Sökresultat:
1165 Uppsatser om Kulturpćverka - Sida 33 av 78
Skolprestation, Symboliskt Kapital och StrukturtillÀgg : Hur fÄr vi en mer jÀmlik skola?
Elever i Eskilstuna kommuns förmÄga att prestera i grundskolan Àr pÄverkad av vilket symboliskt kapital elever innehar. En uppvÀxt i en miljö som hedrar samma vÀrden som skolan ger eleven ett habitus som i högre grad samstÀmmer med skolans och ökar dÀrför elevens möjligheter. Ett motsatt förhÄllande kan ses hos elevgrupper med ett lÄgt symboliskt kapital. Elevers förmÄga att prestera Àr Àven pÄverkad av hur elevsammansÀttningen ser ut. Denna effekt kan verka bÄde i positiv och i negativ riktning.
Lokaliseringsregeln
Lokaliseringsregeln kan vid en första anblick verka enkel, bÀsta lokalisering skall vÀljas. Ju mer man fördjupar sig i regeln desto mer inser man komplexiteten i regeln. Lokaliseringsregeln skall ta hÀnsyn till att mÀnniskors hÀlsa och miljön skyddas mot felaktig vatten- och markanvÀndning. Utöver lokaliseringsregeln omfattas bedömningen, om vad som Àr bÀsta lokalisering, Àven av skÀlighetsregeln, samt 3 och 4 kapitlet, d.v.s. hushÄllningsbestÀmmelserna.
Socialt nÀtverk och levnadsvanor hos Àldre ? En beskrivande studie av samband mellan Àldres sociala nÀtverk och levnadsvanor
Bakgrund: Att Ă„ldras medför ofta en naturlig begrĂ€nsning av aktiviteter. I alla kommuner i Sverige skall socialnĂ€mnderna verka för att gruppen Ă€ldre mĂ€nniskor fĂ„r behĂ„lla sin sjĂ€lvstĂ€ndighet under trygga förhĂ„llanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Ăldres livskvalitet pĂ„verkas av att ha ett socialt nĂ€tverk och delta i aktiviteter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva samband mellan socialt nĂ€tverk och levnadsvanor hos Ă€ldre. Metod: Studien bygger pĂ„ datamaterial ur SNAC (The Swedish National Study on Aging and Care) som Ă€r en pĂ„gĂ„ende studie.
Kriget om lÀrandet - En studie om datorspel och lÀrande, och vilka aspekter som Àr viktiga för pedagoger att titta pÄ
Det har gjorts mycket forskning pÄ pedagogiska datorspel och hur de kan anvÀndas i undervisning.Den hÀr studien har försökt sammanfatta och sammanstÀlla detta till en modell för hur datorspelkan utforskas och analyseras anpassat till verksamheten. Syftet med studien Àr sÄledes: Attutmejsla ett ramverk för pedagoger för högre Äldrar, som kan hjÀlpa till att avgöra hur bra olikadatorspel (underhÄllningsspel och pedagogiska spel) skulle kunna fungera i verksamheten.TvÄ strategispel med inriktning mot historia har analyserats, Age of Empires 3 och MakingHistory: The Calm and the Storm. Spelen har spelats och sedan analyserats utifrÄn RETAINmodellen.De har dÀrefters spelats av fyra elever som har observerats, vilket har gett insyn i vilkaaspekter som Àr viktiga att titta pÄ som pedagog vid analys av datorspel.Resultatet mynnar ut i ett antal olika kategorier och frÄgor som kan hjÀlpa till vid analys av ettdatorspel som ev. kan anvÀndas i undervisning. Vad spelet har för fokus, lÀrande ellerunderhÄllning? Vad spelet har för relevans till undervisningen? Hur har det akademiska materialetinkorporerats i spelet? I vilken kontext ska spelet spelas? Hur ska man tillÀmpa de kunskaper somspelet ger? Kan spelet verka motiverande och hur mycket tid och resurser mÄste lÀggas pÄ spelet isin helhet? Detta ramverk Àr förhoppningsvis sÄ pass konkreta och lÀttförstÄeliga att de kananvÀndas av en pedagog i verksamhet för att avgöra hur bra ett datorspel kan inkorporeras i enverksamhet..
Arbetsgivarens förhandlingsskyldighet : 11 § MBL i teori och praktik
Enligt 11 § MBL Ă€r arbetsgivaren skyldig att pĂ„ eget initiativ kalla till förhandling innan han/hon fattar beslut i frĂ„gor som utgör viktigare förĂ€ndring av hans/hennes verksamhet eller av arbets- eller anstĂ€llningsförhĂ„llandena för arbetstagarna. Denna primĂ€ra förhandlingsskyldighet gĂ€ller endast mot de kollektivavtalsslutande arbetstagarorganisationerna.Syftet med uppsatsen Ă€r dels att belysa den hĂ€r primĂ€ra förhandlingsskyldigheten och dels beskriva hur den kan tillĂ€mpas i praktiken. FrĂ„gestĂ€llningarna som behandlas Ă€r dĂ€rför följande: Kan arbetsgivaren identifiera de frĂ„gor som hör hemma i 11 § MBL? Förhandlar arbetsgivaren enligt 11 § MBL? Finns det andra sĂ€tt att komma överens Ă€n genom förhandling? Ăr förhandlingsskyldigheten en nackdel eller Ă€r det en fördel att MBL finns för relationerna mellan parterna pĂ„ arbetsmarknaden? För att kunna besvara dessa frĂ„gor ges först en teoretisk inblick i 11 § MBL medan en undersökning vidtogs pĂ„ ett företag i syfte att studera den praktiska tillĂ€mpningen av nĂ€mnda lagrum.PĂ„ företaget dĂ€r undersökningen Ă€gde rum har tillĂ€mpningen av arbetsgivarens primĂ€ra förhandlingsskyldighet enligt 11 § MBL anpassats till verksamheten genom ett Utvecklingsavtal. Företaget ifrĂ„ga har stĂ„ende möten en gĂ„ng i veckan dĂ€r personalchefen, en personalkonsult och de fyra kollektivavtalsslutande arbetstagarorganisationerna Ă€r nĂ€rvarande.
Röster om integration och introduktion : Reflektioner kring det sociala arbetets möjligheter att motverka utanförskap och marginalisering
Den svenska integrationspolitiken har som mÄl att verka för ett samhÀlle dÀr alla mÀnniskor har samma villkor och möjligheter. Trots detta har Sverige blivit ett alltmer segregerat samhÀlle dÀr en stor del av befolkningen lever i utanförskap. Orsaken till den hÀr utvecklingen har inom integrationspolitiken i stor utstrÀckning debatterats av ?experter?, medan de som drabbas av utanförskapet sÀllan fÄr göra sina röster hörda. Syftet med studien Àr att lyfta fram röster frÄn mÀnniskor som befinner sig lÄngt ifrÄn den plats i samhÀllet dÀr integrationspolitiken utformas samt att reflektera kring det sociala arbetets möjligheter att motverka utanförskap och marginalisering.
Polisens vÄld & vapenanvÀndning
Arbetet syftar till att visa den lagstiftning som i huvudsak reglerar polisens vÄlds och vapenanvÀndning. Arbetet visar ocksÄ principer en polisman mÄste ta stÀllning till i situationer som innebÀr eller kan innebÀra vÄldsanvÀndning av nÄgot slag. I arbetet berÀttar vi om de vapen en polis bÀr med sig under normal tjÀnsteutövning och en del av de förstÀrkningsvapen som den svenska patrullerande polisen har tillgÄng till (och hur dessa ska anvÀndas). Sist behandlar arbetet Knutsson och Strypes forskning kring polisens vapenanvÀndning Det Àr mÄnga lagar, förordningar och föreskrifter, sÄvÀl som principer och etiska/moraliska aspekter att ta hÀnsyn till innan en polis verkar mot nÄgon med vÄld. SvÄrast av allt blir vÄldsanvÀndningen i förhÄllandet till skjutkungörelsen som pÄ ett svÄrtolkat sÀtt ger en polisman rÀtt att i vissa lÀgen verka med sitt skjutvapen.
Det ingÄr i jobbet : En kvalitativ studie om hot och vÄld i klientrelationer pÄ Migrationsverket
Att arbeta med utsatta mÀnniskor i en statlig verksamhet som tjÀnsteman kan för de flesta mÀnniskor verka ofarligt ? men hur Àr det egentligen? Tidigare forskning har visat att det finns ett stort mörkertal nÀr det kommer till klientrelaterat hot och vÄld och att incidenterna inte tas tillrÀckligt seriöst. Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en större förstÄelse för vad de ökade hoten fÄr för konsekvenser för personalen pÄ Migrationsverket. Vi vill belysa och synliggöra spÀnningsfÀltet i klientrelationen som leder till att hot och vÄld mot handlÀggare ökar. Det teoretiska ramverk som anvÀnds i uppsatsen Àr grÀsrotsbyrÄkrati, makt och klientrelationer.
COP15 - Jakten efter ett ambitiöst och globalt klimatavtal. -Vad motiverar Danmark att verka för ambitiösa bindande klimatmÄl?
Until recently the Danish government was hesitant about whether investments in climate and energy policies were the right strategy for Denmark. Today the Danish government argues that during the forthcoming climate conference in Copenhagen in 2009 (COP15), the world's countries must agree upon ambitious climate objectives. Denmark is together with EU-27 aiming at an ambitious climate agreement. This thesis intends to contribute with an understanding of why Denmark, both politically and economically, invests profound resources into committing the world's countries to a climate agreement. The study uses both a neoliberal institutionalism and a constructivist theory in analyzing the Danish engagement.
Unga, arga och missnöjda : den autonoma vÀnsterrörelsen
Ett Àmne som idag tar mer och mer plats i media och som bÄde berör och upprör Àr den autonoma vÀnsterrörelsen. Arbetet belyser nÄgra av de mer framtrÀdande grupperingarna, vad de stÄr för samt vilka metoder de Àr villiga att anvÀnda för att framföra sina Äsikter. VÄr uppfattning Àr att vi i polisyrket mÄste kÀnna till grupperingarnas bakgrund för att kunna förstÄ och förutspÄ sammandrabbningar och vÄldsamheter. Under arbetets gÄng har vi valt att anvÀnda oss av insamling av fakta frÄn de berörda gruppernas hemsidor pÄ internet samt tidningsartiklar. FrÄn polishÄll har vi kunnat fÄ till stÄnd bÄde intervjuer och skriftlig information med foton.
Skolsköterskans upplevelser av arbetet med övervikt och fetma i skolhÀlsovÄrden
Bakgrund Skolsköterskan arbetar i skolhÀlsovÄrden med uppdraget att bevara och förbÀttra barnens psykiska och fysiska hÀlsa samt verka för sunda levnadsvanor. Skolsköterskan ska vara delaktig i folkhÀlsoarbetet med bland annat fokus pÄ övervikt/fetma. Barn med övervikt och fetma kan riskera utveckla hÀlsoproblem och psykosociala konsekvenser senare i livet. Syftet med studien var att belysa skolsköterskans upplevelser i arbetet med övervikt och fetma hos barn frÄn 6 Är till och med 16 Är. Metoden var en kvalitativ intervjustudie med halvstrukturerade frÄgor av tio verksamma skolsköterskor i en utvald kommun i södra Sverige.
Ett gammalt mossigt apotek? : Hur marknadsföringsarbetet förÀndras vid en omreglering
Den första juli i Är ska Sveriges apoteksmarknad omregleras, efter ett 40-Ärigt monopol. I och med förÀndringen, frÄn att verka pÄ en monopolmarknad till en konkurrensutsatt, ska Apoteket gÄ frÄn ett tydligt samhÀllsuppdrag till en marknad med flera konkurrenter, vilket medför en stor omstÀllningsprocess för Apoteket AB. DÄ Apoteket stÄr inför stora utmaningar mÄste de anpassa bÄde sin verksamhet och marknadsandel till den nya apoteksmarknaden. Apotekets mÄlsÀttning Àr att fortsÀtta vara marknadsledare, vilket krÀver att de mÄste förÀndra sig för att i framtiden kunna axla rollen som marknadsledare. Det blir viktigt för Apoteket att strategiskt arbeta med sitt varumÀrke för att sedan kunna anvÀnda det som en vÀrdeskapande konkurrensfördel och lyckas kommunicera denna fördel för att skapa en stark relation till konsumenterna pÄ en omreglerad marknad.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om ett företag som verkar pÄ en monopolmarknad förÀndrar sin marknadsföring vid vetskapen om en framtida marknad med konkurrens och i sÄdana fall hur marknadsföringen förÀndras. En fallstudie om Apoteket AB undersöker syftet.Studien visar att det uppstÄr förÀndringar i en organisations marknadsföring vid en omreglering av en monopolmarknad.
"Den ska föra eleven framÄt..." : En studie om den individuella utvecklingsplanens anvÀndning och innebörd i de tidigare skolÄren.
Den individuella utvecklingsplanen bestÄr av tvÄ delar, en del Àr den framÄtsyftande skriftliga planen som skall finnas för varje elev. Syftet med den Àr att öka elevens delaktighet och inflytande i sitt lÀrande och den skrivs i samband med utvecklingssamtalet. Den andra delen tillkom 2008 och skall innehÄlla skriftliga omdömen som beskriver elevernas kunskapsutveckling i de Àmnen de har fÄtt undervisning i. I vÄr studie ligger fokus pÄ den framÄtsyftande delen av den individuella utvecklingsplanen.Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vad den framÄtsyftande delen av IUP:n har för innebörd för lÀrarna i de tidigare skolÄren, samt pÄ vilka sÀtt den anvÀnds i verksamheten. FrÄgestÀllningarna Àr:·        Vad innebÀr den framÄtsyftande delen av IUP:n för lÀrarna i de tidigare skolÄren?·        PÄ vilka sÀtt anvÀnder sig lÀrarna i de tidigare skolÄren den framÄtsyftande delen av IUP:n i verksamheten?För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar genomförde vi kvalitativa forskningsintervjuer.
Amerikanska marinkÄrens taktik med pansarvÀrnsrobotför-band i Operation Desert Storm : Av relevans för svenska armén idag?
Föreliggande arbete tar sin utgÄngspunkt i en observation av hur United States Marine Corps (USMC) anvÀnde pansarvÀrnsrobotförband förvÄnansvÀrt aggressivt under Gulfkriget 1991. Med syftet att studera denna taktik och att dÀrigenom skapa en ökad förstÄelse för pansarvÀrnsrobotförbandens taktiska möjligheter/begrÀnsningar skapas en problemformulering som undersöker vilken relevans USMC:s taktik med pansarvÀrnsrobotförband i Operation DESERT STORM har för svenska armén idag? För att kunna besvara denna övergripande frÄga bryts den ned till tre forskningsfrÄgor som beskriver vilken taktik som karaktÀriserade USMC:s pansarvÀrnsrobotförband, dÀrefter förklarar motiven för denna taktik och slutligen vÀrderar vilka lÀrdomar som svenska armén kan dra frÄn detta 2012.Resultatet visar att marinkÄrens taktik i huvudsak har lÄg relevans pÄ grund av de unika förutsÀttningar avseende terrÀng, siktförhÄllanden och teknikasymmetri som förelÄg i Persiska viken 1991. TerrÀngen var nÀstan helt platt vilket gav god effekt för pansarvÀrnsrobotarnas övertag i skjutavstÄnd gentemot irakiska stridsvagnar. Oljerök och dimma gjorde att deras termiska sikten kunde verka dÀr inga irakiska motsvarigheter fanns.
Var gÄr grÀnsen i en demokrati?
Bakgrund: Revideringen av IAS 19 har nu trÀtt i kraft och denna har betytt att ett antal förÀndringar har skett i företagens redovisning av förmÄnsbestÀmda pensionsplaner. Den del av revideringen som frÀmst varit under debatt Àr borttagandet av den sÄ kallade korridormetoden. Denna har inneburit att aktuariella vinster och förluster kunnat redovisas endast till en viss del, nÄgot som nu inte Àr möjligt. Nya IAS 19 har redan börjat verka och pÄverka svenska företag som redovisar enligt IASBs standarder. Men hur vilka effekter och samband gÄr att finna mellan de tidigare metoder som funnits tillgÀngliga och eget kapital, pensionsskuld och viktiga aktuariella antaganden?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt tidigare Ärs val av metod vid redovisning av förmÄnsbestÀmda pensionsplaner pÄverkat företagens egna kapital i förhÄllande till dess pensionsskuld, och hur detta pÄverkats av revideringen av IAS 19.