirka 480 personer deltog.

Denna 5 poÀngs rapport behandlar realisering och instÀllning av mjukvarubaserade PID-regulatorer. Den tÀnkte lÀsaren Àr en ingenjör som Àr intresserad av hur en PIDregulator implementeras och trimmas med AMIGO (Approximate M-constrained integral gain optimization) metoden. Alla matematiska resonemang förklaras stegvis och utförligt. Huvudsyftet med rapporten Àr att inhÀmta kunskap frÄn referenserna, och formulera denna kunskap sÄ att den blir lÀttillgÀnglig för ingenjörer som praktiskt arbetar med PID-regulatorer. MÄlet med denna rapport Àr att svara pÄ frÄgorna: ? Hur fungerar en PID-regulator? ? Hur kan en PID-regulator implementeras? ? Hur trimmas en PID-regulator med AMIGO-metoden?.

Bakgrund: Forskning visar att det har blivit en strategi att fokusera pÄ riskgrupper istÀllet för riskbeteende nÀr det gÀller HIV-provtagning i Sverige. Karolinska Institutet utförde en studie under 2010 som dessutom tydde pÄ att ungdomar och unga vuxna som söker sig till ungdomsmottagningar i hög grad nekas provtagning. Ungdomar och unga vuxna Àr enligt Regeringens proposition 2005:06/60. Som barnmorska pÄ en ungdomsmottagning har man en unik möjlighet att uppmuntra god sexuell hÀlsa, förmedla kunskap om olika smittor och smittorisker samt tillgodose önskan om provtagning. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur barnmorskor pÄ ungdomsmottagningar i Göteborg och Södra BohuslÀn handskas med HIV i relation till ungdomar och unga vuxna.

Syftet med studien Àr att genom en deltagande observation pÄ Intersport i Falun City skapa förstÄelse för vilka faktorer som leder till att omsÀttningen hÀmmas. Vi har kommit fram till att det Àr kommunikationen och samarbetet som Àr de mest betydande faktorerna som pÄverkar omsÀttningen i butiken. Kundfokus och kunskap har Àven de en betydande roll men vi tror inte att den Àr lika stor. Vi anser att om kommunikation och samarbete förbÀttras kan personalen tillsammans behandla de problem som dyker upp och kundfokus och kunskapen följer med..

Examensarbete, 15 poÀngi LÀrarutbildningenVÄrterminen 2008SAMMANFATTNING Antal sidor: 29Monika LidholmAv glÀdje bygger man musik - men rÀcker det?En undersökning om pedagogers medvetenhet om barns röstlÀge.Singing is an act of joy - plus a little know-how.Syftet med mitt examensarbete var att undersöka förskollÀrares kunskap om barns och vuxnas olika röstlÀgen samt hur de tillÀmpar denna kunskap i praktiken. Vidare syftar arbetet till att belysa relevant forskning inom omrÄdet. Jag anvÀnde mig av en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Jag intervjuade Ätta förskollÀrare pÄ tre förskolor och lÀste Àven litteratur i Àmnet.

Det hÀr examensarbetet började med en idé om att skapa en samlingsplats för mat vilket innebar att först formulera hur en sÄdan skulle kunna tÀnkas te sig och sedan utveckla ett övergripande koncept samt en idé om vad för slags arkitektur som behövs. Resultatet Àr byggnad för kulinariska möten pÄ DjurgÄrden. Löpande har det kretsat kring vad som behövs för att generera kulinarisk kunskap, kultur och konsumtion. MÄngfald har varit ledordet under processen och att kombinera en sÄdan med möjligheter, bÄde vÀntade och ovÀntade, En annan av grundtankarna var att se pÄ om maten som nöje för att inte lusten och dess innebörd ska glömmas bort..

Det har aldrig funnits sÄ mycket kunskap och vetenskap pÄ de svenska universiteten som idag. Dock nÄr inte denna kunskap alltid utanför akademin för att utnyttjas i kommersiella innovationer. Relationer mellan aktörer Àr fundamentalt för ett innovationsutbyte och dÀrmed Àr kontaktytorna mellan universiteten och nÀringslivet kritiska för att sprida kunskap dÀremellan. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur företag inom life science i Uppsala uppfattar relationer med Uppsala universitet samt vilka nyttor, drivkrafter, barriÀrer och konflikter som finns i denna relation. FöretrÀdare för Ätta företag har intervjuats och dÀrefter har relationerna med Uppsala universitet klassificerats ur teoretiska modeller samt analyserats.

VÄrt syfte med detta examensarbete Àr att fÄ kunskap om hur pedagoger lÀr barn att lÀsa och skriva pÄ ett lustfyllt sÀtt. Vi vill ocksÄ tillÀgna oss konkret kunskap i form av vilka metoder man som pedagog kan anvÀnda sig av i en sÄdan undervisning. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur lÀr sex stycken pedagoger barn i skolÄr 1 att lÀsa och skriva? Vilka metoder, tillvÀgagÄngssÀtt och material anvÀnder sig pedagogerna av för att lÀra barn att lÀsa och skriva pÄ ett, enligt dem, lustfyllt sÀtt? Vi har genomfört sex stycken intervjuer med pedagoger som i dagslÀget Àr verksamma i förskoleklass till skolÄr 3..

Det finns i nulÀget vÀldigt lite forskning inom IT-sÀkerhet i ideella organisationer, trots att dessa organisationer Àr en viktig del av samhÀllet och brister i deras IT-sÀkerhet kan leda till minskat förtroende frÄn allmÀnheten. Studien har försökt klargöra attityder till IT-sÀkerhet hos medarbetarna i de ideella organisationer som har medverkat i undersökningen. Tidigare forskning i vinstdrivande organisationer visar att kunskap, attityder och beteenden hör ihop och pÄverkar varandra, och dessutom att dessa tre faktorer Àr mycket viktiga för IT-sÀkerheten i en organisation. För att förstÄ hur attityderna ser ut i ideella organisationer var det dÀrför nödvÀndigt att ta reda pÄ Àven kunskap och beteende hos medarbetarna. Studien kom fram till att attityderna var goda men att ledningens och medarbetarnas kunskaper om IT-sÀkerhet, och Àven deras beteenden, var bristfÀlliga i flera aspekter.

Skolans engagemang inom dyslexi- Hur ser verksamma pedagoger pÄ sin kunskap om dyslexi? Àr ett arbete av Cornelia Applehoff och Ylva Svebrant. En undersökning om den kunskap fyra pedagoger och tvÄ rektorer pÄ tre olika skolor har om dyslexi. Arbetet undersöker Àven vilka insatser skolorna sÀtter in för att hjÀlpa eleverna. Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ hur verksamma pedagoger ser pÄ dyslexi samt hur de arbetar med de elever som fÄr denna diagnos FrÄgestÀllningarna vi valt att anvÀnda Àr Hur ser verksamma pedagoger pÄ deras kunskaper kring dyslexi? NÀr och vilka insatser sÀtter skolan in för att hjÀlpa elever med dyslexi och hur tillÀmpas de? Det finns mycket forskning pÄ Àmnet dyslexi.

Innan barn börjar skolan bÀr de med sig olika mycket kunskap och förestÀllningar. Med hjÀlp av de erfarenheter de har, försöker de sedan förklara den omvÀrld de lever i. Som lÀrare fyller man en viktig roll att hjÀlpa barnen att fÄ kunskap om den vÀrld de lever i och anpassa undervisningen sÄ att den Àr uppbyggd efter varje enskild elevs behov. Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ vad 6-Äringar har för förestÀllningar om jorden, solen, mÄnen och stjÀrnorna. Sex elever har intervjuats, och resultatet visar att ju mer konkret ett Àmne Àr desto mer kunskap och förestÀllningar har eleverna.