Juverinflammation (mastit), oftast orsakad av en juverinfektion, är en betydelsefull sjukdom hos får och den vanligaste utslagsorsaken hos svenska tackor registrerade i Fåravelförbundets avelsregister. För att kunna förebygga juverinfektion är det viktigt att ha kunskap om riskfaktorer för juverinfektion. Det finns dock få studier som undersökt detta och mer kunskap om riskfaktorer för juverinfektion behövs. Syftet med denna studie var att försöka undersöka möjliga riskfaktorer för juverinfektion hos svenska tackor med kliniskt friska juver. Vidare var syftet, att med hjälp av en utskickad enkät, undersöka svenska fårägares kunskaper om och attityd till mastit som sjukdom. Mjölkprover från 753 tackor i 22 svenska kött- och pälsproducerande fårbesättningar togs vid lamning och/eller avvänjning mellan juni 2013 och augusti 2014. Ett protokoll för juverundersökning och tackdata fylldes i för samtliga provtagna tackor.

Denna uppsats ämnar utreda om konsumenter orkar och vill ta del av ett budskap som är otydligt och som till en början är svårt att förstå. Den övervägande uppfattningen hos ämneskunniga är att dagens konsumenter behöver stimuleras av reklam som innebär något som kan liknas vid en upplevelse och som består av något mer än bara tydlig information. Syftet med följande studie är att undersöka hur konsumenten upplever detta och utifrån resultaten analysera och dra slutsatser om huruvida denna allmänna konsensus stämmer..

Syftet med vår studie är att studera utlandsfödda elevers uppfattningar av interkulturellt arbete i den dagliga skolverksamheten, med följande frågeställningar:-      Hur beskriver eleverna sina erfarenheter av interkulturellt arbete?  Hur beskriver eleverna att lärarna arbetat med förståelsen av text och innehåll i den dagliga verksamheten?-      För att vi skulle få svar på vårt syfte och våra forskningsfrågor använde vi oss av den kvalitativa forskningsansatsen fenomenografi samt halvstrukturerade intervjuer. Vi intervjuade åttondeklassare i en skola med ett mångkulturellt elevunderlag.Vi lever i ett mångkulturellt samhälle där skolan har styrdokument som påvisar att lärare ska arbeta interkulturellt. Idag vet man också betydelsen av att få utveckla sitt språk och låta eleverna ta in sin bakgrund och sina erfarenheter i klassrummet (Utbildningsdepartementet, 1998).Resultatet har visat att eleverna inte har så mycket erfarenheter av interkulturellt arbete i den dagliga verksamheten. Samtidigt uttrycker många elever att de inte har behov av att delge andra om sin bakgrund eller att använda sitt modersmål medans andra menar att det kan stärka självförtroendet.

Uppsatsens sociologiska problem är ungdomsbrottslighet. Varför begår ungdomar brott och vilka faktorer påverkar dem att begå brottsliga handlingar. Syftet besvaras utifrån ett sociologiskt och kriminologiskt perspektiv och genomförs av en litteraturstudie. Ungdomsbrottslighet betraktas som ett allvarligt samhällsproblem där utvecklingen har blivit grövre, från stöld till våldsbrott. Vilket till stor del beror på ungdomars liberala attityd gentemot kriminalitet.

Den här uppsatsen är en kvalitativ analys om hur Stockholm stad har valt att använda sig utav eventkommunikation för att kommunicera ett budskap. Eftersom att event kan användas som strategi inom flera typer utav kommunikationsområden, används här begrepp som kan relatera till flera av dessa områden.För att komma i närmare kontakt med eventet har intervjuer genomförts med projektledaren och kommunikationsansvarig för Kulturnatt Stockholm. Genom textanalys, retorisk analys och innehållsanalys studeras intervjusvaren och en reklamaffisch som utformats för att marknadsföra eventet.Det kan konstateras att det utformade syftet för eventet går hand i hand med det kommunicerande budskapet och att Stockholms stads intressen kan återspeglas i reklamaffischen. .

AbstraktSyftet med uppsatsen är att närmare beskriva vad tvåspråkighet innebär. Riktpunkten har dessutom varit att analysera vad högstadieelever har för attityd till tvåspråkighet. Uppsatsens huvuddel består av resultat och analys från enkätundersökningen som visar att de flesta elever uppskattar sin tvåspråkighet. Undersökningen visar även att eleverna föredrar att prata svenska i skolan, men att de för det mesta använder sitt andra språk när de är hemma med sina föräldrar. Det finns mycket litteratur inom ämnet och därmed mycket forskning.

Fysisk aktivitet bör inkluderas i alla människors vardag och förutom detta rekommenderas även fysisk träning för att uppnå hälsomässiga fördelar. En välmående kropp kräver även att individens energiförbrukning stämmer överens med personens intag av energi och näring. Då en begränsad kosthållning kombinerat med ett ohälsosamt förhållningssätt till träning påverkar livet negativt har den till synes hälsosamma livsstilen övergått från att vara hälsosam till ohälsosam. Detta nämns även som ortorexi, ett relativt nytt fenomen som inte klassificeras som en egen diagnos i dagsläget. Syftet med studien var att beskriva fysioterapeuters resonemang kring arbetet med patienter med ortorektiska symtom.

Syfte:Syftet med vår utredning är att ta reda på vilken attityd små aktiebolag har inför avskaffandet av revisionsplikten. Vi vill dessutom ta reda på vilken betydelse revisorn kommer att ha i framtiden i dessa bolag, kommer det att vara som idag eller om en förändring kommer att ske. Metod:Undersökningen använder en kvalitativ metod där intervjuerna utformas på ett semi-strukturerat sätt. Frågorna som används vid intervjuerna har utformats genom den offentliga debatt som finns, som även arbetet belyser. Teoretiska perspektiv:För att förstå innebörden med att avskaffa revisionsplikten har vi valt att belysa den institutionella teorin samt Puxty et al (1987) och Jönssons (1991) artiklar i undersökningen.

Under de senaste två decennierna har typ 1 diabetes ökat med 50 % bland barn och ungdomar i Sverige. Detta syns t.ex. genom att ca 500 barn i åldern 0 ? 15 år varje år får typ 1 diabetes och mer än 95 % av dem som insjuknar debuterar före 25 års ålder. Att ha typ 1 diabetes och samtidigt vara i puberteten underlättar inte möjligheten att hantera sjukdomen med tanke på att denna period för många kan vara svår att hantera i sig, utan att ha en livsstilsjukdom som typ 1 diabetes.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur brukaren och brukarperspektivet beskrivs i tidningen Evidensbaserad praktik. Frågeställningarna har handlat om de diskurser som funnits kring brukaren och brukarperspektivet och vilken vikt som läggs vid brukarens kunskap. Metoden som har använts i uppsatsen är en kritisk diskursanalys. Studiens resultat visade att det i tidningen framträdde ett flertal diskurser. I beskrivningen av brukaren gick det att urskilja två diskurser som har använts, en klientdiskurs och en brukardiskurs.

Vid sin tillkomst är de flesta företag små. Av den anledning kan man anta att det, inom företaget, finns en huvudsaklig beslutsfattare som i slutändan står för de allra viktigaste besluten. Denna person borde således vara den som avgör huruvida ett företag ska initiera export, det vill säga han eller hon fattar det första internationaliseringsbeslutet. Beslutsfattarens entreprenörsdrag blir därför intressanta, då en person med sådan karaktär i större utsträckning torde sträva efter, söka och svara på exportstimuli.I denna uppsats undersöks beslutsfattarens inverkan på internationaliseringsprocessen i ett mindre svenskt producerande företag utifrån sju parametrar genom en fallstudie. Av dessa sju är tre parametrar sammanfattade i psykologiska faktorer vilka kopplas till beslutsfattarens riskvillighet, attityd och ambition.

Problem: Hög personalomsättning är en realitet i många branscher, vilket gör att företag står för utmaningen att framgångsrikt bevara kunskapen inom företaget när de anställda väljer att lämna. Eftersom att kunskapen i ett företag är starkt relaterad till företagets konkurrenskraft är det av stor vikt att ta till vara på och sprida kunskapen som har utvecklats och som existerar hos de anställda. Tyst personlig kunskap är svår att kodifiera, och på så sätt svår att bevara.Syfte: Denna uppsats syftar till att inom ämnet Knowledge Management undersöka hur kunskap överförs via face-to-face processer. Studien ämnar examinera frågan hur tyst kunskap överförs och bevaras i ett kunskapsintensivt företag, och då vilken roll interaktionen mellan individer spelar i kunskapsöverföringsprocessen.Metod: Denna studie antar en kvalitativ ansats, med karaktären av både deskriptiv och explorativ studie. Data har primärt samlats in genom intervjuer på två olika företag inom revisionsbranschen.Slutsatser: Face-to-face processer såsom teamarbete, nätverk och sociala aktiviteter används på de kunskapsintensiva företagen som metoder för överföring av tyst kunskap, flera av dessa processer är dock inte vedertagna kunskapsöverföringsprocesser för medarbetare.

Bakgrund: I dag upplever många närstående till personer med psykisk ohälsa svårigheter i att bli delaktiga i den professionella vården. Närstående beskriver vårdpersonalen som ointresserade av att möta personer med psykisk ohälsa. Det beskrivs att vårdpersonal har negativt bemötande gentemot personer som söker vård samt till närstående. Syfte: Att beskriva upplevelser hos närstående till personer med psykisk ohälsa i kontakten med den professionella vården. Metod: Litteraturstudie baserad på självbiografier med analysförfarande utifrån en kvalitativ innehållsanalys.

Bakgrund: Trycksårsprevalensen i Sverige är fortfarande hög, trots att det finns riktlinjer för sjuksköterskor att följa. Problem: Trycksår har länge varit ett problem inom sjukvården som orsakar onödig smärta och lidande för patienterna, samt ger längre vårdtider och höga sjukhuskostnader. Studier visar att vårdtiden för en patient med trycksår är dubbelt så lång som för en patient utan trycksår. Sjuksköterskor verkar inte arbeta evidensbaserat när det gäller förebyggande av trycksår, eftersom undersökningar visar att trycksårsprevalensen inte minskar. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskor kunskap kring förebyggande av trycksår.

Uppsatsen ämnar undersöka hur gymnasielärare med ämneskombinationen svenska/engelska ser på användandet av dramapedagogik som metod i sina ämnen. Uppsatsen bygger på intervjusvar från åtta kvalitativa intervjuer gjorda med svensk/engelsklärare på två olika gymnasieskolor i Kalmar under våren 2008. Resultatet visar att många lärare är positiva till dramapedagogik men att det är få som använder det i en större utsträckning. Skälen att inte använda drama är enligt de intervjuade framförallt okunskap, tidsbrist samt organisatoriska svårigheter..