I denna uppsats granskar jag ett kapitel ur Roger Fjellströms bok Den goda skolan där han behandlar kommunitarismen och för en argumentation kring vad denne teori skulle kunna få för konsekvenser för skolväsendet, främst den fostrande aspekten. För att tydliggöra min granskning av detta har jag delat upp Fjellström argumentation i en tes och tre huvudargument. Tesen testas i första hand genom att jag granskar och bemöter Fjellströms tre huvudargument var för sig i.Fjellström menar att en kommunitaristisk skola löper stor risk att bli en skola som enbart anpassar barn och unga efter den föreliggande gemenskapen vilken denna än är. I min granskning av hans tre huvudargument visar jag dock att de vilar på en för snäv uppfattning om kommunitarismens idéer och därför inte ger stöd åt hans tes..

Studiens syfte var att ta del och göra en analys av lärares erfarenheter av samarbete med vårdnadshavare avgränsat till stöd i elevernas läxor. Vi ville identifiera betydande faktorer för ett samarbete mellan skola och hem och ta del av lärares eventuella visioner om ett utvecklat samarbete. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex verksamma lärare i årskurs 1-3. Vi har utgått från begrepp ur ett sociokulturellt och socialekologiskt perspektiv i vår tolkning av det empiriska materialet. Resultatet visar att lärarna anser att det är viktigt med ett samarbete mellan skola och hem kring läxorna.

Dagens skola ska vara en skola för alla som måste se vilken resurs det är att eleverna är olika. Men en skola för alla är än så länge bara en politisk önskan och ett ideal. För att det ska kunna bli verklighet måste både flexibiliteten och kunskapen ökas inom skolan anser många. Även skolans förklaringsmodeller för vad som är onormalt och deras synsätt behöver ändras. För vad innebär egentligen onormalt i en skola för alla? I mitt syfte ställde jag följande frågor: Tror skolledaren att det finns möjlighet för skolan att anpassas så att den tillgodoser alla elevers olika behov? Finns det en flexibilitet i dagens skola? Vilka visioner har skolledare om sina skolor men även skolorna i framtiden generellt? För att få svar på dessa frågor valde jag att göra en kvalitativ forskning där jag intervjuade åtta stycken subjektivt utvalda skolledare.

Studien handlar om hur en samverkan kan se ut på en skola, i ett arbetslag mellan fritidshem och skola, mellan lärare för de tidigare åldrarna och fritidspedagoger. Undersökningen görs för att belysa vilka faktorer det är som påverkar hur en samverkan mellan skola och fritidshem kan gestalta sig i praktiken. Dessutom finns det inte mycket forskning kring ämnet. De två yrkesgrupperna förväntas samarbeta i skola och fritids, för att skapa en helhetsutbildning för barnet sett till hela dagen. Med hjälp av kvalitativa intervjuer av lärare för de tidigare åldrarna och fritidspedagoger, belyser studien pedagogernas syn på samverkan samt hur en sådan samverkan kan se ut, med hjälp av följande frågeställningar.

En studie i hur datorer används inom skola för de lägre åldrarn i Sverige..

Beskriver förhållnings sättet och samspelet mellan föräldrar och pedagoger i skolan..

Det främsta syftet med denna uppsats var att prova en hypotes och se om elever i årskurs fem på en skola med hälsoprofil påverkas till en mer fysisk aktiv fritid än de elever som går på en skola utan hälsoinriktning. Ett undersyfte var även att se om det finns någon skillnad på idrottsintresset hos flickorna och pojkarna. Huvudfrågan är ?Hur ser elevers motionsvanor ut på fritiden på en hälsoinriktad skola jämfört med skola utan inriktning mot hälsa?? För att få svar på frågeställningen gjordes en enkätundersökning på 70 elever i årskurs fem på två olika skolor. Därefter gjordes intervjuer på sju slumpvist utvalda elever på hälsoskolan för att lite tydligare få fram vad som motiverar dem till fysisk aktivitet. Genom litteraturundersökning tog jag reda på tidigare forskningsresultat och även vad skollagen har för krav och mål vad gäller ämnet idrott och hälsa.

Syftet med vår undersökning är att se vilka mål pedagogerna på en I Ur och Skur skola har med sin utomhusundervisning, samt att se vad eleverna i skolans år 3 uttrycker att de lär sig. Vi intervjuar fyra pedagoger och fem elever på en I Ur och Skur skola vars svar vi analyserar och diskuterar utifrån I Ur och Skurs pedagogik samt lärandeteorier. Studiens resultat visar att pedagogerna förutom förtrogenhet till naturen, väljer att poängtera de mål med undervisningen som innefattar färdigheter som t.ex. socialt samspel. Eleverna nämner detta kunnande mer som ett bonus, och framhåller istället de teoretiska ämnenas vikt..

Studiens syfte är att få en ökad förståelse kring hur skola och hem i årskurs 7-9 samverkar samt vilka hinder och möjligheter rektorer uppfattar att samverkan kan ha. För att ta reda på detta användes gruppintervju som metod som och innefattar tre rektorers åsikter och tankar kring samverkan. De teoretiska perspektiv som studien utgår från är Erikson s (2004) fyra principer om samverkan mellan skola och det sociokulturella perspektivet. Eriksons (2004) fyra principer beskriver olika sätt att se på samverkan mellan skola och hem. Sammanfattningsvis visade resultatet att skolorna i undersökningen använder sig av två kategorier av samverkansformer: planerade- och oplanerade samverkansformer.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur lärare resonerar om flerspråkighet och hjälp och stöd för de elever som är flerspråkiga i en skola där nästan alla andra elever är enspråkiga. Detta har genomförts genom en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer där alla intervjuer genomförts enskilt. Studien omfattar sex stycken informanter var av fyra av dessa arbetar på en icke mångkulturell skola. Av de två övriga informanterna, arbetar den ena på en mångkulturell skola och den andra som modersmålslärare på både mångkulturella och icke mångkulturella skolor. De slutsatser som kan dras av denna studie är att de lärare som arbetar på en icke mångkulturell skola, inte är så insatta i vad begreppet flerspråkighet, enligt forskningen, innebär.

I en inkluderande skola krävs att läraren kan bemöta alla elever. Det medför att undervisningen anpassas så att eleverna kan ta del av den kunskap som förmedlas.  I och med det får den specialpedagogiska kompetensen en betydelse. Uppsatsen syfte är att undersöka hur den specialpedagogiska kompetensen påverkar arbetet för en inkluderade skola. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer. Informanterna bestod av två lärare med skilda förkunskaper, där den största skillnaden hos informanterna var den specialpedagogiska kompetensen.

Syftet med denna studie är att bidra till en pedagogisk diskussion om arbetet mot mobbning och trakasserier. Genom att undersöka lärares och fritidspedagogers uppfattning om förutsättningarna att arbeta mot mobbning och trakasserier i samarbete mellan skola och fritidsverksamheten. Studien består av analyser av enkätintervjuer och djupintervjuer med fritidspedagoger och lärare. Avsikten med intervjuerna är att undersöka likheter och skillnader i fritidspedagogers definitioner av och hur de arbetar mot kränkande behandling. Resultatet visar att respondenterna anser att kränkande behandling som visserligen inte ska förekomma i skola eller på fritidshem kan vara svårt och speciellt att använda en övergripande strategi mot kränkande behandling som fungerar.

The essay deals with adult education from a local perspective more specifically that ofthe IOGT lodge Leon Garnbetta in Varberg. The material that has been used covers a limited period of time, which stretches from 1883 to 1926.This temperance lodge was founded in 1883 and is still active. The essay provides a historical survey of the temperance movement in Sweden and depicts the ideas behind adult educa­tion, but it also gives a more general historical account of the town of Varberg and its popu­lar movements.By studying handwritten records from the lodge it is possible to establish a picture of its work, activities, discussions, its striving for democracy, educational activities and the principles behind these and finally the lodge's own library which was started at an early stage. All these aspects are then treated in a historical and a political context..

Uppsatsens syfte är att belysa högstadieelevers kunskapssyn och att diskutera resultatet. Jag har intervjuat åtta högstadieelever om kunskap, skola och lärare. Undersökningens resultat visar att: eleverna är ovana att diskutera kunskapsbegreppet, att lärare inte diskuterat kunskapsbegreppet med eleverna samt att eleverna har svårt att frikoppla kunskapsbegreppet från skolvärlden. Eleverna har nämnt fyra aspekter på viktig kunskap: nytta, förståelse, allmänbildning samt grundkunskaper..

Denna uppsats utgår ifrån författarens egna självupplevda erfarenheter från en turné med en barnteaterföreställning hösten 2012 och beskriver händelser och situationer som uppkom under turnéns gång. Uppsatsen problematiserar mötet mellan skola och teater och synliggör även de olika villkor, skola och teater har att förhålla sig till. Syftet med uppsatsen är att beskriva vad som sker i mötet mellan lärare, elever och teater, att förstå lärares relation till teaterformen samt den konstnärliga ledarens uppfattningar kring samarbetet med skolan.Undersökningsfrågorna lyder:Hur kan man förstå skolans respektive teaterns villkor?Vilka aspekter anser lärare och konstnärlig ledare är viktiga med hänsyn till samarbetet mellan teater och skola?Hur uppfattar lärare och konstnärlig ledare att mötet mellan teater och skola kan underlättas?Hur kan en dramapedagog bidra till samarbetet eller underlätta mötet mellan teater och skola?Studien är en fallstudie som knyter an till turnén. Det empiriska materialet består i deltagande observationer, frågeformulär och intervjuer som tillsammans bearbetats och analyserats.