Ekonomiskt bistÄnd Àr ett stÀndigt aktuellt Àmne nÀr det kommer till kommunernas socialtjÀnst. Under mÄnga Är har en stadig ökning av bÄde kostnader för ekonomiskt bistÄnd samt lÀngd pÄ bidragsperioden skett i Sveriges kommuner. Och trots med en av vÀrldens mest vÀlutvecklade vÀlfÀrder, har kommunerna inte kommit underfund med den fattigdom som existerar i deras vardag. Denna studie syftar till att undersöka vad som kan ligga bakom denna ökning av ekonomiskt bistÄnd. Genom en metod som baseras pÄ statistisk analys har ambitionen varit att finna bakgrundsfaktorer med tillrÀckligt starkt samband som kan förklara kostnaderna i utbetalt ekonomiskt bistÄnd i de svenska kommunernas socialtjÀnst.

Bakgrund: Idag förvÀntar sig ett företags konsumenter att de erbjudna produkterna ska fungera i enlighet med vad som utlovas. Funktionalitet och kvalitet Àr dÀrför aspekter som ingÄr i de allra flesta företags produkterbjudande och kan i allt mindre grad anvÀndas som konkurrensfördelar. Det rÀcker inte med en bra produkt för att skapa ett mervÀrde utan en produkt mÄste dessutom förmedla immateriella vÀrden, till exempel emotionella, identitetsförstÀrkande eller estetiska. Om konsumenters sinnen tilltalas genom estetiska vÀrden kan detta fÄ en större genomslagskraft nÀr det gÀller val av produkt, vilket kan skapa större konkurrenskraft Àn traditionell marknadsföring.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att tydliggöra produktens roll i marknadsföringen genom att förstÄ hur estetiska vÀrden kan anvÀndas som konkurrensmedel.Genomförande: Undersökningen Àr baserad pÄ sju intervjuer med företagsrepresentanter inom branschen för hushÄllsapparater samt en organisation som arbetar med design.Resultat: Undersökningen har visat pÄ att produkternas estetiska uttryck har stor betydelse pÄ grund av att konsumenterna visar allt större intresse för dessa aspekter. Ju fler sinnen som kan pÄverkas desto större möjlighet har en produkt att tilltala konsumenten.

Majoriteten av vÀrldens lÀnder undertecknade Är 1992 Kyotoprotokollet dÀr de enades om att kraftigt minska utslÀppen av i första hand koldioxid. Europaparlamentet och Europeiska Unionens RÄd beslutade att införa ett handelssystem med utslÀppsrÀtter inom EU-omrÄdet som 2005 inleddes med en treÄrig försöksperiod. IASBs akutgrupp IFRIC publicerade inför handelssystemets början ett förslag till hur företagen skulle redovisa sina utslÀppsrÀtter, dÄ det inte fanns nÄgon rekommendation att följa. I juni 2005 drog emellertid IASB efter pÄtryckningar tillbaka förslaget, med följden att det idag inte finns nÄgra specifika regler för redovisningen. Syftet med denna uppsats Àr att analysera hur företag valt att hantera situationen i sina Ärsredovisningar för Är 2005 samt hur redovisningen bör se ut i framtiden.

FrĂ„n och med 1 januari 2005 skall alla noterade företag pĂ„ Stockholmsbörsen upprĂ€tta sin Ă„rsredovisning enligt IFRS/IAS, till skillnad frĂ„n det tidigare tillĂ€mpade svenska regelverket RR. En skillnad mot det tidigare svenska regelverket Ă€r att IFRS/IAS tillĂ„ter i vissa fall och krĂ€ver i andra fall vĂ€rdering till verkligt vĂ€rde, vilket innebĂ€r att tillgĂ„ngen vĂ€rderas till balansdagens marknadsvĂ€rde.I denna studie Ă€r syftet att ge en redogörelse om vad konverteringen frĂ„n RR till IFRS/IAS har inneburit för de noterade företagen samt vad denna har betytt avseende vĂ€rdering till verkligt vĂ€rde och hur företagen har redovisat denna omstĂ€llning i sina noter.För att besvara studiens Ă€ndamĂ„l genomfördes ett stratifierat urval frĂ„n samtliga företag noterade vid Stockholmsbörsen. Årsredovisningar frĂ„n företagen undersöktes för att se i vilken omfattning vĂ€rdering till verkligt vĂ€rde har anvĂ€nts samt hur konverteringen till IFRS/IAS har pĂ„verkat företagens finansiella rapportering. En auktoriserad revisor intervjuades för att sĂ€kerstĂ€lla slutsatserna av studien samt förklara identifierade problem som uppkommit under studiens gĂ„ng.I studien framkom det att jĂ€mförbarheten i de finansiella rapporterna, mellan företag, internationellt sĂ€tt har ökat. I de fallen dĂ€r vĂ€rdering till verkligt vĂ€rde anvĂ€nds innebĂ€r det att företagets resultat och balansrĂ€kning kommer att i en högre grad följa marknadens fluktuationer.

Det hÀr Àr en kvantitativ studie av hur kreditpreferenser hos mikrobolag med en ÄrsomsÀttning om mindre Àn 10 miljoner SEK beror av branschtillhörighet och företagsstorlek. Mikrobolag Àr smÄ bolag med mindre Àn 10 personer anstÀllda och en ÄrsomsÀttning pÄ mindre Àn 2 miljoner euro. Det teoretiska ramverket utgÄr frÄn asymmetrisk informationsteori och mer specifikt frÄn pecking order theory, POT samt trade off-teorin. Kreditpreferenserna mÀts genom tvÄ olika parametrar, dels genom mikrobolagens avsÀttning till periodiseringsfonder vilket kan ses som ett mellanting mellan extern och intern finansiering, dels genom förekomsten av externa lÄn frÄn kreditinstitut. Branscherna som undersöks Àr tillverkning samt tjÀnster vilka anses skilja sig Ät vad gÀller kreditpreferenser.

Bakgrund och problem: Det som fokuseras Àr bedömningen av vad som Àr utgifter för utveckling, om dessa ska aktiveras som en tillgÄng i balansrÀkningen eller kostnadsföras löpande, och vad som pÄverkar redovisningen.Syfte: Syftet med studien Àr att öka kunskapen om och förstÄelsen för hur företag redovisar utgifter för FoU. Ett delsyfte Àr att ocksÄ förklara varför de redovisar som de gör. Ett annat delsyfte med studien Àr att undersöka om redovisningen och bedömningen av vad som Àr FoU pÄverkas av subjektivitet.Metod: För att uppfylla studiens syfte har en kvalitativ metod med fallstudier som huvudsaklig undersökningsdesign anvÀnts.  Fyra intervjuer har genomförts, varav tre med för studien intressanta företag som har möjlighet att aktivera utgifter för utveckling i balansrÀkningen. För att fÄ en kompletterande bild och ett annat perspektiv genomfördes Àven en intervju med en revisor.Empiri och slutsats: Den frÀmsta orsaken till hur företagen i studien redovisar Àr vad standarden, IFRS, sÀger. Med en tillrÀcklig och övertygande argumentation, sÄ Àr det ÀndÄ möjligt att göra företagsspecifika tolkningar och tillÀmpningar av principerna i IFRS.

Vatten a?r en fo?rutsa?ttning fo?r allt liv, men det a?r inte bara vatten som kra?vs, utan a?ven att vattnet a?r rent och ga?r att dricka. Det finns goda tillga?ngar till vatten pa? va?r jord, men bara en bra?kdel av detta vatten a?r av tillra?ckligt god kvalite? fo?r att det ska kunna drickas. Idag saknar fler a?n 700 miljoner ma?nniskor i va?rlden tillga?ng till tja?nligt dricksvatten.

Under senare Är har det frÄn mÄnga hÄll hÀvdats att redovisningen Àr förÄldrad och ger en felaktig bild av företagens vÀrde. Kritiker menar att det inte finns nÄgon koppling mellan ett företags redovisade vÀrde och dess marknadsvÀrde. Detta beror frÀmst pÄ att redovisningen inte beaktar det intellektuella kapitalet. Intellektuellt kapital bestÄr bland annat av humankapital, varumÀrke, patent, kundrelationer och informationssystem. DÄ ett varumÀrke kan anses vara en betydande tillgÄng i sig vill vi avskilja det frÄn det intellektuella kapitalet och behandla det separat.Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur intellektuellt kapital och varumÀrke kan aktiveras som tillgÄngar i Föreningen Uppsalaekonomernas redovisning och vilka monetÀra vÀrden det skulle ge.

Bakgrund:VarumÀrken utgör idag en allt viktigare tillgÄng och i tillÀgg till nya internationella regler och dagens samhÀllsutveckling medför att allt fler företag redovisar sina immateriella tillgÄngar sÄ som varumÀrken. Idag dock ingen enhetlig metod eller tillvÀgagÄngssÀtt för hur man skall redovisa varumÀrken. Detta Àr ett problem eftersom det inte finns nÄgra öppna och jÀmförbara vÀrderingsprocesser som företag och intressenter kan följa och dÀrmed förstÄ vad som ligger bakom varumÀrkens vÀrde och vilka faktorer det Àr som pÄverkat dessa vÀrden.Problem:Hur ser revisorer och varumÀrkesvÀrderare pÄ dagens vÀrdering av varumÀrken och vad anser man om trovÀrdigheten och framtidutsikterna? Varför anvÀnds olika vÀrderingsmetoder vid olika situationer?Syfte:Syftet Àr att utreda varför det idag inte finns nÄgon enhetlig metod för vÀrdering av varumÀrken, om det skulle vara möjligt att utveckla en gemensam metod eller standard och vad det skulle innebÀra för företag/intressenter med en mer jÀmförbar och accepterad vÀrdering.Metod:En litteraturstudie och sju kvalitativa intervjuer har genomförts. Dessa har sedan analyserats och sammankopplats för att kunna besvara vÄra problemformuleringar och vÄrt syfte med studien.Slutsats:Revisorer och varumÀrkesvÀrderare anser att det idag inte finns nÄgon enhetlig och vÀl fungerande metod och för att skapa en accepterad varumÀrkesvÀrdering som skulle anvÀndas i större utstrÀckning krÀvs istÀllet en mer enhetlighet/standard för tillvÀgagÄngssÀttet och dokumenteringen.

Synen pÄ ett företags viktigaste konkurrensmedel har under de senaste Ären förÀndrats frÄn att ha varit resursorienterat till att bli kunskapsorienterat. Detta innebÀr att det inte lÀngre Àr företagets immateriella resurser som Àr företagets frÀmsta konkurrensfördel, utan kunskapen som finns lagrad inom företaget och dess anstÀllda. Eftersom dagens industriprodukter blir alltmer komplexa ter det sig inte lÀngre sjÀlvklart för ett företag att tillhandahÄlla alla tekniska lösningar till sina produkter pÄ egen hand. DÄ konkurrensen frÄn lÄgkostnadslÀnderna dessutom ökar stÀller detta nya krav pÄ vÀstvÀrldens industriföretag. För att möta denna konkurrens och detta tekniskt intensiva marknadsklimat finns ett ökat behov av samarbete mellan företag.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka i vilken utstrÀckning företag noterade pÄ OMX-börsen i Stockholm följer redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134 samt om tre oberoende variabler, omsÀttning, bransch och revisionsbyrÄ, har nÄgon inverkan pÄ i vilken utstrÀckning företagen följer redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134. Mot bakgrund av syftet har vi kommit fram till följande frÄgestÀllningar.I vilken utstrÀckning följer företagen redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134? Har företagens omsÀttning nÄgon inverkan pÄ efterlevnaden av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134?Har företagens val av revisionsbyrÄ nÄgon inverkan pÄ efterlevnaden av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134?Har bransch nÄgon inverkan pÄ efterlevnaden av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134?Metod:Vi har i denna uppsats anvÀnt oss av en kvantitativ metod för att samla in information. Vi har studerat litteratur, artiklar samt Ärsredovisningar frÄn företag noterade pÄ OMX-börsen i Stockholm för att i analysdelen undersöka om det finns ett samband mellan vÄr beroende variabel och vÄra oberoende variabler.Resultat & slutsats: Resultatet av vÄr undersökning visar att medelvÀrdet pÄ företagens efterlevnad av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134 Àr 55,08 %. Undersökning visar att det inte finns nÄgra statistiskt sÀkerstÀllda samband mellan den beroende och vÄra oberoende variabler.Förslag till fortsatt forskning: Det vore intressant att undersöka andra oberoende variabler, göra en liknande undersökning igen om nÄgra Är samt att undersöka om hÄrdare sanktioner vid dÄlig efterlevnad av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134 skulle förbÀttra efterlevnaden.Uppsatsens bidrag: Vi hoppas att denna uppsats skall visa och belysa i vilken utstrÀckning företag noterade pÄ OMX-börsen i Stockholm följer redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134..

FrÄn och med den 1 januari 2005 ska alla noterade företag inom den Europeiska Unionen (EU) tillÀmpa internationellt enhetliga redovisningsstandarder (IFRS) vid upprÀttandet av koncernredovisning. Ett omrÄde dÀr förutsÀttningarna har förÀndrats vÀsentligt rör redovisning av företagsförvÀrv enligt IFRS 3. De nya reglerna stÀller betydligt högre krav pÄ redovisning av företagsförvÀrv Àn tidigare normgivning och avsikten med de strÀngare reglerna Àr att underlÀtta bedömningen av företagsförvÀrv för utomstÄende. Uppsatsens syfte Àr att redogöra för de förÀndringar som övergÄngen av redovisningsregler frÄn RR 1:00 till IFRS 3 har haft för svenska börsnoterade företag. VÄr ambition Àr att redogöra för övergÄngen till IFRS i fyra företag som genomfört företagsförvÀrv under 2005.

Idén till detta examensarbete fick jag nÀr jag skrev magisteruppsatsenInnovatören ochinkubatorntillsammans med Jesper Strandberg pÄ företagsekonomiska institutionen pÄStockholms universitet. Denna uppsats behandlade i vilken grad inkubatorer erbjuder det stödoch den hjÀlp som innovatörerna behöver i realiseringen av sin idé. En av insikterna underarbetet med magisteruppsatsen var att vÄra kunskaper kring patent var bristfÀlliga. I sambandmed denna insikt började idén till detta examensarbete ta sin form. Jag anser att varjecivilingenjör bör besitta grundlÀggande kunskap kring patent och hur dessa kan anvÀndas i syfteatt skaffa sig fördelar.Detta examensarbete Àr tÀnkt att ge studenter som söker grundlÀggande kunskap om hur det Àrmöjligt att anvÀnda sig av patent i sin framtida yrkesroll eller privat.

Uppslaget till vÄr uppsats har framkommit som ett resultat av diskussioner mellan författarna och handledare. Författarna har alla tre en företagsekonomisk bakgrund och har tidigare studerat de företagsekonomiska aspekterna av omrÄdet varumÀrken och renommésnyltning.VarumÀrken och andra immateriella rÀttigheter Àr i dagens samhÀlle ett viktigt omrÄde för företag. Om ett företag kan visa upp ett starkt varumÀrke med ett gott renommé/anseende kan de skaffa sig konkurrensfördelar pÄ marknaden. I och med att det finns ett vinstintresse bland företag sÄ finns alltid risken att andra företag vill utnyttja ett konkurrerande företags goda renommé för egen vinning skull, alltsÄ renommésnyltning.Att detta problem existerar Àr sedan lÀnge kÀnt och det finns idag lagar och praxis som skall skydda företag frÄn att fÄ sitt varumÀrke/renommé felaktigt utnyttjat. VarumÀrken skyddas frÀmst utifrÄn VarumÀrkeslagen (Vml) medan felaktigt utnyttjande av ett företags renommé i reklam eller saluföring skyddas utifrÄn Marknadsföringslagen (MFL).Uppsatsen Àr baserad pÄ de lagar och praxis som tillÀmpas inom omrÄdet otillbörlig marknadsföring, dÄ med renommésnyltning som primÀrt omrÄdet att studera.

Jakten pÄ stordriftsfördelar har skapat en detaljhandel dÀr det Àr enklare att hÀrma andras servicesystem Àn att skapa egna, unika. En detaljhandel dÀr ingen sticker ut och Àr annorlunda! Som kund betyder det att du idag shoppar i sjÀlvvalsdjungeln, dÀr du ska serva dig sjÀlv och inte förvÀnta dig att nÄgon kan hjÀlpa dig nÀr du Àr i ñ€klÀdnödñ€. För personalen har annat att göra Àn att serva dig. Även om kunden tycker att det Àr skönt att vara ensam ibland sÄ behövs en hjÀlpande hand och ett vÀnligt ord i klÀdaffÀren. För ledningen hos svenska detaljhandelskedjor innebÀr effektiviseringen av detaljhandeln utmaningar kring att erbjuda kunden servicekvalitet samtidigt som personalstyrkan i butiken bestÄr av fÀrre antalet anstÀllda med fler arbetsuppgifter.