Problemformulering: Hur använder sig möbelföretag av känselsinnet i sin marknadsföring?Syfte: Vår avsikt var att undersöka om ? och i så fall hur - företagen i denna bransch använder sig av det taktila sinnet i varuhus, produkter och kataloger.Metod: Vi har använt oss av en abduktiv ansats av ett kvalitativ tillvägagångssätt. Vi gjorde djupintervjuer med tre möbelföretagsrepresentanter.Referensram: Sinnesmarknadsföring är ett relativt nytt fenomen, men vi tror att det är något som är här för att stanna. Idén med sinnesmarknadsföring är att företag, genom att rikta sig till kundens alla fem sinnen, skapa en sinnesupplevelse för kunden. Känselsinnet är ett av de sinnen som företagen ska använda sig av för att skapa denna helhetsupplevelse.

To be able to protect themselves from credit risk, the banks must constantly check the performance of  the companies they have lent money to. There are many mathematical models for predicting financial distress. These models use accounting-based ratios, which often are historical and not representative for the present situation. This study describes how the banks do in practice to find signals of insolvency in time and the variables they are observing for doing that.In addition to financial reports which the company sends in to the bank at least once a year, also the relationship between them and information from different information  agencies are of great importance to track  signals of insolvency. Poor profitability is the primary cause of insolvency.

The purpose of this thesis is to clarify the connection between word-of-mouth and viral marketing, to identify properties of and strategic ways to implement viral marketing and to examine how a company can influence the customers? perception of the brand in social media.This purpose served to answer our research question: How can companies deliberately create viral marketing?To answer this question we based our study on a qualitative method where we conducted eight interviews with different people, all with experience in our research field. We focused on our respondents? own opinions and were more interested in their personal experiences rather than the market in general.In our last chapter our analysis clearly demonstrates that companies can deliberately create viral marketing. This is possible if companies create material that appeal to and that triggers the costumer to share.

Med en ständig ökning av konkurrens mellan företagen blir den personliga relationen med kunden allt viktigare. Produktens funktion står inte längre i centrum då den har ersatts av idén kring varan. Kunderna söker ett högre värde i produkten och företagen måste sträva efter att tillfredsställa och beröra kundens emotioner för att framstå som attraktiv. Idag talas det därför mycket om emotionell marknadsföring. Detta arbete ligger till grund för att få en förståelse i hur emotioner styrs via reklam och hur en etisk ståndpunkt påverkar kunden.

Bakgrund och problemdiskussion: Styrsystem är ett brett och komplext begrepp som kan innehålla många olika komponenter, till exempel budgetering. Bankverksamheterna är hårt reglerade utifrån de lagar och regler som gäller i det aktuella landet som de är verksamma inom. Därför är det viktigt att ha tydliga riktlinjer och styra de anställda så att de inte bryter mot några lagar och/eller regler. Dock finns det en viss problematik kring en hårt reglerad verksamhet. Till exempel kan både regler och strikta budgetar leda till att de anställdas motivation påverkas negativt då de är hårt hållna och inte kan arbeta på det sätt de vill på grund av strikta riktlinjer.

Studien undersöker hur matematiska begrepp etableras i diskursen i klassrummet och hur lärare planerar för, iscensätter och bearbetar matematiska begrepp. Studiens syfte är att studera hur lärare hanterar matematiska begrepp i undervisningen ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Utifrån studiens ansats väljs två kvalitativa datainsamlingsmetoder. Till detta infogas Selander & Kress (2010) formellt inramad lärsekvens och Hallidays (2004) tre metafunktioner och en ny metafunktion, den institutionell funktion (Boistrup- Björklund, 2010). Studien visar att procedurkunskap har en stor plats i undervisningen. Lärarna hanterar begrepp i förbifarten och funderar inte på vilken roll de språkliga uttrycken har.

För att kunna utveckla ett IT- system behövs förståelse om specifika funktioner som systemet skall stödja. En viktig del av systemutveckling är kravhantering, eftersom det är kundens önskemål och krav identifieras. Under 1990-talet uppkom agil systemutveckling. Det som utmärker att arbeta agilt är nära kundsamarbete, anpassning till förändrade krav, mycket kommunikation och att leverera fungerande programvara med jämna mellanrum. Scrum är en metod inom agil systemutveckling som utvecklades för att passa i en förändringsdriven miljö.Under litteraturgenomgången upptäcktes att det fanns mycket information om olika problem med agil kravhantering och att det fanns lite information om hur agil kravhantering genomförs.

Problem: Hur arbetar olika banker med att särskilja immateriella tillgångar med begränsad nyttjandetid från goodwill och finns det skillnader mellan hur detta tillämpas i praktiken före och efter införandet av IFRS 3? Vad finns det för problem vid behandling av immateriella tillgångar?Syfte: Denna studie har till syfte att studera hur företag har anpassat sig till de nya reglerna IFRS 3.Metod: Studien består av en empiri- och en litteraturinsamling. Empiri-insamlingen genomfördes med hjälp av en intervju, granskande av årsredovisningar och e-postfrågor som skickades till representanter hos de tre undersökta bankerna. Litteraturinsamlingen består av artiklar, broschyrer och böcker. De inhämtades från databaser och biblioteket på Mälardalens högskola.Resultat och Slutsats: Innan IFRS 3 behandlade de undersökta bankerna immateriella tillgångar relativt olika, men i och med införandet blev de mer lika varandra.

Antag att två parter i två olika EU-stater gör affärer med varandra. En bank med säte i Frankrike ingår ett avtal rörande förvaltning av kapital åt en klient med hemvist i Spanien. Parterna kommer sedermera överens om att eventuella tvister med anknytning till huvudavtalet ska prövas exklusivt av domstol i Luxemburg för det fall klienten väcker talan. Därutöver anges i avtalet att banken ska behålla sin rätt att väcka talan vid varje annan behörig domstol. Parterna har därmed ingått ett prorogationsavtal som ger banken ett ?större urval? av behöriga domstolar.

Syftet med avhandlingen var att få fram konkreta förslag på hur svenska dagligvaruföretag kan arbeta med Facebook i sin marknadsföring för att öka både befintliga och nya kunders varumärkeslojalitet till företaget.Teorikapitlet innehåller teorier kring ämnena varumärke, märkeslojalitet, kommunikation, Internet, sociala medier och Facebook. Ytterligare information har även samlats in genom intervjuer med tre experter inom sociala medier för att styrka teorierna kring sociala medier.Studien visade att svenska dagligvaruföretag idag inte använder sig av Facebook i dess fulla kapacitet. Genom att använda sig av en kombination av grupper, sidor, applikationer och event kan företag stärka sina kunders varumärkeslojalitet. Det handlar om att använda dessa olika verktyg för att skapa en relation med kunden och en kanal för dialog. Kan företaget sedan besvara kundens frågor och funderingar på ett bra och snabbt sätt genom denna nya mediekanal kan en långvarig relation skapas mellan kunden och företaget som i sin tur leder till varumärkeslojalitet hos kunden. .

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur bankers konstruktion avbelöningssystem påverkar motivationen hos dess kontorsanställda. Primärdatan insamlades genom intervjuer och enkätundersökningar. Med kvalitativ metod som utgångspunkt vid intervjuerna har vi sedan kunnat bearbeta materialet med stöd av teoretisk sekundärdata, för att framställa de slutsatser vi har kommit fram till. Vi har även med hjälp utav den kvalitativa metoden genomfört enkätundersökningar i de fyra bankerna som ytterligare underlag till att fastställa vår slutsats. Med utgångspunkt ifrån ett antal teorier har vi främst gjort en sammankoppling mellan belönings- och motivationsteorier till materialet från bankerna.

Vårt syfte med uppsatsen att identifiera förändringar i fyra svenska bankers internrevision under de senaste tio åren, samt att diskutera effekterna av och orsakerna till dessa förändringar. Den insamlade empirin från Handelsbanken, Nordea, SEB och Sparbanken Finn är analyserad utifrån vår teoretiska referensram. Den teoretiska referensramen består av principal- och agentteori, Finansinspektionens allmänna råd om styrning och kontroll av finansiella företag, The Institute of Internal Auditors riktlinjer för internrevision samt annan lagstiftning och reglering som indirekt påverkar bankernas internrevision. Vår undersökning visar att det finns stora likheter i utvecklingen av internrevisionen mellan bankerna. Till grund för utvecklingen ligger principalens ökade kontrollbehov där skandalerna i näringslivet har varit en drivande faktor.

I november 2010 avskaffades revisionsplikten för små bolag och diskussioner har förts kring vilka konsekvenser detta skulle få för både bolagen och dess intressenter. En negativ aspekt som lyftes fram innan genomförandet av lagförändringen var att det skulle kunna påverka bankers kreditbedömning av företag, då den finansiella informationen skulle minska i trovärdighet utan en granskning av tredje part. Resultatet av detta skulle kunna utmynna i en ökad informationsasymmetri mellan bank och företag, och därmed försvåra kreditbedömningen. Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka faktorer som ligger till grund för bankers kreditbedömning av små bolag, mot bakgrund av revisionspliktens avskaffande och vad den inneburit för finansbranschen. Utifrån en kvalitativ studie där sju banker/kreditgivare tillfrågades kan det konstateras att revisionspliktens avskaffande för små bolag generellt sett hittills inte påverkat finansbranschen avsevärt.

Vår uppfattning är att den strategi som många hemelektronikföretag väljer inte genererar en tillräcklig kundnytta. Oavsett bransch måste företag utgå från kunden eftersom det är den som idag styr marknaden. Vi saknar en sammanställning av de faktorer som ligger till grund för kundens tillfredsställelse som också skulle kunna hjälpa företag att leverera kundnytta. Syftet med uppsatsen är att undersöka organisatoriska förutsättningar för levererad kundnytta. Vi har valt att se på verkligheten utifrån vår teoretiska ram.

Fastighetsvärdering beskrivs som något som alltid kommer att vara förknippatmed en viss grad av osäkerhet varför det inte är möjligt att med absolutsäkerhet fastställa en fastighets värde. Banker som arbetar med kreditgivningpå den kommersiella marknaden baserar utlåningen på en fastighets värde.Värderingen av en fastighet genererar med andra ord beslutsunderlaget tillkreditgivningen. Mot bakgrund av att det vid all fastighetsvärdering alltidföreligger osäkerhet är syftet med denna uppsats att undersöka hur bankerhanterar detta faktum i sina värderings- och kreditgivningsprocesser.Undersökningen bygger på en kvalitativ metod genom vilken vi intervjuat sexpersoner som arbetar inom banksektorn. Samtliga respondenterna valdes utmed hänsyn till den erfarenhet de har av värdering och kreditgivning på denkommersiella fastighetsmarknaden. Resultatet visar att det finns en radparametrar som bankerna särskilt måste bedöma och ta hänsyn till, med hjälpav analyser och andra verktyg.