Sökresultat:
675 Uppsatser om Kundernas förtroende - Sida 4 av 45
Länsförsäkringar - ett integrerat tjänsteföretag : Kan ett likhetsteckan sättas mellan bank- och försäkringskunder?
Integrering av tjänster blir allt vanligare hos företag idag. Länsförsäkringar är ett tjänsteföretag som erbjuder sina kunder två olika typer av tjänster inom samma företag. Länsförsäkringar är unga på bankmarknaden men har blivit högst aktuella under den stundande finanskrisen då förtroendet för de största bankerna har minskat. Länsförsäkringar har en omfattande försäkringsverksamhet och är mitt i en ökad etablering på banksidan. Deras prioritet ligger idag på att öka kundbasen med förmånskunder, det vill säga att få försäkringskunder att bli bankkunder och vice versa.
Trender : Som ett verktyg i konkurrensen
SyfteUppsatsen ämnar att analysera och utreda:- sambandet mellan trender och erbjudande i resebranschen.- hur trender kan fungera som differentieringsfaktor. MetodVi har i denna uppsats valt att skriva en kvalitativ studie då den ämnar skapa en djupare förståelse för hur företag kan använda trender för sin positionering på en marknad. Undersökning har kommit att anta en abduktiv karaktär då vi utgår från den teoretiska referensramen som sedan anpassas utifrån empirin. Det empiriska datan är insamlad genom semistrukturerade intervjuer med fem respondenter som verkar inom den svenska resebranschen. SlutsatserI studien har det framkommit att om företag i ett tidigt skede av en trend anpassar sitt erbjudande kan de differentiera sig genom trenden och skapa konkurrensfördelar. Det beror på att om ett företag är först med att ta till sig en trend ökar deras chans att förknippas med trenden i kundernas medvetande. Något annat som framträder i studien är att företagets position kan komma att påverkas negativt om trenden de tagit till sig inte stämmer överens med företagets identitet och kundernas image av varumärket..
Kundnöjdhet på pakettjänster : en undersökning om hur olika kvalitetsfaktorer påverkar kundnöjdhet
Problemdiskussion: En undersökning som har gjorts av SKI (Svenskt kvalitetsindex) visar att nöjdheten bland kunderna inte uppfylls på pakettjänster och att kundernas förväntningar inte blir tillfredsställda. Detta kan bero på att olika faktorer som paketskador, leveransförseningar eller dålig kundservice leder till att kundernas missnöje på kvaliteten och de utförda tjänsterna går ned. För att skapa en positiv utveckling i branschen måste transportörerna förstå, uppfylla och överträffa kundernas behov så att de blir nöjda med kvaliteten. Genom god kvalitet vinner transportörerna nöjda och trogna kunder som återkommer.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka varför kundnöjdheten på pakettjänster minskar.Frågeställning: Vilka faktorer påverkar kundnöjdhet på pakettjänster? I vilken utsträckning är transportköparnas behov tillfredställda?Metod: Undersökningen är baserad på en kvantitativ metod.
Kundernas upplevelser av HR-funktionen efter en HR-transformation
Ett företags personalarbete (Human Resources, HR) är en viktig nyckel till framgång eftersom en till företaget väl anpassad HR-funktion kan skapa stort värde. I skapandet av en effektiv HR-funktion är det betydelsefullt att undersöka hur HRs kunder (cheferna ute i organisationen) upplever HR. Tidigare studier har bl.a. visat på positiva samband mellan HRs involvering i strategisk planering och kundernas uppfattning av HR-funktionens effektivitet. Denna uppsats undersökte, genom en fallstudie på AstraZeneca, hur personalavdelningens kunder upplevde att personalarbetet fungerar, efter en HR-transformation.
Varumärkesidentitet VS image - Att bli sedd är inte samma sak som att bli förstådd
Syftet med denna rapport är att jämföra hur två företag inom konfektionsbranschen skapar sin varumärkesidentitet samt visa hur den återspeglas i deras image. Rapporten reder ut begreppen varumärkesidentitet och image och applicerar dessa begrepp på företagen H&M och JC. Företagens varumärkesidentitet sammanfattas genom en empirisk analys av företagen baserad på Identitetsprismat av Jean-Noël Kapferer. Utifrån varumärkesidentiteten utförs en enkätundersökning för att undersöka hur företagens identitet reflekteras i den image som återfinns i kundernas medvetande. Valet av företag baseras på deras aktualitet inom media angående respektives arbete kring varumärkesidentitet.
När ett plus ett blir tre : - Hur kan företag utnyttja varandras kundbaser vid fusion
Telemarknaden i Sverige har under de senaste åren ställts inför nya utmaningar som inte bara är ett resultat av avregleringen utan även av kundernas ökade krav på produkter och tjänster. Överlevnaden för aktörerna på telemarknaden beror på hur väl de kan tillgodose kundernas krav och bemöta den ökade konkurrensen. Det är många operatörer som har varit tvungna att genom gå en fusion för att kunna överleva på marknaden. Vid en fusion uppstår det många synergieffekter och det är viktigt att kunna utnyttja de nya resurserna till max för att fusionen ska vara lönsam. Den synergieffekt som har valts att undersökas i denna uppsats är hur den nya större kundbasen kan utnyttjas, därför blev uppsatsens frågeställning: Hur kan företag via fusion dra nytta av varandras kundbaser? Vi har valt att göra en fallstudie med ett företag, Dataphone AB.
Inlåst på lås? : En kvantitativ studie om uppfattningen av Låssmedens varumärkesidentitet.
Denna studie ämnade undersöka och således ta sin utgångspunkt hos Låssmeden i Umeå. Det har kommit till Låssmedens kännedom att somliga kunder anlitat företagets konkurrenter för installation av system de inte är medvetna om att även Låssmeden tillhandahåller. Kunderna anses på grund av varumärket förknippa Låssmeden endast med låssystem och har därmed inte kännedom om företagets övriga produkt- och tjänsteutbud. Vår studie tog med hänsyn till Låssmedens förutsättningar och uppmärksammade problem sin utgångspunkt internt i företaget. Genom en kvantitativ studie ämnade vi undersöka både den interna uppfattningen av varumärkesidentiteten genom de anställda och den externa uppfattningen av varumärkesidentiteten genom kunderna.
Vilka deltar i budgetprocessen : En studie av hälso-och sjukvården i Landstinget i Värmland
I en bank möts oftast kunder av kölappsapparat och får därefter sätta sig i väntan på sin tur att bli betjänad av en bankrådgivare. Ett alternativ till detta är att använda en kundvärd för att ytterligare påverka kundens känslor och tillfredsställelse. Söderlund och Rosengrens (2008) studie visade att en anställds leende kan påverka en kunds nivå av tillfredsställelse efter besöket men också känslorna av glädje och upprymdhet (Mehrabian & Russel, 1978). Studiens syfte är att beskriva hur en kundvärds emotionella (leende kundvärd) respektive professionella (icke-leende kundvärd) bemötande påverkar kunders nivå av kundtillfredsställelse på en bank. Swedbank i Karlstad har idag en kundvärd och dennes påverkan skall beskrivas med användning av en kvantitativ enkätstudie.Kundernas nivå av tillfredställelse visade sig påverkas positivt av ett emotionellt bemötande.
Kritik mot budget och budgetanpassning : En jämförelsestudie mellan sex olika företag i tre olika branscher
I en bank möts oftast kunder av kölappsapparat och får därefter sätta sig i väntan på sin tur att bli betjänad av en bankrådgivare. Ett alternativ till detta är att använda en kundvärd för att ytterligare påverka kundens känslor och tillfredsställelse. Söderlund och Rosengrens (2008) studie visade att en anställds leende kan påverka en kunds nivå av tillfredsställelse efter besöket men också känslorna av glädje och upprymdhet (Mehrabian & Russel, 1978). Studiens syfte är att beskriva hur en kundvärds emotionella (leende kundvärd) respektive professionella (icke-leende kundvärd) bemötande påverkar kunders nivå av kundtillfredsställelse på en bank. Swedbank i Karlstad har idag en kundvärd och dennes påverkan skall beskrivas med användning av en kvantitativ enkätstudie.Kundernas nivå av tillfredställelse visade sig påverkas positivt av ett emotionellt bemötande.
Kundvärds påverkan på kundtillfredsställelse i en bank
I en bank möts oftast kunder av kölappsapparat och får därefter sätta sig i väntan på sin tur att bli betjänad av en bankrådgivare. Ett alternativ till detta är att använda en kundvärd för att ytterligare påverka kundens känslor och tillfredsställelse. Söderlund och Rosengrens (2008) studie visade att en anställds leende kan påverka en kunds nivå av tillfredsställelse efter besöket men också känslorna av glädje och upprymdhet (Mehrabian & Russel, 1978). Studiens syfte är att beskriva hur en kundvärds emotionella (leende kundvärd) respektive professionella (icke-leende kundvärd) bemötande påverkar kunders nivå av kundtillfredsställelse på en bank. Swedbank i Karlstad har idag en kundvärd och dennes påverkan skall beskrivas med användning av en kvantitativ enkätstudie.Kundernas nivå av tillfredställelse visade sig påverkas positivt av ett emotionellt bemötande.
Förtroende i bank-kundrelationer : - En explorativ fallstudie av SEB
Syftet med denna studie är att utreda hur arbetet med att bygga förtroende sker i en sektor som drabbats av en akut förtroendekris där det är svårt att definiera produkter eller särskilja sig från konkurrenter. Den teoretiska delen redogör för hur initialt, företagsspecifikt respektive personligt förtroende verkar. Det redogörs även för hur minskad upplevd risk samt hur olika tidsperspektiv påverkar förtroende. För denna studie utgör SEB fallstudieobjekt med anledning av dess profilerade ställning som relationsbanken på marknaden. Data insamlades genom semi- strukturerade personintervjuer på SEB:s Uppsalakontor med fyra olika rådgivare.
Likabehandling av f?retagsobligationsinnehavare
Uppsatsen unders?ker om det finns en generell princip om likabehandling inom f?retagsobligationsmarknadsr?tten i Sverige, med s?rskilt fokus p? regleringen av obligationsinnehavares r?ttigheter i f?rh?llande till emittenter.
Genom redog?relse och analys av de r?ttsliga utg?ngspunkterna konstateras det att EU-r?tten ensamt inte f?reskriver likabehandling av obligationsinnehavare ut?ver den l?pande informationsgivningen. D?remot talar den svenska implementeringen av ?ppenhetsdirektivets krav i 18 kap.
Ett matkoncept utifrån fyra informanters upplevelser
På uppdrag av ett företag i Stockholm är syftet för denna studie att undersöka hur några av företagets tidigare kunder upplevt kostkonceptet Exclusive . Uppdraget är vidare att se hur konceptet har påverkat kundernas kostbeteende samt hur detta har förändrat deras kostvanor utifrån deras egna upplevelser..
Verkningsgraden hos barkpannan vid olika bränslesammansättningar
Hur skapar jag en kundtidning som stärker relationen mellan kund och företag? Det är problemställningen som legat till grund för det här examensarbetet.Syftet med kundtidningen är att informera om energi och miljö, men även att skapa en god relation till kunden och kommunicera en känsla av samhörighet. Utifrån litteraturstudier har jag kommit fram till att detta kan uppnås genom att göra kunderna delaktiga i tidningens redaktionella innehåll och skapandet av det. Kunddelaktighet, kundnöjdhet och kundlojalitet är positivt relaterade till varandra. Företaget kan styra innehållet i den riktning det vill genom att behålla kontrollen över urvalet och på så sätt även uppnå sitt tilltänkta informativa syfte.Delaktigheten kan ske i olika former och blir tydligast när kunder finns representerade i text och bild.
Vad ska vi göra på vintern då? : En fallstudie om säsongsvariation i upplevelsebranschen
SammanfattningUnder de senaste åren har upplevelser förutspåtts att bli något som kan fungera som stilbildare, differentieringsverktyg och som värdehöjare för en vara eller tjänst. God service är inte längre ett tillräckligt konkurrensmedel utan ytterligare en dimension måste adderas för att kunna hävda sig på marknaden. Så långt håller de flesta med och ser ljust på upplevelsebranschens framtid. Aktivitetsbolagen arbetar dock med ett stort förbehåll, nämligen de säsongsvariationer som ofta påverkar verksamheten. Anledningen till säsongsvariationerna kan skifta från fall till fall men gemensamt är att det leder till svårigheter med personaladministration, skiftande arbetsbelastning, osäkerhet i avkastning som till slut kan leda till svårigheter att hitta lönsamhet i verksamheten. Syftet med den här uppsatsen är att besvara vår frågeställning om vad som föranleder säsongsvariationer för ett aktivitetsföretag som heter Stora Blå och som har sin bas i skånska Båstad.