Uppsatsen utgår från en aforism (§327) i Den Glada Vetenskapen av Friedrich Nietzche. Den tar sig an frågan om förhållandet mellan skratt, glädje och vetande i framförallt Nietzches tänkande. Det är dock inte en regelrätt Nietzche-studie som försöker härleda och urskilja dessa specifka begrepp. Istället utgör uppsatsen, med visst stöd i Gilles Deleuze, en fri undersökning av en serie Nietzchianska teman som knyts samman i frågan om vad ett glatt vetande kan betyda. Uppstatsen belyser hur Nietzches idé om glad vetenskap förhåller sig till befintliga teorier om humor - och hur vetandet självt har en "humoristisk dimension"..

I denna undersökning riktas intresset mot att förstå och belysa sätt att tänka kring utbildningsplanering, undervisningens organisering och utbildningens relevans och betydelse i samtiden och framtiden, och detta under en period från 1957 till 1975. Mer specifikt närmar sig undersökningen den satsning på undervisningsteknologi och utbildningsteknologi som görs inom utbildningssystemet under denna period. I detta närmande används en diskursiv textanalytisk metod, Michel Foucaults arkeologiska angreppssätt, för att söka belysa periodens utbildningsmässiga tänkande, såsom detta tar sig uttryck i relationen mellan utsagor producerade av politiska, fackliga och vetenskapliga aktörer engagerade i utbildning ? och mer specifikt i grundskolans utveckling. Jag använder sedan en kritiskt diskursiv teoribildning, med huvudvikten lagd vid Foucaults genealogiska inriktning, för att skapa en förståelse för vad som i denna undersökning berörs som ett u-teknologiskt vetandeobjekt.

Det här är en vetenskapsteoretisk uppsats med problemformuleringen hur kan vi förstå nytänkande, mänskligt resonerande och vetenskaplig utveckling ur ett retorikvetenskapligt perspektiv? Arbetet sker utifrån temat det nya, som i ny förståelse av tillvaron. Jag motiverar retorikens relevans i uppsatsen genom att definiera retoriken som en lära om och förmågan att förstå tillvaron. Retorikvetenskapens plats och relevans för problemformuleringen tydliggörs genom att visa hur retoriken kan förstås i relation till några kända och betydelsefulla fysiska teorier och tankar från Einstein och Galileo. Jag inleder min studie med Gärdenfors kognitionsforskning och Castoriadis förståelse av skapandet av nya idéer.

Syftet är att ta reda på om det har uppstått missförstånd hos en kursdeltagare efter att en kunskapsöverföring ägt rum från en kursledare. Vilka är de i så fall och hur skiljer sig deras underliggande antaganden, dvs. deras outtalade värderingar och uppfattningar om det hälsorelaterande vetandet som förmedlats? Studien innehåller två intervjuer, dels med en kursledare och dels med en av dennes kursdeltagare. Sedan jämförs intervjuerna med hjälp av ett strateginät, dvs.

Syfte: Vi har sedan början av 1900-talet observerat och bedömt barn i förskolan med utgångspunkt i olika teorier men genom att nu föra fram dokumentation som en rättighet för barnet och som att sätt att etablera en ?röd tråd? i barn och ungas lärande ställs vi inför en ökad dokumentationspraktik. Vi behöver därför lyfta vilket innehåll dokumentationen bör ha och reflektera över vilka etiska övervägningar som behöver göras. Det överordnade syftet med denna studie är att belysa och problematisera innehållet i de individuella dokument som skrivs för förskolebarn och som överlämnas, i samband med övergången, från förskola till förskoleklass. Mina frågeställningar är:Vilka diskurser framträder i dokumenten? Vilket innehåll har diskurserna? Vilka subjektspositioner skrivs fram i överlämningsdokumenten?Teori och metod: Med utgångspunkt i poststrukturalismen och med en metodologisk mix har jag kombinerat, med utgångspunkt i Foucaults teorier om makt och vetande, Faircloughs verktyg för textanalys och Laclau & Mouffes begrepp, ekvivalens och nodalpunkt och studerat 34 individuella dokument som skrivs i förskolan och överlämnas till förskoleklassen.Resultat: Mitt huvudresultat är att mallarnas konstruktion framstår som styrande för de subjektspositioner som skrivs fram i dokumenten.

Under 1900-talets första hälft var frågan om tro och vetande föremål för en intensiv debatt. Syftet med denna uppsats är att undersöka tre utvalda filosofers ställningstagande i frågan om den kristna trons sanningsanspråk. Uppsatsen är komparativ i den mening att jag jämfört filosofernas svar utifrån begreppen reduktionism och icke-reduktionism. Ett reduktionistisk synsätt innebär att religionen relateras till en icke-religiös kontext som ensam får förklarar religionen som sådan. Ett icke-reduktionistisk synsätt innebär att religionen inte tillåts reduceras så att den kan förklaras utifrån orsakssammanhang av till exempel sociologisk eller psykologisk natur.

Inledning: Begrepp som ?tyst kunskap?, ?praktiskt vetande?, ?erfarenhetsbaserad kunskap? samt ?fronesis? har förekommit under sjuksköterskeutbildningen men fördjupning och praktisk förankring saknades av dessa begrepp. Upplevelsen var att fokus i de praktiska lärandemomenten lades på ett tekniskt kunnande, på bekostnad av kunskaper kring det mellanmänskliga mötet. Detta skapade en diskrepans mellan utbildning och arbete eftersom det förväntas att sjuksköterskan ska besitta denna form av kunskap i arbetslivet. Med denna kunskapsbrist försvåras förståelsen för vad ord som empati, etik, moral och lyhördhet har för betydelse för god omvårdnad samt hur det är relaterat till det praktiska utförandet.

I den här uppsatsen undersöker jag det rationella i att tro på Jesu uppståndelse. Då uppståndelsen är en central del i den kristna läran kan man tänka sig att det är viktigt för troende kristna att bevisa att det inte är irrationellt att tro på den. En sådan troende kristen är Stephen T Davis och det jag särskilt tittar på här är huruvida denne lyckas bevisa det rationella i att tro på uppståndelsen. I en debatt mellan honom och Michael Martin försöker Davis visa att uppståndelsen är sannolik. Martin kommer i sitt svar med invändningar, där han förklarar att uppståndelsen är osannolik.

Enligt svensk kod för bolagsstyrning ska styrelseutvärderingar förse börsbolagens valberedningar med information. Vi undersöker här om utvärderingarna mäter vad som är relevant för valberedningarna att veta, om valberedningarna kan påverka utformningen av utvärderingarna och om valberedningarna erhåller relevanta delar av resultaten. Vår undersökning av bolagen på Stockholmsbörsens nordiska lista ger indikationer på att styrelseutvärderingarna, trots att de är omfattande, är viktiga för valberedningarnas behov men inte är tillräckliga. Vårt underlag är tyvärr inte nog stort för att med säkerhet kunna konstatera detta..

Uppsatsen behandlar de maktförhållanden som rådde när Sveriges atomprogramimplementeras. Undersökningen sker utifrån begreppet herrschaftswissen som inlånas ur dettyska språket. Ordet herrschaftswissen betecknar kunskaper eller vetande vilka medvetetundanhålls i syftet att skaffa eller konsolidera en maktposition.För undersökningen läggs hypotesen till grund att det fanns en liten avgränsad atomelitsom disponerade exklusivt över atomkunskapen. Strålkastarljuset riktas sedan på fråganhur den lyckades att transformera denna kunskapsexklusivitet till makt.Granskningen av bl.a. atomindustrins reklampublikationer, populärvetenskapligaframställningar, riksdagsprotokoll och arkivmaterial visar tydligt att atomforskarnautnyttjade sina exklusiva kunskaper genom att förskaffa sig en auktoritet som knappastkunde ifrågasatts av lekmän.Den empiriska undersökningens resultat sättes sedan i en större kontext i och med attolika teorier om kunskap och makt appliceras på dem.Avslutningsvis berör uppsatsen även frågan hur det kunde hände att atomelitensherrschaftswissen förlorade sin makt under väldig kort tid..

Uppsatsen Präster, psykiatriker och demoner ? En religionspsykologisk studie kring besatthet och exorcism, och användning av exorcism som en möjlig behandlingsmetod skildrar och analyserar frågan kring och om exorcism kan ha en användbar funktion inom modern psykologi och psykiatri. Problem och möjliga fördelar med exorcism som en möjlig behandlingsmetod för psykisk störning studeras. Kan en sådan värdeladdad företeelse ha en plats i det moderna samhället ochinom vården? Inledande i uppsatsen ges en inblick i främst de katolska föreställningarna som rör besatthet och exorcism.

Syftet med denna uppsats är att om möjligt bidra till en större kunskap och ett större intresse för det som kan utgöra en av grundbultarna i uttrycket ?livslångt lärande?, nämligen studier i vuxen ålder vid Komvux. Vidare är syftet att försöka framhäva betydelsen av att hela livet få möjlighet att både som person och som vetande människa växa och genom att få chansen till detta också vara en del av ett ständigt förändrande kunskaps- och informationssamhälle. Litteraturmässigt behandlas detta utifrån vad tidigare forskning lyft fram som karaktäristiskt för vuxenstuderande. Det tidigare forskning framhäver, ställs i undersökningen mot det som framkommit i denna studie.

Syftet med denna uppsats är att om möjligt bidra till en större kunskap och ett större intresse för det som kan utgöra en av grundbultarna i uttrycket ?livslångt lärande?, nämligen studier i vuxen ålder vid Komvux. Vidare är syftet att försöka framhäva betydelsen av att hela livet få möjlighet att både som person och som vetande människa växa och genom att få chansen till detta också vara en del av ett ständigt förändrande kunskaps- och informationssamhälle. Litteraturmässigt behandlas detta utifrån vad tidigare forskning lyft fram som karaktäristiskt för vuxenstuderande. Det tidigare forskning framhäver, ställs i undersökningen mot det som framkommit i denna studie.

Jag har skrivit en essä om det politiska "hantverket". Om att utveckla en yrkesroll i en praxis. Jag använder mig av egna exempel och speglar dem mot det forskningsområdet hittills har producerat av vetande, filtrerar det genom konst, litteratur och filosofi i försöket att synliggöra ett oformulerbart kunnande. Essäformen är mitt sökande efter detta kunnande. Min huvudfråga är: hur fångar vi in den tysta kunskapen för att utveckla vårt eget yrkeskunnande och samtidigt vara en del i en tradering av kunskap?.Jag beskriver min bakgrund in i politiken och mina drivkrafter.

Syftet med denna uppsats är att om möjligt bidra till en större kunskap och ett större intresse för det som kan utgöra en av grundbultarna i uttrycket ?livslångt lärande?, nämligen studier i vuxen ålder vid Komvux. Vidare är syftet att försöka framhäva betydelsen av att hela livet få möjlighet att både som person och som vetande människa växa och genom att få chansen till detta också vara en del av ett ständigt förändrande kunskaps- och informationssamhälle. Litteraturmässigt behandlas detta utifrån vad tidigare forskning lyft fram som karaktäristiskt för vuxenstuderande. Det tidigare forskning framhäver, ställs i undersökningen mot det som framkommit i denna studie.