Vi har sett trender i samhÀllet som tyder pÄ att vÄr konsumtion har flyttats mot mer immateriella produktegenskaper. Med en hög levnadsstandard konsumerar vi mycket och vi lÀgger mycket pengar pÄ varumÀrken. Vi tittar pÄ fenomenet prispremium, att betala mycket för ett varumÀrke och hur pris pÄverkar konsumenters upplevda produktkvalitet. Vi försöker besvara frÄgan om varumÀrkeskonsumenter, konsumenter som ofta betalar prispremium, fÄr ut ett mervÀrde i form av en högre upplevd kvalitet just pÄ grund utav ett högt produktpris. Vi frÄgar oss samtidigt om varumÀrkeskonsumenter har ett högre acceptanspris för produkter i allmÀnhet dÄ de betalar mer Àn bara för varans fysiska egenskaper.

Skuggor har lÀnge fascinerat mig och varit en viktig del i mitt konstnÀrliga arbete. Skuggor av glas berÀttar inte bara om den yttre formen utan förmedlar Àven nÄgot frÄn glasets inre. Mötet mellan det yttre och det inre, mellan det materiella och det immateriella Àr ett tema för detta arbete. Konsten och konsthantverket har en unik möjlighet att utforska och förmedla erfarenheter och kunskaper som finns i vÄra kroppar. Kunskap som vi Ànnu inte greppat med vÄrt intellekt.

Syfte: Syftet Àr att beskriva och analysera vilka faktorer som Àr motiverande samt vilka belöningar som Àr av betydelse för de medarbetare som tillhör den yngre generationen vilken Àr född pÄ 70- och 80-talet.Metod: För att uppfylla vÄrt syfte och för att fÄ en bred teoretisk bakgrund har vi genomfört en litteraturstudie inom omrÄdena personalidé, motivation och belönings-system. Vi har Àven studerat tidigare empiriska under-sökningar som har utförts gÀllande den yngre genera-tionens vÀrderingar och attityder. Uppsatsen Àr av förstÄelsekaraktÀr och av den anledningen har vi nyttjat intervjuer som insamlingsmetod för vÄrt empiriska material.Resultat: VÄra slutsatser Àr att möjlighet till utveckling och lÀrande i en förÀnderlig arbetsmiljö, stimulerande arbetsuppgifter, god personalidé med bra vÀrderingar, individuell kompetensplanering, sjÀlvstÀndighet, social gemenskap, flexibilitet, samt utrymme för delaktighet och eget ansvar Àr viktiga faktorer för den yngre gene-rationen vid deras val av arbetsplats. Den yngre gene-rationen motiveras framförallt av utveckling, ett meningsfullt arbete, den rÄdande sociala gemenskapen och företagskulturen. Faktorer sÄsom lön, arbetsmiljö, trygghet, flexibilitet och balans i livet blir viktigare ju Àldre de blir.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och kartlÀgga hur socialpedagoger arbetar pÄ sÀrskilt boende. Studien belyser hur delaktighetsbegreppet Àr kopplat till lÀrande i vardagliga situationer för personer med funktionshinder. Studien fokuserar pÄ begreppen delaktighet och lÀrande samt hur socialpedagoger arbetar med detta. FrÄgestÀllningarna som besvaras Àr: Vad Àr socialpedagogernas roll pÄ gruppboenden? Hur arbetar socialpedagoger för att fÄ brukaren delaktig i vardagliga situationer pÄ gruppbostÀder? PÄ vilket sÀtt arbetar socialpedagoger med att frÀmja brukarens lÀrande i vardagsarbetet pÄ gruppbostÀder? Metoden i studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats med grund i ett fenomenologiskt perspektiv.

Syftet med vÄr uppsats Àr att utreda var utrymme för subjektivitet finns nÀr svenska företag skall redovisa sin goodwillpost enligt de nya IFRS/IAS reglerna. Syftet Àr Àven att undersöka hur företagen skall göra för att minska subjektiviteten och göra redovisningen mer jÀmförbar enligt de grundlÀggande principerna. Vi har i vÄrt tillvÀgagÄngssÀtt anvÀnd oss av en kvalitativ metod, denna har vi har valt för att fÄ en djupare förstÄelse för Àmnet. Det finns inte nÄgra befintliga teorier och dÀrför har vi utgÄtt frÄn verkligheten. Vi har arbetat med en öppen ansats utifrÄn ett förstÄende och förklarande syfte, en induktiv strategi.

Det saknas metoder att mÀta informationssÀkerhet inom företag och företagets tillgÄngar har förÀndrats frÄn ett fokus pÄ maskiner och rÄvaror till kunskap (intellektuellt kapital). Rapporten utforskar om det finns delar av företags intellektuella kapital som beskyddar företagets tillgÄngar och processer. Detta kapital kallas sÀkerhetskapital. Hur skulle företags informationssÀkerhet kunna tydliggöras genom dess intellektuella kapital och hur kan begrepp inom informationssÀkerhet och företagsvÀrdering hÀnga samman? Syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen hur informationssÀkerhet Àr relaterat till intellektuellt kapital. Rapporten bygger pÄ litteraturstudier om intellektuellt kapital och informationssÀkerhet.

Inom Service Management, dyker problematisering kring prissÀttning av tjÀnster upp. LikvÀl ses den problematiken inom den grafiska- och konstnÀrliga branschen, en bransch som allt för ofta glöms bort i det sammanhanget. Kreatörers arbeten syns överallt runtomkring oss och deras arbete Àr av stor betydelse i dagens samhÀlle dÀr Design Management har kommit att bli allt viktigare.I den grafiska branschen finns ingen tydlig koppling som i den traditionella prissÀttningen dÀr produktionskostnad och pris samspelar. Det Àr betydligt besvÀrligare att sÀtta ett pris pÄ en kreatörs arbete dÄ det innefattar lÄngt mer Àn slutprodukten. Syftet med den hÀr studien att ta reda pÄ hur den problematiken ska kunna lösas för kreatörerna.Syskonen Brogren Àr en byrÄ inom grafisk designverksamhet och det allra största problemet de upplever Àr prissÀttningen.

TjÀnsteexport Àr en vÀxande sektor, samtidigt som det Àr ett relativt outforskat omrÄde. Problemet som uppstÄr vid export av tjÀnster Àr att de Àr sÄ olika produkter att de klassiska internationaliseringsmodeller som finns idag inte gÄr att applicera. Det Àr Àven stor skillnad pÄ olika typer av tjÀnster. Dessa tvÄ problem bidrar till att det Àr svÄrt att identifiera de faktorer som pÄverkar internationaliseringsprocessen för tjÀnsteföretag.ForskningsfrÄga: Vilka faktorer pÄverkar internationaliseringsprocessen för ett svenskt tjÀnsteföretag och hur pÄverkar de processen?Syftet med denna studie Àr att analysera komplexiteten kring tjÀnsteexport genom att beskriva tjÀnsters egenskaper och identifiera hur dessa och andra faktorer pÄverkar tjÀnsteföretags internationaliseringsprocess.

Tekniken har historiskt sett alltid haft en stor inverkan pÄ upphovsmÀn och rÀttighetsinnehavare vad gÀller möjligheterna att sÄvÀl skydda som att förmedla sina verk. Internet och fildelningens intÄg i samhÀllet har pÄ senare tid stÀllt förhÄllandet mellan de bÄda pÄ sin spets.Fildelningen Àr idag ett stort problem för sÄvÀl rÀttighetsinnehavare som lagstiftare. Samtidigt utvecklas fildelningstekniker som gör det Àn svÄrare att stoppa spridningen av upphovsrÀttsskyddade verk. Dess utveckling tog sitt första sprÄng med lanseringen av tjÀnsten Napster men idag Àr det framförallt fildelning via bittorrent som dominerar.Den svenska upphovsrÀtten pÄverkas till stor del av EU-rÀttsliga direktiv men ocksÄ av utom-EU-rÀttsliga konventioner och internationella avtal. PÄ senare Är har ett flertal direktiv och avtal tagits fram i syfte att Äterta kontrollen över immateriella rÀttigheter.För Sveriges del har detta bl.a.

Bakgrund och problem: FrÄn och med 2005 tillÀmpar alla noterade företag i Sverigestandarden IFRS 3 gÀllande RörelseförvÀrv. Enligt denna standard skrivs goodwill inte lÀngreav utan istÀllet skall företagen varje Är utföra nedskrivningsprövning för att faststÀlla omnedskrivningsbehov föreligger. Den nya regleringen ökar utrymmet för företagsledningarsmöjlighet till bedömningar. Goodwillposten har under senare Är ökat i förhÄllande till totalatillgÄngar varför hanteringen av denna post i stor utstrÀckning pÄverkar företagens finansiellarapporter. 2008 Àr det första Äret efter den nya regleringens införande som har drabbats av enkonjunkturnedgÄng, dÄ risken för nedskrivningar av goodwill ökar.

1 januari 2005 infördes nya redovisningsstandarder enligt IFRS/IAS. Alla börsnoterade bolag inom EU skall tillÀmpa de nya redovisningsreglerna. Syftet med införandet av de internationella redovisningsreglerna var att göra de finansiella rapporterna mer internationellt gÄngbara och jÀmförbara samt bidra till en mer rÀttvisande bild av företagets tillgÄngar. Uppsatsen granskar om företag uppfyller upplysningskraven enligt IAS 36 punkt 134 rörande att immateriella tillgÄngar med obestÀmbar nyttjandeperiod inte lÀngre skrivs av utan Ärligen nedskrivningsprövas. Vi genomförde en undersökning av totalt tjugo företag frÄn IT- och lÀkemedelsbranschen med redovisad goodwillpost.

Redovisningen av vĂ€rdet pĂ„ förvĂ€rvad goodwill har alltid varit omdiskuterad och kritiserad. Detta eftersom man anser att goodwillposten Ă€r en post som inte gĂ„r att hĂ€rleda. Genom införandet av IFRS 3 har man försökt att minimera goodwillposten och infört test av nedskrivningsbehov istĂ€llet för tidigare systematisk avskrivning samt att fler immateriella tillgĂ„ngar identifieras. I och med detta kan det anses att spelrummet för företagsledningen och revisorerna avseende goodwillposten reglerats. Uppsatsen tar upp införandet av IFRS 3 och vad den har resulterat i, avseende förvĂ€rvad goodwill.Uppsatsens problemformulering lyder: Vad har IFRS 3 resulterat i gĂ€llande redovisning av förvĂ€rvad goodwill?För att besvara uppsatsens problemformulering har tvĂ„ hypoteser stĂ€llts upp:Hypotes 1: IFRS 3 ger tillförlitligare redovisning av förvĂ€rvad goodwillHypotes 2: IFRS 3s krav pĂ„ identifiering förenklar redovisningen av förvĂ€rvad goodwillSyftet med uppsatsen Ă€r att ta reda pĂ„ vad IFRS 3 har haft för betydelse vid redovisningen av förvĂ€rvad goodwill.Undersökningen i uppsatsen har utgĂ„tt frĂ„n revisorers synpunkter genom en kvantitativ ansats i form av en enkĂ€tundersökning, samt en kortare intervju med redovisningsspecialisten Johan M Ericsson frĂ„n Öhrlings.Uppsatsen teorier har baserats pĂ„ Agentteorin och The Efficient Market Hypothesis.

Redovisningen av vĂ€rdet pĂ„ förvĂ€rvad goodwill har alltid varit omdiskuterad och kritiserad. Detta eftersom man anser att goodwillposten Ă€r en post som inte gĂ„r att hĂ€rleda. Genom införandet av IFRS 3 har man försökt att minimera goodwillposten och infört test av nedskrivningsbehov istĂ€llet för tidigare systematisk avskrivning samt att fler immateriella tillgĂ„ngar identifieras. I och med detta kan det anses att spelrummet för företagsledningen och revisorerna avseende goodwillposten reglerats. Uppsatsen tar upp införandet av IFRS 3 och vad den har resulterat i, avseende förvĂ€rvad goodwill.Uppsatsens problemformulering lyder: Vad har IFRS 3 resulterat i gĂ€llande redovisning av förvĂ€rvad goodwill?För att besvara uppsatsens problemformulering har tvĂ„ hypoteser stĂ€llts upp:Hypotes 1: IFRS 3 ger tillförlitligare redovisning av förvĂ€rvad goodwillHypotes 2: IFRS 3s krav pĂ„ identifiering förenklar redovisningen av förvĂ€rvad goodwillSyftet med uppsatsen Ă€r att ta reda pĂ„ vad IFRS 3 har haft för betydelse vid redovisningen av förvĂ€rvad goodwill.Undersökningen i uppsatsen har utgĂ„tt frĂ„n revisorers synpunkter genom en kvantitativ ansats i form av en enkĂ€tundersökning, samt en kortare intervju med redovisningsspecialisten Johan M Ericsson frĂ„n Öhrlings.Uppsatsen teorier har baserats pĂ„ Agentteorin och The Efficient Market Hypothesis.

Som ett led i den internationella harmoniseringsprocessen inom redovisningen ska alla noterade bolag i Sverige frÄn och med 1 januari, 2005 följa de Europeiska redovisningsstandarderna IFRS pÄ koncernnivÄ. För svenska företag innebÀr detta stora förÀndringar för redovisningen eftersom att IFRS skiljer sig mot tidigare inhemska rekommendationer. Historiskt sett har ett av de mest kontroversiella omrÄdena inom redovisningen varit goodwill och frÄgan om dess vÀrdering. Den 31 mars 2004 publicerade IASB standarden IFRS 3 som behandlar redovisning av företagsförvÀrv. Denna rekommendation innebÀr att Europeiska företag för första gÄngen följer gemensamma regler kring goodwill.

Bakgrund: Belöningssystem Àr idag ett hett Àmne som det debatteras mycket om i media. Debatten berör frÀmst den privata sektorns höga bonus till högt uppsatta chefer. Belöningssystemen Àr idag inte lika etablerade inom den offentliga sektorn som de Àr inom den privata sektorn beroende pÄ att finansieringen inom den offentliga sektorn Àr mer begrÀnsad Àn inom den privata sektorn. Medarbetare inom den offentliga sektorn drivs inte enbart av pengar utan det Àr andra faktorer som skapar drivkraft. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att studera befintliga belöningssystem för lÀrare inom Linköpings kommunala gymnasieskolor.