Syfte: Syftet är att identifiera kulturstyrande aspekter hos ett snabbväxande företag samt ledningens sätt att arbeta med dessa. Delsyftet är att undersöka hur arbetet med Kulturstyrningen påverkats av företagets kraftiga tillväxt. Metod: Uppsatsen metodologiska genomförande bestod av en kvalitativ fallstudie på ett konsultföretag inom IT och ITS. Det empiriska materialet är insamlat genom intervjuer, observationer samt dokumentation.Slutsats: Resultatet från studien har visat att fallföretaget inte haft någon uttalad Kulturstyrning. På grund av företagets affärsmodell utför ledningen däremot handlingar som påverkar kulturen vilket därmed är ett tydligt inslag av Kulturstyrning. Selektiv rekrytering, ledordens inverkan på arbetet, självständigt arbete samt arbetet med att förbättra gemenskapen är aspekter vi identifierat..

Syfte:Syftet med den här uppsatsen är att skapa förståelse för hur Kulturstyrningen som resebolagen använder sig av under rekryteringsprocessen kan påverka reseledarens motivation till yrket, samt identifiering till organisationen.Metodik:I denna uppsats har en flerfallstudie använts som forskningsstrategi med en abduktiv forskningsansats. Datainsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer med respondenter som genomgått en rekryteringsprocess för någon av de bolag vi undersökt.Slutsats:Studiens resultat har visat hur Kulturstyrning fungerar inom den branschs rekryteringsprocesser som studien undersökt. Kulturstyrning kan leda till stark organisationsidentitet vilket också påverkar motivation till att prestera inom organisationen..

Flertalet studier har gjorts på vad som motiverar volontärer. Inom det postkoloniala fältet har volontärarbetet ofta kritiserats för att vara en del i att reproducera generaliseringar om lokalbefolkningen. Inom organisationsteorin finns det färre antal studier på volontärarbete i allmänhet och på hur västerländska värderingar och normer påverkar volontärernas arbete i synnerhet. Syftet med denna studie är att belysa hur styrning av volontärernas arbete skapas i den organisationskultur, som volontärerna befinner sig i och hur västerländska normer och värderingar är en del av denna organisationskultur samt hur dessa normer och värderingar formar volontärernas förväntningar och upplevelse av styrningen från organisationen. Fokus ligger på hur volontärarbetarnas upplevelse av styrning från organisationen ser ut och vad volontärerna själva upplever styr dem i deras arbete.

SammanfattningForskning kring styrning av små företag har länge varit ett förbisett område inom det företagsekonomiska fältet. Den senaste tiden har utvecklingen gått mot en allt mer tjänstedominerande marknad. Ett område inom tjänsteföretag, är kunskapsintensiva företag där någon form av utbildning är ett krav för de anställda. En kvalificerad utbildning skulle kunna försvåra styrningen av denna typ av medarbetare. Detta gör att det skulle vara intressant att undersöka styrningen av denna typ av företag.

Ett företags organisationskultur erkänns idag av många som en viktig faktor när det handlar om att skapa innovationer i en industriell kontext. Anledningen till detta är att organisationskulturen utgör den grund av gemensamma antaganden och värderingar sompräglar beteendet i en organisation. Många författare har undersökt samspelet mellan organisationskultur och innovationsförmåga och vissa har också gjort försök att beskriva hur en organisationskultur som stödjer innovation bör se ut. (se till exempel Kanter, 1985 och Martin & Terblanche, 2004)I denna uppsats presenteras och jämförs olika parametrar, som typiskt sett sägs ingå i en organisationskultur som stödjer innovation, på tre fallföretag i en gemensam koncern. Likheter och olikheter identifieras i företagens tillvägagångssätt och dess effekt på kulturen, varpå rekommendationer lämnas angående hur företagen vidare kan agera för att öka förutsättningarna för innovation i organisationen genom Kulturstyrning.Uppsatsen diskuterar också, utifrån fallföretagens situationer och medarbetarnas uppfattningar, huruvida det verkligen går att generalisera bilden av vad som är en innovationskultur på alla företag.

ProblemDå ledningen i en franchiseorganisation inte besitter samma auktoritet som ledningen i andra typer av organisationer kan detta skapa problematik för den interna styrningen (Bradach, 1997). Ytterligare forskning kring styrning inom franchising har efterfrågats (Bradach och Eccles, 1989; Bradach, 1997; Combs et al., 2011).Syfte Syftet är att med utgång i Malmi och Browns (2008) styrpaket vidareutveckla modellen för att förklara och undersöka hur den interna styrningen, i en franchiseorganisation utan företagsägda enheter, ser ut och hur den används.MetodEn kvalitativ studie har utförts samt ett abduktivt tillvägagångssätt har använts. Semistrukturerade intervjuer har varit den främsta metoden för att samla in data.SlutsatsSkillnader har setts i styrningen inom franchising i jämförelse med Malmi och Browns (2008) styrpaket. I uppsatsen presenteras också ett förslag på en typologi för styrning i franchiseorganisationer. Franchisekontraktet, benchmarking och interaktiv styrning har visats vara betydande styrmekanismer för franchiseorganisationer.

Syfte: Fallföretaget CC tillämpar en mängd strategier för att befordra enbart de bästa medarbetarna och härmed gallra ut de som inte håller måttet. Medarbetarna är väl insatta i denna upp-eller-ut-strategi och ställer upp på detta utan att ifrågasätta systemet, fastän de rent statistiskt löper stor risk att själva gallras ut. Vårt syfte med denna uppsats är att, med hjälp av teorier om kultur och identitet, redogöra för vilka mekanismer företaget använder för att få medarbetarna att ställa upp på detta system. Metod: Fallstudie. Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av personliga intervjuer och dokumentstudier.

Bakgrund ochproblemKreativitet blir allt viktigare hos alla företag, inte minst hos de som hardet som sin kärnkompetens. Reklambranschen präglas av mångaaktörer, hård konkurrens samt en föränderlig miljö. Reklambyrånmåste dels finna en konkurrenskraftig position på marknaden ochutifrån det anpassa sin styrning.Syfte Syftet med vår uppsats har varit att undersöka och kartlägga hurföretag inom reklambranschen styr sin verksamhet och sinakreatörer.Metod Som utgångspunkt i denna uppsats har vi haft kvalitativadjupintervjuer på nio reklambyråer. Efter en sammanställning hardetta sedan ställts mot teoretiska ramverk inom olika studieområden.Resultat ochslutsatserVi har kommit fram till att företagets strategi ligger till grund förmycket av den styrning som appliceras inom organisationen. Enhögre grad av standardiserade arbetssätt leder till formellastyrtekniker.

Syfte Syftet med vår uppsats är att skapa förståelse för hur ett företag kan arbeta med ett strategisk Human Resource Management (SHRM), samt hur SHRM kan fungera som ett ledningsverktyg för att frambringa överensstämmelse inom skilda kulturella grunder.Metod Vår uppsats är baserad på en kvalitativ metod där vi valt att angripa vårt problemområde via en abduktiv ansats för att kunna växla mellan empiri och teori. För att studera vårt problemområde har vi genomfört en fallstudie av ett medelstort företag inom försäkringsbranschen.Empiri Vi har valt att utgå från ett ledarperspektiv och kompletterat studien med medarbetarnas röst. Våra empiriska data har vi erhållit genom kvalitativa intervjuer med utvalda respondenter.Teori Vi har valt att beröra området för organisationskultur såväl som Strategisk Human Resource Management (SHRM). I vår studie har vi belyst hur organisationers ledare kan tillämpa SHRM för att skapa en harmoniserad organisationskultur. Vi har lagt vikt vid teorier som Bang (1999), Korczynski (2002), Millmoreet al.

Syfte Syftet med vår uppsats är att skapa förståelse för hur ett företag kan arbeta med ett strategisk Human Resource Management (SHRM), samt hur SHRM kan fungera som ett ledningsverktyg för att frambringa överensstämmelse inom skilda kulturella grunder.Metod Vår uppsats är baserad på en kvalitativ metod där vi valt att angripa vårt problemområde via en abduktiv ansats för att kunna växla mellan empiri och teori. För att studera vårt problemområde har vi genomfört en fallstudie av ett medelstort företag inom försäkringsbranschen.Empiri Vi har valt att utgå från ett ledarperspektiv och kompletterat studien med medarbetarnas röst. Våra empiriska data har vi erhållit genom kvalitativa intervjuer med utvalda respondenter.Teori Vi har valt att beröra området för organisationskultur såväl som Strategisk Human Resource Management (SHRM). I vår studie har vi belyst hur organisationers ledare kan tillämpa SHRM för att skapa en harmoniserad organisationskultur. Vi har lagt vikt vid teorier som Bang (1999), Korczynski (2002), Millmoreet al.

SammanfattningOffentliga organisationer är ofta komplexa vilket innebär utmaningar i utformning och genomförande av styrning. Ett flertal internationella studier har publicerats om styrning inom den offentliga sektorn.  Dock behövs ytterligare empiriska studier och teoretisk utveckling för att ge stöd till chefer inom offentlig sektor för att de ska kunna utnyttja resursstyrningens potential.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur styrning praktiskt tillämpas vid valda förvaltningar inom Region Gotland, samt vilken kongruens som finns mellan de olika styrmodeller som används.Region Gotland är en av många offentliga organisationer i Sverige som har tillämpat NPM-principer. Kundorientering, decentralisering och användning av styrmodeller utvecklade för det privata näringslivet genomsyrar organisationen. Det är flera olika former för styrning och ett antal olika styrmodeller tillämpas samtidigt. En kombination av olika former av styrning och styrmodeller utgör en styrmix inom organisationen.Empiriska data samlades genom semi-strukturerade intervjuer samt genom analys av Region Gotlands skriftliga styrdokument.