Samarbetet inom Europeiska Unionen har inneburit ett alltmer integrerat Europa. Skapandet av den inre marknaden, en marknad utan handelshinder och med fri ro?rlighet fo?r varor, personer, tja?nster och kapital, inneba?r att privatpersoner och fo?retag i stort ska vara ofo?rhindrade att ro?ra sig o?ver landsgra?nserna. Ett bolag etablerat i en medlemsstat kan exempelvis ha intresse av att flytta till en annan medlemsstat. Av princip kan tyckas att EU-ra?tten, med ha?nvisning till etableringsfriheten, ska mo?jliggo?ra en sa?dan allokering utan att bolaget ifra?ga tvingas utsta? na?gon negativ sa?rbehandling.

Immateriella tillgĂ„ngar har blivit allt vanligare att investera i, och detta har lett till en stor uppmĂ€rksamhet kring deras redovisning och vĂ€rdering. År 2005 infördes i Sverige IFRS/IAS, internationell redovisningsstandard. Dessa regler Ă€r tĂ€nkta att förĂ€ndra redovisningen till det bĂ€ttre med mĂ„l att ge en sĂ„ korrekt och verklighetsnĂ€ra bild som möjligt. Det som denna uppsats tar upp Ă€r redovisning av bioteknikföretags immateriella tillgĂ„ngar och vilken finansiell pĂ„verkan redovisningsreglerna har genom att rĂ€kna ut företagens lönsamhet. Uppsatsen Ă€r inriktad pĂ„ att forska kring immateriella tillgĂ„ngar och lönsamhet i fyra bioteknikföretag, nĂ€mligen Medivir, Q-Med, Karo Bio och BioGaia dĂ€r en fallstudie har utförts.

Studien visar att flera faktorer har en signifikant p?verkan p? kapitalstrukturen f?r de unders?kta f?retagen, b?de f?re och under Covid-19 pandemin. Analysen identifierade att l?nsamhet, f?retagsstorlek, tillv?xt, tillg?ngsstruktur, likviditet och risk alla spelade en viktig roll i hur f?retag strukturerade sin finansiering. L?nsamhet visade ett negativt samband med skulds?ttning, vilket indikerar att l?nsamma f?retag f?redrar att anv?nda interna medel i st?llet f?r att ?ka sina skulder.

Med företagets kapitalstruktur avses den mix av eget kapital och skulder som anvÀnds för att finansiera företagets tillgÄngar. En faktor som anses pÄverka valet av kapitalstruktur Àr den typ av tillgÄngar som företaget har. En hög andel immateriella tillgÄngar Àr förknippade med en lÀgre skuldsÀttningsgrad. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det finns ett samband mellan andelen bokförda immateriella tillgÄngar och skuldsÀttningsgraden hos svenska börsnoterade företag i IT-branschen. Ett delsyfte Àr undersöka om det finns nÄgot samband mellan affÀrsrisken samt företagens storlek och skuldsÀttningsgraden.

Bakgrund: Migranter som grupp har fler h?lsorisker ?n m?nniskor som inte migrerat. En s?mre tillg?ng till v?rd leder till en s?mre fysisk-och psykisk h?lsa f?r migranter. Tillg?ngen till v?rd p?verkas av bristande information och v?l i v?rden hindrar spr?kbarri?rer och kulturkrockar skapandet av ett partnerskap mellan patient och v?rdpersonal.

Syftet med uppsatsen Àr att identifiera vilka faktorer som beaktas vidlikvidationsvÀrdering av immateriella tillgÄngar i praktiken. En kvalitativ metod har anvÀnts. Vi har utgÄtt ifrÄn litteratur pÄ omrÄdet och redovisningsnormer frÄn FASB, IASB och svenska normer. Vi har ocksÄ genomfört intervjuer med 3 auktoriserade revisorer och 3 obestÄndsjurister. Slutsatser: Vi fann att följande faktorer beaktas vid likvidationsvÀrdering av immateriellatillgÄngar: det diskonterade vÀrdet av framtida kassaflöden, marknadsanalys, externavÀrderingar, försiktighet, nedlagda kostnader, externa hÀndelser och skandaler,branschtillhörighet, inarbetning, igenkÀnningsfaktor, marknadsandel, s.k.

Syfte och fr?gest?llningar: Syftet med studien ?r att unders?ka vad l?rarna uppger som lyckad friluftslivsundervisning. Vidare avser studien att kartl?gga vilka arbetss?tt och strategier l?rare anv?nder. F?r att besvara syftet har f?ljande forskningsfr?gor formulerats: I vilka situationer upplever idrottsl?rare att de uppn?r lyckad undervisning i friluftsliv? Vilka faktorer beh?vs f?r att kunna genomf?ra lyckad undervisning enligt idrottsl?rarna sj?lva? Metod: Studien baserades p? fem semi-strukturerade intervjuer med l?rare i ?mnet idrott och h?lsa p? gymnasiet och h?gstadiet.

Den 1:a januari 2005 infördes nya redovisningsregler gÀllande företagsförvÀrv. Samtliga svenska börsnoterade företag skall redovisa i enlighet med IFRS 3 FöretagsförvÀrv och IAS 38 Immateriella tillgÄngar. De nya reglerna innebÀr bland annat att varumÀrken och andra immateriella tillgÄngar skall vÀrderas separat frÄn goodwill i balansrÀkningen. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka effekten av IAS 38 pÄ svenska företags redovisning av immateriella tillgÄngar, med fokus pÄ varumÀrken. Studien gÀller företagens hantering av varumÀrken vid förvÀrv samt vÀrderingsmetod för dessa.

Bakgrund och problem: Dagens företag bestĂ„r allt mer av immateriella tillgĂ„ngar dĂ„ samhĂ€llet vi lever i har blivit allt mer högteknologiskt och kunskapsintensivt. NĂ€r smĂ„företag vill expandera vĂ€nder de sig vanligtvis till banker för att ansöka om krediter. Det finns dock en stor kritik mot hur banker hanterar utlĂ„ning till smĂ„företag. Överlag Ă€r det vĂ€ldigt svĂ„rt för smĂ„företag att bli beviljade krediter hos banker, speciellt för de smĂ„företag som har en hög andel immateriella tillgĂ„ngar. Vissa forskare menar Ă€ven att det finns skillnader i hur immateriella tillgĂ„ngar bedöms vid kreditbeslut.

Studien belyser skillnader mellan hur bolag med och utan resultatbaserad ersÀttning allokerar goodwill och immateriella tillgÄngar vid rörelseförvÀrv. Studien omfattar noterade bolag pÄ NASDAQ OMX Stockholm. Noterade bolag Àr efter införandet av IASBs redovisningsstandarder i Sverige 2005 skyldiga att vid rörelseförvÀrv identifiera och sÀrredovisa immateriella tillgÄngar frÄn goodwill i linje med IFRS 3. Studien uppmÀrksammar att stora delar av köpeskillingen allokeras till goodwill och att fÄ immateriella tillgÄngar identifieras. Ett av motiven till detta kan finnas inom Positive Accounting Theory dÀr företagsledningen antas handla i egenintresse genom att vÀlja en redovisningsmetod som gynnar resultatet och dÀrmed ocksÄ den personliga ersÀttningen.

Immateriella tillgÄngar har fÄtt en ökad betydelse vid företagsförvÀrv i dagens teknik- och informationsbaserade samhÀlle eftersom de utgör en stor del av ett företags vÀrde (KPMG,2010). NÀr immateriella tillgÄngar har identifierats ska de vÀrderas till verkligt vÀrde ? nÄgot som lÀnge varit omdebatterat pÄ grund av problematiken i att objektivt vÀrdera dessa tillgÄngar (Marton et al., 2008, s. 304). Det stÀller sÄledes högre krav pÄ revisorn vid granskningen av huruvida företagsledningen har vÀrderat tillgÄngarna till ett rÀttvisande vÀrde eller inte (Ekberg & Lorentzon, 2007).

FrÄn och med 2005 ska svenska börsnoterade bolag anvÀnda sig av IFRS/IAS-regelverken, detta Àr ett steg i den konvergering av redovisningsregler som sker inom EU. Den hÀr uppsatsen behandlar IFRS 3 som rör företagsförvÀrv och IAS 38 som innehÄller regler om immateriella tillgÄngar. Efter en genomgÄng av teori och regelverk ser vi nÀrmare pÄ nÄgra stora svenska företag som gjort förvÀrv efter att de nya reglerna införts, och se hur förÀndringarna pÄverkat företagens redovisning. Detta har vi gjort genom att studera företagens Ärsredovisningar samt i nÄgra fall intervjua insatt personal. Dessutom har vi gÄtt igenom artiklar dÀr bland annat revisorer uttalar sig angÄende tillÀmpandet av i första hand IFRS 3..

Uppsatsen syftar i första hand till att utreda, analysera och diskutera huruvida den svenska beskattningen vid grÀnsöverskridande överföringar av immateriella tillgÄngar mellan aktiebolag med nÄgon typ av intressegemenskap Àr förenlig med EU-rÀtten. Uppsatsen syftar Àven till att utreda vad som Àr gÀllande rÀtt nÀr det gÀller hur beskattning sker vid grÀnsöverskridande överföringar respektive överföringar inom Sveriges grÀnser samt vilka olika regler som dÄ gÀller och hur de förhÄller sig till varandra. Till sist skall uppsatsen Àven syfta till att försöka ge en sÄ helhetsomfattande bild som möjligt av de lagar och regler som blir relevanta vid överföring av immateriella tillgÄngar..

Bakgrund: I konkurrens om morgondagens konsument kommer sannolikt materiella vÀrden inte rÀcka till. Företag mÄste ocksÄ kunna erbjuda immateriella vÀrden genom upplevelser. Ett sÀtt att göra detta Àr via produktens design. Den företagsekonomiska relevansen understyrks ytterligare av det faktum att lite forskning finns kring immateriellt vÀrdeskapande och design. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att bidra med förstÄelse för hur design kan tillföra immateriella vÀrden till en produkt.

Bakgrund och problem: 2014 blir det obligatoriskt för mindre aktiebolag att tillĂ€mpa K2-eller K3-regelverket. Forsknings- och utvecklingsföretag som vill aktiverautvecklingskostnader och behĂ„lla egenupparbetade immateriella tillgĂ„ngar i balansrĂ€kningentvingas vĂ€lja K3. Det innebĂ€r högre administrativa kostnader jĂ€mfört med en tillĂ€mpning avdet förenklade K2-regelverket. Detta innebĂ€r en konflikt dĂ„ EU och Regeringen har som mĂ„latt minska den administrativa bördan för företag i syfte att öka produktiviteten och stĂ€rkaföretagens konkurrenskraft mot marknader utanför EU.Syfte: Vi vill undersöka hur företag med egenupparbetade immateriella tillgĂ„ngar ibalansrĂ€kningen resonerar vid valet mellan K2 och K3.FrĂ„gestĂ€llning: Vilka Ă€r de avgörande faktorerna för mindre aktiebolag medegenupparbetade immateriella tillgĂ„ngar i balansrĂ€kningen vid valet mellan K2 och K3?- Är möjligheten att aktivera utvecklingskostnader avgörande vid valet?- Är de administrativa kostnaderna avgörande vid valet?Metod: Tre mindre aktiebolag med egenupparbetade immateriella tillgĂ„ngar i sin senasteĂ„rsredovisning har valts ut.