Fo?rskolan +Uppgif ten:Uppgiften syftar till att ge ett planunderlag fo?r en ny fo?rskola. Fo?rskoleverksamheten ska kompletteras med flera funktioner fo?r att harmoniera ba?de med det urbana sam- manhanget sa? va?l som de sociala fo?rutsa?ttningarna. Fo?r att detal jplanen ska kunna a?ndras ma?ste platsen detal jstuderas vilket avses med uppgif ten, en fo?rskola + i Tantol- unden.Fra?gesta?llning:Min fra?gesta?llning har varit hur man skapar en trygg mil jo? fo?r barn at t va?xa upp i och vad a?r det som go?r att vi ka?nner oss trygga oavsett a?lder?Lo?sning:Genom att la?ta orangeriet sammanbinda fo?rskoleverksamheten vill jag skapa en symbol fo?r naturen som omfamnar barnen.

Denna uppsats behandlar ett antal ÄtgÀrder som har vidtagits inom gemenskapen för att försöka stÀvja den allt mer vÀxande varumÀrkesförfalskningen och pirattillverkningen inom Sverige och EU. Denna olagliga verksamhet har funnits under en lÄng tid, och inledningsvis sÄgs det inte som ett större problem dÄ det mest handlade om harmlösa t-tröjor och solglasögon utan nÄgon skyddande verkan. Men denna syn har dock successivt Àndrats med tiden. Numera kan det vara förfalskningar och kopior som Àr sÄ pass vÀlgjorda att det inte lÀngre gÄr att se nÄgon direkt skillnad. Utbudet av de olagliga varorna Àr dessutom avsevÀrt mycket större i dagslÀget Àn förr, som exempel kan nÀmnas drycker, möbler, lÀkemedel och frimÀrken.

Bakgrund och Problem: Immateriella tillgÄngar fÄtt en viktig och avgörande roll för att skapa konkurrensfördelar. I och med att företag kontinuerligt investerar i immateriella tillgÄngar kan inte lÀngre den traditionella finansiella redovisningen exakt uppskatta ett företags verkliga vÀrde.Syfte: Studien syftar till att undersöka relationen mellan intern rapportering av intellektuellt kapital och företags grad av radikal och inkrementell innovation.Teori: Avsnittet Àr indelat i tvÄ delar. Del ett handlar om intellektuellt kapital och intern rapportering av intellektuellt kapital. Del tvÄ ger en beskrivning av olika typer av innovation.Metod: Studien baseras pÄ en surveyundersökning vilken utformades webbenkÀtprogrammet SurveyMonkey. EnkÀterna skickades till företag noterade pÄ NASDAQ OMX Small Cap och Mid Cap lista.

Denna studie unders?ker den upplevda tryggheten hos kvinnor vid Fr?lunda Torgs sp?rvagnsh?llplats i G?teborg och identifierar en rad olika faktorer i den fysiska milj?n som p?verkar deras upplevelse. Med en feministiskt geografisk infallsvinkel och teoretiska ramar som inkluderar Broken Window-teorin, CPTED syftar studien till att bidra till en ?kad f?rst?else f?r hur Fr?lunda Torgs sp?rvagnsh?llplats uppfattas och kan utformas fr?n kvinnornas perspektiv. Genom semistrukturerade intervjuer, analyserar studien kvinnors upplevelser av trygghet och otrygghet vid sp?rvagnsh?llplatsen Fr?lunda Torg.

Mitt examensarbete handlar om den utfasade snickerimaskinen överfrÀsen. Maskinen försvann frÄn verkstÀderna för mer Àn 30 Är sedan och den erfarenhetsbaserad kunskapen om hur den anvÀndes finns hos före detta verkmÀstare och arbetare. Genom platsbesök och intervjuer pÄ verkstÀder och föreningar dokumenterar jag den immateriella kunskap som inte gÄr att finna i litteraturen. Jag kommer sedan sjÀlv göra praktiska tester pÄ maskinen för att verifiera den nyvunna kunskapen men ocksÄ för att undersöka om maskinen har nÄgra anvÀndingsomrÄden i det moderna snickeriet..

Uppsatsen behandlar Àmnena varumÀrkesredovisning och varumÀrkesvÀrdering. Syftet med uppsatsen Àr att definiera begreppet varumÀrke, klargöra lagar och normer inom omrÄdet och utreda huruvida varumÀrken kan tas upp av företag som en tillgÄng. VÀrderingsmetoder för varumÀrke ska klarlÀggas och vi Àmnar Àven att förklara hur svenska företag behandlar varumÀrken bÄde redovisningstekniskt samt hur de visar övrig extern information i sina Ärsredovisningar. Vi har anvÀnt oss av litteratur, lagar, normer, intervjuer och en fallstudie för att klargöra vad varumÀrken Àr, hur vÀrdering kan göras samt vad som krÀvs för att fÄ ta upp varumÀrken som tillgÄngar i balansrÀkningen. För att kunna visa hur svenska företag redogör för sina varumÀrken har vi studerat Ärsredovisningar frÄn 20 svenska företag med starka varumÀrken.

UtifrÄn företagens förÀndrade förutsÀttningar att redovisa sina tillgÄngar, dÄ flera företag idag bestÄr av stora resurser i form av kunskap, ansÄg författarna för denna studie det tÀnkvÀrt att undersöka hur företagen bemöter detta. Eftersom det dessutom inte krÀvs av företagen att redovisa sina kunskapstillgÄngar, intellektuellt kapital, och det heller inte finns nÄgon utarbetad standard för att göra detta, kan det antas att det finns flera olika idéer om hur företagen gÄr tillvÀga och varför företagen vÀljer att redovisa detta frivilligt. Syftet med denna studie var att ta reda pÄ huruvida noterade lÀkemedelsbolag redovisar frivillig information om immateriella tillgÄngar i form av intellektuellt kapital i sina Ärsredovisningar. Eftersom uppsatsens forskningsfrÄga och syfte avser att granska textmaterial frÄn börsnoterade bolag, och i detta material undersöka hur ofta immateriella tillgÄngar i form av intellektuell kapital omnÀmns, valde författarna till denna uppsats att utföra en innehÄllsanalys genom att studera sex börsnoterade bolag inom lÀkemedelbranschen och deras Ärsredovisningar för perioden 2006-2011. Den kategori som redovisats mest var internkapital vilket inte stÀmmer överens med tidigare studier, en förklaring till detta kan vara att lÀkemedelsbranschen har ett stort behov av Àgande gÀllande sina stora kunskapstillgÄngar.

Bakgrund: År 2004 beslutade Europeiska Unionen (EU) att inrĂ€tta nya internationella re-dovisningsstandarder (IFRS). Ett beslut som influerades av International Accounting Stan-dard Board (IASB) och som kom att innebĂ€ra vĂ€sentliga förĂ€ndringar för noterade bolag. Syftet med IFRS Ă€r att försöka harmonisera de olika europeiska lĂ€ndernas redovisningsme-toder för att öka den internationella jĂ€mförbarheten. IFRS 3-Business Combinations som be-handlar regler angĂ„ende företagsförvĂ€rv, Ă€r en del av IFRS. I jĂ€mförelse med tidigare svenska regler stĂ€lldes det, i samband med införandet av IFRS 3, högre krav angĂ„ende iden-tifiering av förvĂ€rvade tillgĂ„ngar vid ett företagsförvĂ€rv.

Bakgrund: Missbruk av substanser ?r ett globalt problem och kr?ver insatser fr?n h?lso- och sjukv?rd f?r att b?de hj?lpa personer att ta sig ur ett missbruk och hantera andra symtom eller sjukdomar. Samtidigt ?r det l?ngt ifr?n alla som har missbruk som s?ker v?rd n?r de beh?ver f? hj?lp. Ovilja att s?ka v?rd kan resultera i negativa konsekvenser p? b?de individ- och samh?llsniv?.

Bakgrund och problem: Dagens marknad karaktÀriseras av kunskapsintensiva företag som Àr beroende av sina medarbetare och deras kompetens för att nÄ framgÄng. De flesta aspekter i ett företag kan hÀrmas av konkurrenter, men det Àr humankapitalet som gör dem unika och konkurrenskraftiga. Trots att denna resurs Àr sÄ viktig fÄr den inte nÄgot större utrymme i företags redovisning, dÄ dagens redovisning fortfarande baseras pÄ principer frÄn 1400-talet och frÀmst fokuserar pÄ materiella tillgÄngar. Intresset för humankapitalredovisning uppstod pÄ 1960-talet och har sedan dess kommit och gÄtt; initiativ har tagits och teorier har bildats, men utvecklingen har Ànnu inte lett till nÄgon enhetlig metod för att synliggöra immateriella tillgÄngar.Syfte: Huvudsyftet med studien Àr att beskriva utvecklingen av humankapitalredovisning, vilket ska leda fram till en diskussion om möjlig framtida utveckling. För att göra detta ska vi först identifiera drivkrafterna bakom utvecklingen, analysera de möjligheter och begrÀnsningar som finns för att redovisa humankapital samt granska utbredningen inom Àmnet idag.Metod: I denna kvalitativa studie har vi genomfört intervjuer med fem nyckelpersoner som alla arbetat med omrÄdet, granskat Ärsredovisningar frÄn de fem största revisionsföretagen i Sverige samt studerat relevant litteratur.Slutsats: Resultatet av denna studie Àr konstaterandet att humankapital Àr en viktig resurs som bör synas i företags redovisning, dock inte inkluderad i den traditionella, finansiella redovisningen.

Bakgrund: Urininkontinens f?rekommer hos b?de kvinnor och m?n, men ?r betydligt vanligare bland kvinnor. Globalt uppskattas det vara miljontals kvinnor som p?verkas. Urininkontinens definieras som ofrivillig f?rlust av urin och kan uppst? i samband med graviditet, f?rlossning eller i klimakteriet.

This study's main objective was to identify adolescents participation in alternative sport activities and which kind of physical activity that was preferred by adolescents who didn't had any earlier experience of sport clubs. The study combined interviews and surveys with the purpose to get both adolescents and sport leaders perspective. A total of five interviews were performed and fifty-four surveys was collected. The results showed that adolescents already physical active were those who participated in alternative sport activities. Who participate in alternative sport activities can depend on habitus, comprehended capital forms and in which social field the sport activities exists..

Bakgrund och problem: Den 1 januari 2005 infördes en ny redovisningsstandard för koncernredovisning. Den nya plattformen, IFRS, Àr ett steg mot en internationell harmonisering pÄ redovisningsomrÄdet. En av de nya standarder som ingÄr i IFRS Àr IFRS 3 RörelseförvÀrv. Standarden reglerar hur noterade koncernföretag inom EU skall redovisa förvÀrv av andra företag. Nya reglementet skapar alltid anpassningsvÄrigheter.

Keramik, foto. Text, musik. Hur kan dessa element sammanföras? Denna process, bÄde fysisk och psykisk, har varit en bearbetning utav sÄvÀl materiella som immateriella material.I den musikaliska genre jag tillhör finns en mörk sida jag kÀnner ett starkt slÀktskap till. Detta mörker finns alltid i min skugga men stundom blir svÀrtan dÀri djupare.

MÄnga stora svenska företag har nÄtt sina positioner genom att bearbeta innovatörers uppfinningar pÄ ett sÀtt sÄ att företaget vÀxer i sitt kunskapsförsprÄng. Detta uppnÄs genom att investera i forskning och utveckling (FoU). FöresprÄkare för aktivering av immateriella resurser sÄsom utvecklingsutgifter pÄstÄr att aktiveringen av utvecklingsutgifter Àr svÄrbedömd, eftersom det i de immateriella investeringarna alltid finns en osÀkerhet, dÄ utgifterna inte alltid kan leda till en slutprodukt och ge framtida nytta för företagen.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur svenska börsnoterade företag gÄr tillvÀga för att uppfylla kriterierna i IAS 38 (International Accounting Standard) och aktivera utvecklingsutgifter samt förstÄ företagens resonemang för bedömning och beslut vid en aktivering. Vilka redovisningsprinciper som Àr relevanta vid detta beslut ska Àven undersökas.De utvalda företagen som ingick i undersökningen Àr Atlas Copco, Scania och AstraZeneca. För att kunna studera en avgrÀnsad aspekt av ett problem pÄ djupet under en begrÀnsad tidsrymd anvÀnder sig forskarna av en fallstudie.