Bakgrund: Br?stcancer ?r en global h?lsoutmaning som drabbar m?nga kvinnor. Enligt WHO diagnostiserades 2,3 miljoner kvinnor med br?stcancer under 2020. I Sverige f?r cirka 8 000 kvinnor varje ?r diagnosen br?stcancer.

Inledning/Bakgrund: En division 3-klubb har under fyra sa?songer va?rvat na?stan 70 spelare och har samtidigt uppma?rksammats i media fo?r deras engagemang i Sierra Leone, med ett va?lgo?renhetsprojekt vid namn ?Fotboll kan hja?lpa?. Det gjorde fo?rfattarna nyfikna, hur a?r det mo?jligt att en amato?rklubb i fotboll kan va?rva spelare utomlands i dagens fotbollsmarknad. Med utga?ngspunkt fra?n Charles E.

Denna uppsats slutsats Àr enligt vÄr mening att företagen till viss del följer upplysningskraven enligt IAS 36 p. 134 men eftersom det Àr ett principbaserat system leder detta till att upplysningskraven blir en tolkningsfrÄga. Detta gör att företagen tolkar upplysningskraven pÄ olika sÀtt och medvetet som omedvetet i kombination med brist pÄ kompetens, döljer information för att konkurrenterna inte ska fÄ full insyn i verksamheten. Vi anser att normerna bör ha utformats till att bli ett ?kokboks tÀnkande? sÄ att de inte kan tolkas pÄ olika sÀtt och pÄ sÄ sÀtt minskar komplexiteten i IFRS regelverket..

Följande studie syftar till att belysa hur organisationer idag arbetar med att mÀta och följa upp sina immateriella resurser, vilket i denna studie avser personal. Vi lever idag i ett kunskaps- och tjÀnstesamhÀlle vilket innebÀr att mÀnniskans bidrag i form av humankapital generellt vÀrderas högre Àn materiella tillgÄngar. Dessutom medför en ökad globalisering ett hÄrdare affÀrsklimat och konkurrens. En konsekvens blir dÀrför att organisationer för sin överlevnad mÄste vara allt mer lönsamma, vilket ökar vikten av en rÀtt hanterad personalresurs som kan generera kostnadsfördelar. Med den bakgrunden bör organisationer fokusera pÄ metoder som kan synliggöra den allt viktigare personalresursen.

Denna undersökning försöker skapa en förstĂ„else för vad som egentligen hĂ€nder nĂ€r klĂ€djĂ€tten H&M samarbetar med kĂ€nda modedesigners som Viktor & Rolf, och den paradox som uppstĂ„r nĂ€r det billiga och tillgĂ€ngliga möter det dyra och exklusiva. Litteraturstudier ger en förstĂ„else för vilka mekanismer som ligger bakom konstruktionen av ett varumĂ€rke och dess immateriella berĂ€ttelse. Genom intervjuer med olika personer synas samarbetet utifrĂ„n olika perspektiv. Även konsumenternas berĂ€ttelsekonstruktion granskas nĂ„got, för vilka Ă€r egentligen dem vi sett springa in pĂ„ H&M nĂ€r dörrarna öppnas och slĂ„ss över klĂ€der? Vad Ă€r det de egentligen köper? Genom ett deltagande i kommershysterin nĂ€r H&M slĂ€pper de Ă„trĂ„vĂ€rda klĂ€derna för försĂ€ljning, granskas fenomenet pĂ„ nĂ€ra hĂ„ll.Uppsatsen kommer fram till att det Ă€r de immateriella berĂ€ttelserna som Ă€r avgörande för den hysteri som klĂ€derna ger upphov till.

Denna uppsats behandlar införandet och implementeringen av IFRS/IAS reglerna i tvÄ globala företag, Scania koncern som Àr ett industriföretag med mycket materiella anlÀggningstillgÄngar och lite immateriella tillgÄngar jÀmfört med WSP group, som Àr ett konsultföretag med lite anlÀggningstillgÄngar och mycket immateriella tillgÄngar. Vidare redogörs för hur Scania och WSP vÀrderar och avskriver sina materiella anlÀggningstillgÄngar enligt den nya IAS 16. I uppsatsen undersökts Àven om företagens finansiella rapportering enligt IAS 16 motsvarar de kvalitativa egenskaperna det vill sÀga; begriplighet, relevans tillförlitlighet och jÀmförbarhet enligt IASB:s förestÀllningsram.Metoden som anvÀnds i undersökningen Àr en kvalitativ fallstudie. För att genomföra studien har författarna lÀst de senaste teorierna om IFRS/IAS, samt skriftliga kÀllor om Scania och WSP. Dessutom har tre intervjuer och en mailinterjvu med nyckelpersoner inom IFRS/IAS utförts.Uppsatsen utmynnar i ett resultat som sÀger att införandet av IFRS /IAS inte pÄverkade Scanias och WSP:s rÀkenskaper sÄ mycket, eftersom Sverige och England tidigare hade anpassat sina rekommendationer till IAS.

Denna studie unders?ker vilka typer av l?sutmaningar som vuxna personer med epilepsi vanligen upplever, vilka typer av texter de upplever som mest utmanande samt vilka textanpassningar som skulle kunna underl?tta l?sf?rst?else f?r denna grupp. Studien bygger p? tidigare litteratur och forskning samt en enk?tunders?kning d?r 49 deltagare med epilepsi besvarade b?de flervals- och fritextfr?gor. Resultaten visar majoriteten av deltagarna upplever f?rs?mringar i kognitiva funktioner s?som minne, koncentration och spr?klig bearbetning efter sjukdomsdebuten. Vanliga uttryck f?r dessa sv?righeter ?r l?ngsammare l?sning, behov av att l?sa om texter flera g?nger och sv?righeter att minnas inneh?ll.

SammanfattningOlikheter mellan lÀnder och deras olika regelverk gör att företags Ärs-redovisningar skiljer sig Ät och intressenter fÄr svÄrare att jÀmföra finansiell information. Olikheter leder i sin tur till olika definitioner och vÀrderingar vid redovisning, vilket gör att jÀmförbarheten mellan företag och vÀrdering av ett företag blir en komplicerad verksamhet. (FAR 2009). Immateriella tillgÄngar har diskuterats flitigt och det finns argument bÄde för och emot huruvida företagen skall aktivera tillgÄngen i balansrÀkningen (Sundgren et al 2007). FoU inom lÀkemedelsindustrin Àr en mycket riskfylld verksamhet, eftersom endast cirka 10 procent av alla lÀkemedel som nÄr utvecklingsfasen kommer ut pÄ marknaden till slut och cirka 20 procent av de marknadsförda lÀkemedlen Àr tillrÀckligt lönsamma för att sÄ smÄningom tÀcka den investering som gjorts i dem (Nickisch et al 2009).Undersökningen Àmnar svara pÄ följande frÄgor: Vilka Àr de huvudsakliga faktorer som begrÀnsar företagen vid redovisning av FoU? I vilken omfattning aktiverar företagen kostnader för FoU som en tillgÄng? Vilka Àr de tÀnkbara orsakerna bakom lÀkemedelsföretagens val av redovisning av FoU?Syftet med uppsatsen Àr att identifiera hur företagen inom lÀkemedels-branschen redovisar FoU i sina rÀkenskaper, samt vilka begrÀnsningar och möjligheter företagen stÄr inför i och med gÀllande regelverk och rekommen-dationer.Uppsatsen Àr i huvudsak konstruerad med hjÀlp av den kvalitativa metoden.

Bakgrund och problem: Varje Är investeras det stora summor i den forskningsbaserade lÀkemedelsindustrin. Investeringarna innebÀr stora risker dÄ det Àr fÄ lÀkemedel som genererar tillrÀckligt stora vinster för att tÀcka kostnaderna. Sedan Är 2005 har svenska koncerner tillÀmpat IFRS, vilket har medfört större krav pÄ redovisningen av FoU. Valet att aktivera eller kostnadsföra utgifterna för FoU har debatterats mycket och valet pÄverkar företagets finansiella stÀllning. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att utreda hur redovisningen av FoU och patent ser ut hos lÀkemedelsföretag i Sverige som anvÀnder sig av IAS 38 och hur redovisningsvalen har pÄverkats av införandet av IFRS.

I dagens samhÀlle har en ny typ av företag vuxit fram, kunskapsföretagen. Dessa företags tillgÄngar Àr till största delen immateriella. Deras viktigaste och ibland enda tillgÄngar Àr kunskapen och kompetensen hos de anstÀllda. Dessa tillgÄngar kallas Àven intellektuellt kapital. Vid kreditbedömning av kunskapsföretag mÄste banker ta hÀnsyn till de faktorer som omfattar det intellektuella kapitalet.

Bakgrund Sj?lvskadebeteende inneb?r att individen medvetet eller omedvetet skadar sig sj?lv och kan ofta vara ett s?tt att undvika sv?ra samt obehagliga k?nslor. Det kan ocks? vara ett s?tt att fly fr?n sv?ra minnen eller upplevelser. Sj?lvskadebeteende ?r ett v?xande h?lsoproblem och en ledande faktor till allvarliga skador samt ett tecken p? psykisk p?frestning.

Bakgrund och problem: Ett varumÀrke Àr en immateriell tillgÄng som medverkar alltmerpositivt till ett företags ekonomiska stÀllning. Endast förvÀrvade varumÀrken fÄr lov att tasupp i balansrÀkningen vilket regleras av IFRS 3 om rörelseförvÀrv och IAS 38 omimmateriella tillgÄngar. Sedan Är 2005 skall alla noterade koncerner i Sverige upprÀtta sinÄrsredovisning enligt IFRS vilket bland annat innebÀr att immateriella tillgÄngar, dÀriblandvarumÀrken, skall identifieras och separeras frÄn goodwill. Att vÀrdera ett varumÀrke kan varaen svÄr process vid vilken företag lÀgger olika stor vikt. VÀrderingen försvÄras av att det intefinns nÄgon aktiv marknad för varumÀrken.

StÀderna vÀxer och stadens omrÄden Àndrar funktion. Bland annat blir de tidigare perifera omrÄdena mer cent­rala och dÀrigenom Àven verksamheterna som varit place­rade dÀr, t.ex industriomrÄden. DÄ dessa ÀndÄ utgör en Ärsring i stadens historia kan det dÀrför vara intressant för kommande generationer att kunna utlÀsa stadens framvÀxt och historia. FrÄgan Àr vad som ska bevaras, hur och varför?Det finns en ny syn pÄ vad som rÀknas till kulturvÀrden.

Denna uppsats underso?ker hur den kristologi som kommer till uttryck i Elisabeth Ohlson Wallins fotoutsta?llning Ecce Homo kan fo?rsta?s i relation till det kristologiska projekt som artikulerats av Marcella Althaus-Reid. Underso?kningen sker i tva? steg da?r Althaus-Reids kristologi fo?rst rekonstrueras utifra?n de texter i hennes fo?rfattarskap som tydligt behandlar a?mnet, varefter en serie bildanalyser go?rs av fem fotografier ur Ecce Homo. Studien visar att ba?de Althaus-Reids texter och Ecce Homo inneha?ller inte en utan flera olika kristologier.

Bakgrund Sjuksk?terskans ansvarsomr?de ?r en omv?rdnad som vilar p? en humanistisk m?nniskosyn och ett personcentrerat f?rh?llningss?tt. Uppdraget inneb?r att fr?mja h?lsa, lindra lidande och s?kerst?lla trygg v?rd. En kontinuerlig reflektion ?ver normer och v?rderingar kr?vs f?r att v?rden ska vara trygg och etiskt f?rsvarbar.