Sociala medier har skapat nya vägar för kommunikation och nätverkande. Genom sociala medier har offentliga förvaltningar möjlighet till ett nytt och utvidgat sätt att kommunicera med sina medborgare.Kommunen är till för medborgarna och måste därför bemöta deras krav på information och behov av kommunikation. För att våga ge sig ut i en okänd kanal krävs en strategi och ett förhållningssätt till nya vägar att kommunicera. I den här uppsatsen har vi ställt frågan; Varför använder kommuner sociala medier för att kommunicera med sina kommuninvånare?För att få svar på vår fråga har vi undersökt hur tre svenska kommuner arbetar med sociala medier, utifrån ett strategiskt perspektiv.

Bakgrund och problem: Företag strävar efter att synkronisera organisationens mål, strategioch styrning. Utifrån målen utarbetas en långsiktig strategi vilken ska genomsyrautvecklingen inom företaget. Den utformade strategin bryts ner och återfinns på en mängdnivåer inom organisationen. Då strategivalet påverkar en mängd processer inom företaget därnegativa sidoeffekter kan uppstå är det av intresse att utreda kopplingen mellan suboptimeringoch strategivalet.Syfte: Att utröna på vilket sätt en lågkostnadsstrategi leder till suboptimering samt via enunderforskningsfråga se hur suboptimeringen påverkar de i fallstudien aktuella företagen.Metod: Studien är utförd på fyra stycken organisationer vilka får representera en större del aven generell verklighet. Med kostnadsledande strategi menas att ständigt sträva efterkostnadsrationalisering och effektivisering av processer i syfte att erbjuda marknaden lägstapris.

Bakgrund och problem: Klädbranschen är en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer på marknaden. Konkurrensen innebär prispress och minskade marginaler och därmed måste företagen hitta nya och bättre lösningar för att nå sina uppsatta mål. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 ställde dessutom allt på sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfälle att analysera och utvärdera hållbara lösningar för att behålla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har påverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen är att hitta och förklara förändringar i lönsamheten i klädbranschen under den senaste finanskrisen.Avgränsningar: Uppsatsen fokuserar på klädföretag som är börsnoterade i Sverige. Den tidsmässiga avgränsningen är åren 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, då ett antal variabler, som antas ha ett samband, används för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.

Bakgrund och problem: Klädbranschen är en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer på marknaden. Konkurrensen innebär prispress och minskade marginaler och därmed måste företagen hitta nya och bättre lösningar för att nå sina uppsatta mål. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 ställde dessutom allt på sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfälle att analysera och utvärdera hållbara lösningar för att behålla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har påverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen är att hitta och förklara förändringar i lönsamheten i klädbranschen under den senaste finanskrisen.Avgränsningar: Uppsatsen fokuserar på klädföretag som är börsnoterade i Sverige. Den tidsmässiga avgränsningen är åren 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, då ett antal variabler, som antas ha ett samband, används för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.

Alla företag som genomför en förändring uppnår inte ett positivt utfall av denna. En möjlig förklaring enligt forskare inom området skulle kunna vara valet av förändringsstrategi som bygger på olika sätt att initiera och olika tillvägagångssätt att genomföra förändringar. Syftet med denna uppsats är att studera vilken förändringsstrategi som organisationen valt och hur valet av förändringsstrategi påverkat utfallet av förändringen. Uppsatsen grundar sig på en fallstudie av Vägverket Region Norr i Luleå, där vi studerade införandet av TQM i organisationen. Vi har intervjuat tre personer som varit delaktiga i förändringsarbetet.

Denna studie undersöker huruvida aktiv strategi villkorlig en diskret regression modell (DRM) skapar mervärde relativt en passiv buy-and-hold strategi i form av avkastning, risk samt variationskoefficient. Modellens metod, en binär logistisk regression, estimerar den förväntade relativa avkastningen mellan en indexfond (AFGX) samt den korta riskfria räntan (SSVX). För estimera den relativa avkastningen mellan tillgångarna använder DRM data från aktiemarknaden, räntemarknaden, obligationsmarknaden, inflationsindex samt industriproduktionsindex. Timingbeslutet görs vid varje månadsskifte och kapitalet placeras i den tillgången med högst förväntad avkastning under kommande månad med start den 1:e januari 2002 och slut den 31:e december 2005.Den empiriska diskussionen visar att mervärdet av DRM´s avkastning, risk och variationskoefficient kontra de fast viktade portföljerna uteblir. Således blir slutsatsen att DRM inte klarar av att mäta den förväntade relativa avkastningen mellan tillgångarna och den passiva strategin i denna kontext förblir ett bättre alternativ..

Det finns otydligheter rörande hur företag framgångsrikt implementerar hållbarhetsstrategier i sina organisationer. De svenska livsmedelsföretagen lägger ner mest resurser och är även bäst på att jobba med hållbarhet. Vi undersökte därför hur de svenska livsmedelsföretagen framgångsrika inom hållbarhet implementerat sin strategi i organisationen. Fyra hållbarhetsansvariga på livsmedelsföretagen Arvid Nordquist, Kung Markatta, Santa Maria och Spendrups intervjuades. Frågor ställdes kring ansvar för formulering och implementering, verktyg som använts och vad företagen uppfattat som motstånd inifrån organisationen.

Vårt syfte är att utreda huruvida de två revisionsbyråerna Andersen och Deloitte & Touche i Sverige har större möjligheter att skapa lönsamhet som ett företag efter samgåendet. För att utreda detta inriktar vi oss på tre nyckelfaktorer integration, strategi och finansiering. Två stora områden där synergieffekter kan uppkomma är inom finansiering och strategi. För att dessa ska kunna uppkomma är det av högsta vikt att integrationen blir lyckosam. Blir den det kan det även uppkomma synergieffekter av integrationen i sig.

Bakgrund och problem: Klädbranschen är en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer på marknaden. Konkurrensen innebär prispress och minskade marginaler och därmed måste företagen hitta nya och bättre lösningar för att nå sina uppsatta mål. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 ställde dessutom allt på sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfälle att analysera och utvärdera hållbara lösningar för att behålla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har påverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen är att hitta och förklara förändringar i lönsamheten i klädbranschen under den senaste finanskrisen.Avgränsningar: Uppsatsen fokuserar på klädföretag som är börsnoterade i Sverige. Den tidsmässiga avgränsningen är åren 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, då ett antal variabler, som antas ha ett samband, används för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.

Syftet med kandidatuppsatsen är att beskriva och analysera hur Volkswagen AG profilerar, styr och arbetar strategiskt med sin varumärkesportfölj på den svenska marknaden.

Denna uppsats syftar till att beskriva och analysera styrningen av det offentliga kulturstödet samt hur detta påverkar organiseringen och verksamheten hos fria kulturorganisationer. En teoretisk utgångspunkt tas i de förändringar av den offentliga verksamhetens styrning och kontroll, som pågått sedan 1980-talet och som av forskarvärlden samlas under begreppet New Public Management. Studien är avgränsad till Stockholms stads kulturstöd; verksamhetsstödet, projektstödet och den år 2008 införda så kallade incitamentsstrukturen. Studien, som är en flerfallsstudie, är också avgränsad till fyra fria kulturorganisationer. Med fria kulturorganisationer menar vi organisationer som är sin egen huvudman och vars verksamhet inte syftar till att generera vinst.

Bakgrund: Personalomsättning har traditionellt setts som något negativt som bör minimeras. Under senare år har det dock framkommit att även en för låg personalomsättning kan vara negativt för ett företag. I denna studie utreds vilka effekter som följer av personalomsättning på olika nivåer, och vad som är en optimal personalomsättning. Vidare undersöks hur företagens personalomsättningsstrategier ser ut.Syfte: Uppsatsens syfte är att förklara hur personalomsättningens effekter påverkar de studerade företagens utformning av strategier i strävan efter en optimal personalomsättning.Genomförande: En kvalitativ undersökning har genomförts med utgångspunkt i empirin, vilken utgörs av totalt fyra intervjuer på två konsultbolag.Resultat: Studien visar att företagen ser nytt blod och nytänkande som de viktigaste positiva effekterna. En annan positiv effekt, som dock inte utnyttjas till fullo, är att f.d.

Problembakgrund och diskussion: Skatteverket befarade att skattefelen skulle öka när revisionsplikten avskaffandes för små privata aktiebolag november 2010, vilket i media framstått som den ensam påverkande faktorn på skattefelet. Problematiken är huruvida Skatteverket beaktar flera faktorer som kan påverka beteendet, inte bara revisionspliktens avskaffande, för att kunna utveckla anpassade och effektiva strategier. En modell som angriper båda dessa problem är The ATO Compliance model. Modellen ser dels till flera faktorer som påverkar skattebetalares beslut och beteende och dels kategoriserar detta beteendet i en attitydskala visualiserad som en pyramid, utifrån vilken Skatteverket kan forma sin strategi.Syfte och frågeställning: Huvudsyftet är att studera beskattningssystemet utifrån The ATO Compliance model. Studiens syfte är att få ökad förståelse för faktorer som kan påverkar skatte-beteendet hos små privata aktiebolag samt att analysera hur väl skattebeteendet stämmer med Skatteverkets beteendepåverkans strategi utifrån delarna i The ATO Compliance model.? Vilka faktorer upplever Skatteverket respektive små privata aktiebolag har haft en inverkan på småföretagens skattebeteende efter revisionspliktens avskaffande?? Har Skatteverkets strategi ändrats efter revisionspliktens avskaffande och är den förenligt med faktorerna i BISEP model och attityderna i Compliance Pyramid?Metod: I metodens utgångspunkt valdes ett förhållningssätt utifrån respondenternas synvinkel där deras erfarenheter och upplevelser belyses, samt ett angreppssätt där författarna utgick från teori för att utforma en grund för intervjumall till kvalitativa intervjuer med utvalda respondenter.

Bakgrund & frågeställning Sverigedemokraterna bildades1988 av tidigare aktiva inom nazistiska och fascistiska rörelser. Idag är partiet Sveriges tredje största. Partiets bakgrund, växande stöd och senaste framgångar i valet 2014 parallellt med uppmärksammande skandaler väckte nyfikenhet: Hur kommunicerar ett parti med så tydlig historia och en del ofördelaktiga avslöjanden för att bli accepterat? Avgränsning av kommunikationen gjordes till de tre valfilmerna som gjorts inför riksdagsvalen 2010 och 2014. Analysen redogör för hur olika element, retoriska och semiotiska, samverkar för att konstruera ett budskap, både implicit och explicit, för att övertyga.

För ett tillverkande företag som har etablerat en verksamhet på en utländsk marknad kan en expansion på marknaden vara ett realistiskt alternativ. Den lokale ledaren har stor betydelse för att genomföra en sådan ambition. Men expansion på en utländsk marknad försvåras ofta av olika konkurrenshinder. För att övervinna sådana hinder kan företaget utveckla sin lokalakonkurrensstrategi och kunskap om den lokala marknaden. Denna studie ökar förståelsen av expansion på utländska marknader genom att utveckla och tillämpa ett perspektiv som integrerar teori om konkurrensstrategi och marknadskunskap.