Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på pedagogers erfarenheter om  samband  mellan läs- och skrivsvårigheter och bildandet av begrepp inom matematiken. De frågeställningar jag har arbetat utifrån är: Hur beskriver pedagoger sambanden mellan läs- och skrivsvårigheter och svårigheter med matematisk begreppsbildning? Hur beskriver pedagoger sitt arbete med matematisk begreppsbildning inom matematiken med elever som har läs- och skrivsvårigheter?Jag har använt kvalitativa intervjuer och har intervjuat pedagoger verksamma inom årskurs 1-6 inom grundskolan. Det jag har kommit fram till är att läs- och skrivsvårigheter påverkar begreppsbildning. Studien pekar på att flera elever med läs- och skrivsvårigheter har problem med att använda språket på ett adekvat vis och detta kan visa sig genom att eleverna har svårt att beskriva saker med ord, har svårt att ta emot muntliga instruktioner och att de har svårt att minnas namn på saker.

Entreprenörskap är ett begrepp i den nya läroplanen vilket ska genomsyra skolan efter ett påbud från regeringen 2009. Den nya läroplanen för gymnasieskolan trädde i kraft med reform år 2011. Entreprenörskap är ett koncept som kan tolkas på olika sätt i skolan. Det kan ha en snäv betydelse i att vara ekonomiskt och syfta att utbilda i hur man driver företag eller en bred i att syfta till företagsamhet där ett flertal olika kompetenser hos eleven ska utvecklas genom undervisningen. Exempel på kompetenser är kreativitet, ansvarstagande och problemlösning.

Syftet med denna studie är att undesöka vilket matematiskt innehåll förskollärare synliggör vid användning av bilderboken Lilla nollan och dom andra. För att besvara studiens frågeställningar har både observationer och kvalitativa intervjuer använts. Två förskollärare från en förskola valdes ut. Barnen som deltog vid observationerna var 4-5 år gamla. Resultatet visar att förskollärarna synliggör ett brett matematiskt innehåll i den ovannämnda bilderboken.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka om och hur elever uppfattar begreppen omkretsoch area. Då vi båda studerar till matematiklärare anser vi att detta arbete kan stärka oss i vårlärarroll samt utveckla oss inom arbetsområdet geometri.Vi började med att göra en diagnos med ca 40 elever. Genom att djupintervjua tre av elevernafick vi en bättre förståelse för varför eleverna svarade som de gjorde på diagnosen.Genom att göra en läromedelsgranskning av de aktuella läroböckerna ville vi se om dessa kanspela roll när det gäller elevernas kunskap inom detta område.Resultatet visar att de flesta eleverna klarade att räkna uppgifter inom området omkrets ellerarea och använda sig av dessa begrepp när uppgiften var ?given?, på så sätt att eleverna får vetavad som ska räknas ut (area eller omkrets). Problemen dyker upp när eleverna får svårareuppgifter som är konstruerade på ett sådant sätt att de inte får en given metod att lösa uppgiften,det vill säga när det är oklart hur eleverna ska angripa uppgiften..

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den kulturpolitiska debatten, våren 2009, konstrueras i dagstidningar. Studien undersöker vilka betydelser man där kämpar om att definiera, och vilka betydelser som är relativt fixerade och oemotsagda. Hur kulturpolitik och begrepp tillhörande debatten motiveras och ges innehåll undersöks, och frågan om vilka sociala konsekvenser det förmodas få ställs.            Uppsatsen bygger på en socialkonstruktivistisk ansats. Som teori och metod används det diskursanalytiska angreppssättet diskursteori, med inslag av kritisk diskursanalys samt kulturspecifika teorier hämtade från tidigare forskning. En diskurs kan i korthet förklaras som ett bestämt sätt att tala om och förstå världen.

Syftet med denna studie är att undersöka vad elever i årskurs 7 och 8 anser att hälsa är och hur de upplever att de arbetar med hälsa i ämnet idrott och hälsa i skolan. Frågeställningarna som studien bygger på är: Varför och hur vill eleverna arbeta med ämnet, hur upplever de att de arbetar med hälsa i ämnet idrott & hälsa och vilken innebörd har ordet hälsa för eleverna? Studien lägger fokus på elevers personliga tankar om begreppet hälsa samt hur de uppfattar att de arbetar med begreppet och dess innebörd på idrott och hälsa lektionerna i skolan. Datainsamlingsmetoden bestod av enkäter som besvarades av 49 elever på den egna VFU-skolan. Studien är av en kvantitativkaraktär då urvalsgruppen som undersöktes var relativt stor.

Marknadsföring används inte bara för att sälja varor och tjänster. Överallt stöter vi idag på budskap som försöker marknadsföra en idé, ett beteende eller en attityd. Detta område inom marknadsföringen är oerhört stort och mångsidigt. En studie av den befintliga litteraturen visar att området benämns med flera olika begrepp och dessa begrepp har flera olika definitioner. Ett av de vanligaste definitionerna av detta område är ?social marknadsföring?.

Syftet med denna studie är att ur ett lärarperspektiv studera matematik i förskolan och att undersöka hur lärare tänker kring matematik i förskolan. Syftet är även att undersöka hur lärare i förskolan kan stödja och stimulera barnens intresse för matematik. Denna studie grundar sig på en kvalitativ undersökning som bygger på intervjuer med sex förskollärare för att på så sätt få en inblick i hur arbetet med matematik i förskolan kan gå till. Det framkom att väldigt mycket av det som sker i förskolan dagligen kan knytas till matematik. Det viktiga för personalen i förskolan tycks vara att sätta på sig ?matteglasögonen?, för att på så sätt se all den matematik som både de vuxna och barnen möter varje dag i verksamheten, att göra sig medveten om matematiken för att sedan synliggöra den för barnen.

Studiens syfte är att undersöka vilken uppfattning pedagoger som undervisar inomgrundskolans senare års samhällsorienterande ämnen har kring begreppetämnesintegration, samt på vilket sätt och i vilken omfattning ämnesintegreradundervisning kan ske.Metoden för denna kvalitativa undersökning är semistrukturerade samtalsintervjuer; ivilka informanterna fick beskriva sin syn på begreppet ämnesintegration samt förmedlai vilken omfattning, samt hur, de arbetar. Detta ställdes mot den teori som presenteras idenna studie; litteratur med beröringspunkten ämnesintegration, samt de läroplaner ochkursplaner för samhällsorienterade ämnena där ämnesintegration finns som ett begrepp.Det framgår i litteraturen att ämnesintegrationen är grundläggande för elevernasförståelse och står inte i motpol till ämnesbunden undervisning. Pedagogerna är positivtinställda till att arbeta ämnesintegrerat och gör det gärna; men är ämnesintegration detsom verkligen sker?Resultatet visar på ett begrepp med ett flertal definitioner, där det finns ett flertal olikauppfattningar om hur, när och i vilken omfattning det passar att arbeta på detta sätt..

Syftet med denna uppsats är att utreda och ge svar på hur begreppet personlig integritet behandlas i gällande rätt. Med hjälp av en integritetsmodell som vi skapat för detta ändamål åskådliggör och visar vi på hur begreppet behandlas i gällande rätt, med utgångspunkt i personuppgiftslag (1998:204).Behovet och en önskan om ett tydligare lagstadgat skydd för den personliga integriteten är inget fenomen som kan eller bör ses isolerad utan måste mätas, jämföras och ställas mot andra relevanta demokratiska samhällsaspekter, exempelvis offentlighetsprincipen.Resultatet av denna uppsats har främst bekräftat och påvisat svårigheterna i behandlingen av begreppet personlig integritet. Grundsynen inom det svenska rättssystemet är att det ska finnas metoder och verktyg som underlättar och konkretiserar rättsliga problem. Begrepp som inte är tillräckligt tydligt definierade och som i hög grad kan anses vara subjektiva och av skiftande karaktär i sin betydelse kan få till konsekvens att rättssystemet bedömer ett begrepp som personlig integritet på avvikande sätt i likartade rättssituationer..

Syftet med studien är att presentera olika begrepp med definitioner för odefinierade rum i bebyggd miljö. Rum som blivit över eller bortglömda i stadsplanering, övergivna och förfallna områden eller rum som saknar en känsla av identitet. Olika författare med olika bakgrund presenterar olika begrepp och definitioner för dessa rum. Genom litteraturstudier undersöks nio relevanta begrepp från publicerad litteratur. De undersöks utifrån frågor som behandlar författarens ursprung, verkets publiceringsår, begreppets definition, exempel som ges på odefinierade rum, hur rummen uppkommit samt hur de enligt författaren bör behandlas i planering.

Trygghet är ett centralt begrepp inom allt vårdarbete och inom vårdvetenskap. Hälso- och sjukvårdslagen från år 1982 anger att ett krav för god vård är att den tillgodoser patientens behov av trygghet. När en patient drabbas av plötslig sjukdom eller trauma uppstår en känsla av otrygghet. Trygghet är dock ett relativt outforskat begrepp inom vårdvetenskap och bl.a. finns det svårigheter att använda begreppet från engelsk litteratur då det finns en rad synonyma begrepp.

Syftet med studien är att undersöka prototyper i samband med systemutveckling, och då särskilt om agila utvecklingsmetoder har påverkat hur prototypning används.En genomgång av begreppet prototyp och närliggande begrepp görs för att klargöra vad som kan avses med prototyper inom systemutveckling. En översikt över olika synsätt på prototyper och deras användning presenteras, och leder vidare till en teoretisk modell för prototyper i systemutveckling.Systemutvecklare och experter intervjuas för att bringa klarhet i begreppen och ta reda på hur prototyper används i systemutvecklingsprojekt i praktiken. Utifrån detta material presenteras en vidareutveckling av den första teoretiska modellen. Problemrymd och lösningsrymd hör till modellens centrala begrepp.Studien visar att agila utvecklingsmetoder påverkar arbetet med prototyper i riktning mot att utföra prototypning i det ordinarie utvecklingsspåret samt att hämta in regelbunden återkoppling på prototyper från användare och andra intressenter under hela systemutvecklingsprojektets gång. Sådana arbetssätt visade sig också förekomma inom den praktiska systemutvecklingen..

Syftet med vår undersökning är att studera elever och lärares språkliga kommunikation i en matematiksituation i grundskolan, skolår fyra. Fokus är riktat mot användningen av de vardagliga och matematiska begreppen elever och lärare använder sig av. Grunden i vår teori är det sociokulturella perspektivet som utgår från att utveckling sker genom social kommunikation med andra människor. Det är miljön, kommunikationen och sammanhanget som är i centrum. Metoden är av kvalitativ struktur som består av observation och intervju. Observationerna, som utfördes av två observatörer, riktar sig mot lärare och elever och intervjuerna riktar sig enbart mot eleverna.

The idea to create authentic learning situations where students are highly integrated made me want to try to develop a new method in the course Restaurant and Catering B MAKU 1208 (another field practicing cuisine). In my quest to do just the practical part as rewarding, stimulating and efficient as possible for the student, I planned for a training model with   focus on group interaction.The implementation of the model for learning was to strengthen students confidence both in themselves and in each other, stimulated to greater cooperation and it has also provided an incentive to the student's own development but not least, a growing self-confidence for many students. Several have also had an increased sense of knowing something, to have something to contribute and that their labour input actually was needed. While highlighting that further education to seek knowledge strengthens the individual's skills and consolidates and increases deeper knowledge in the professional field.In conclusion, training should be done in both individual and group basis for optimal learning process..