Sök:

Sökresultat:

3368 Uppsatser om Kulturmiljöplanering - Sida 4 av 225

StrÀvansmÄlens roll i lÀrares planering av matematikundervisning

I vÄr studie har vi genom kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare i grundskolans senare Är och en mellanstadielÀrare undersökt strÀvansmÄlens roll i planering och undervisning i matematik. Vi har Àven undersökt vilka arbetssÀtt och arbetsformer lÀrarna uppger att de utgÄr ifrÄn och kopplat detta till strÀvansmÄlens roll i undervisningen. VÄr studie tyder pÄ att det inte Àr sÄ vanligt att lÀrare i matematik utgÄr frÄn strÀvansmÄlen i sin planering och undervisning. Det vanligaste var att lÀrarna utgick frÄn uppnÄendemÄlen och att deras undervisning var lÀroboksstyrd och byggde pÄ individuellt rÀknande. I arbetet berör vi Àven den kunskapssyn som föresprÄkas i Lpo94 och jÀmför den med respondenternas syn..

Vilka tankar styr lÀraren i sin planering av undervisningen i matematik utan eller delvis utan lÀrobok

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ vilka tankar som styr pedagogerna i sin planering av matematikundervisningen utan eller delvis utan lÀrobok. Metoder som vi har anvÀnt oss av Àr i första hand kvalitativa intervjuer av tre pedagoger och för att kunna fÄ en mer komplett bild av pedagogernas tankar kring sin planering har vi Àven observerat deras undervisning. De tre pedagogerna arbetar pÄ olika skolor i och omkring Malmö. En av dem anvÀnder inte lÀrobok alls medan de andra tvÄ anvÀnder den delvis. För att ge lÀsaren en bÀttre förstÄelse för vÄr undersökning har vi i vÄr teoridel redogjort för olika syn pÄ kunskap, lÀrande och undervisning samt lÀrarens uppdrag.

LÀrares syn pÄ undervisningsplanering : En kvalitativ studie utifrÄn lÀrares perspektiv

Uppsatsens syfte har fokus pÄ lÀrares undervisningsplanering, vilket innebÀr en organiserad lÀrandesituation, dÀr centrala aspekter belyses utifrÄn lÀrares perspektiv. Den empiriska delen har en kvalitativ studie som grund, dÀr nio verksamma lÀrare i skolans lÀgre Äldrar har blivit intervjuade. Samtliga lÀrare har gett sitt samtycke och Àven blivit informerade om att deras uppgifter kommer att behandlas konfidentiellt. LÀrarnas svar har utmynnat i ett huvudresultat dÀr fem kategorier har vuxit fram pÄverkansfaktorer, planeringens karaktÀr, arbetslag och individuell planering, planeringens innebörd och betydelse samt efterarbete. Elevgrupp, styrdokument och tid Àr de övergripande faktorerna som pÄverkar planeringen.

Demokratiska arbetsformer i undervisningssituationer

I Lpo 94 kan vi lÀsa att undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer. Syftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ hur en grupp verksamma lÀrare tolkar begreppet demokratiska arbetsformer. Fokus ligger pÄ hur lÀrarna i sin planering, undervisning och utvÀrdering internaliserar begreppet demokratiska arbetsformer men Àven hur det gestaltar sig i klassrummet. Undersökningen baserar sig pÄ kvalitativa intervjuer med fyra verksamma lÀrare. Resultatet visar att lÀrarna i undersökningsgruppen upplever begreppet som svÄrtolkat och att det Àr svÄrt att i den planerade undervisningen arbeta med demokrati pÄ det sÀtt som Lpo 94 pÄvisar nÀmligen att eleven ska utveckla sin förmÄga att utöva inflytande och ansvar genom att aktivt delta i planering och utvÀrdering.

Förvaltning av kommunÀgda skogar i Uppsala lÀn

Detta Àr en intervjustudie om skoglig förvaltning inom Uppsala lÀns kommuner med fokus pÄ planering, skötsel, kompetens, upphandling och uppföljning. Studien visar att det saknas bra planeringsverktyg och de som finns anvÀnds generellt passivt, skötseln i den tÀtortsnÀra skogen Àr anpassad, den formella skogliga kompetensen Àr lÄg, upphandling sker som ramavtal och direkt-upphandling samt utlÀmnad entreprenad följs upp i nÄgon form..

Hur budgeterar gaseller? : En studie om tillvÀxtens pÄverkan pÄ budgetering i gasellföretag

TillvÀxten har i företagen lett till ökad planering och ett mer detaljerat budgetarbete. Informanterna upplever att den starka tillvÀxten gör budgeten till ett anvÀndbart verktyg för frÀmst planering och kontroll. Utan planeringen och uppföljningen skulle man inte kunna identifiera problemomrÄden. Likviditetsplanering ses ej som nÄgot prioriterat i fallföretagen trots teoretiskt föresprÄkande, detta dÄ likviditet för den löpande verksamheten aldrig upplevs som nÄgot problem..

Stadsplanering ur ett genusperspektiv

Det jÀmstÀllda samhÀllet grundar sig i mÄlsÀttningen att vi alla ska ha samma möjligheter att forma samhÀllet och egna liv. Ett samhÀlle som bjuder lika möjligheter oavsett kön Àr beroende av en fysisk miljö som tillÄter detta. För att nÄ dit mÄste den fysiska planeringen vara medveten och ta hÀnsyn till mÀnniskors olika erfarenheter. Planeringen mÄste ta ett ansvar och erkÀnna att det existerar ojÀmlikheter och jobba för att motverka dessa istÀllet för att ignorera och osynliggöra i könsneutralitetens namn. Den hÀr uppsatsen beskriver först dagens planering och hur vi har hamnat dÀr vi Àr för att sedan göra en översiktlig genomgÄng av teorier och begrepp som Àr viktiga för att kunna skÀrskÄda planeringen med ett genusperspektiv.

Arbetsberedningar pÄ NCC : Undersökning om hur arbetsberedningar anvÀnds som ett verktyg för att effektivisera produktionsprocessen

I byggbranschen pÄverkar planering omkostnader och kvalité vilket gör att det krÀvs en bra och noggrant planering innan ett byggprojekt pÄbörjas. Arbetsberedningar Àr ett planeringsverktyg som anvÀnds vid genomförandefasen med syfte att effektivisera arbetet. Denna studie beskriver hur arbetsberedningar pÄ NCC Construction AB anvÀnds och vad den har för pÄverkan samt hur den kan förbÀttras. I denna studie har fyra av NCCs arbetsplatser undersökts, dÀr bÄde ledning och medarbetare intervjuats. Studien visar att arbetsberedningar pÄ mÄnga sÀtt Àr ett uppskattat planeringsverktyg av ledning och ett bra underlag för yrkesarbetarna samtidigt som flera anser sig klara sig utan dem.

JÀmstÀlldhet i regional planering : Nedslag i tre planeringsnivÄer i Stockholms lÀn

Lundin, Ellen (2007): JÀmstÀlldhet i regional planering: nedslag i tre planeringsnivÄer Stockholms lÀn [Gender equality in regional planning]D-uppsats 10 poÀng, fördjupningskurs i kulturgeografiHandledare: Gunnel ForsbergSprÄk: SvenskaKORTFATTAD SAMMANFATTNINGUppsatsens syfte Àr att förstÄ hur planerare pÄ olika nivÄer i den regionala planeringen arbetar med jÀmstÀlldhet och att tolka vad dessa skillnader eller likheter kan ha för konsekvenser. FrÄgestÀllningarna behandlar planerarnas upplevelse av jÀmstÀlldhetsarbetet, hur de ser pÄ den som de planerar för och vilket av synsÀtten ?lika behandling?, ?kvinnans perspektiv? och ?genusperspektivet? som planerarna uppfattar ligger nÀrmast deras egen verksamhet. Uppsatsen bygger pÄ forskning om jÀmstÀlldhetsintegrering och genusperspektiv i planeringsarbete och testar denna mot en intervjuundersökning genomförd under hösten. TjÀnstemÀn frÄn LÀnsstyrelsen, Regionplane- och trafikkontoret och tvÄ kommuner i Stockholms lÀn har intervjuats om jÀmstÀlldhet i sitt arbete.

Integrerad planering : En förutsÀttning för ett hÄllbart transportsystem

Det hĂ€r examensarbetet har syftet till att undersöka hur integrerad trafik- och samhĂ€llsplanering kan bidra till ett mer hĂ„llbart transportsystem. I uppsatsen diskuteras olika hinder och barriĂ€rer som uppkommer i en integrerad planering. Examensarbetet Ă€r i huvudsak av kvalitativ karaktĂ€r. En litteraturstudie har genomförts om hur trafik- och samhĂ€llsplaneringen kan integreras. Det empiriska materialet bestĂ„r av en fallstudie genomfördes i Örebro regionen, i kommunerna Örebro, Kumla och Hallsberg.

Att tolka lÀroplanen

I arbetet kring lÀroplanen och lÀrares tolkning av lÀroplanen var mÄlet att fÄ en bredare bild av vilken plats lÀroplanen har hos en yrkesverksam lÀrare. Vi ville fÄnga tankarna kring processen frÄn tolkning till fÀrdigt klassrumsmaterial i Àmnet svenska. Vi valde att genomföra tvÄ intervjuer samt tvÄ observationer med tvÄ lÀrare som Àr verksamma och undervisar i Ärskurs tvÄ. Under arbetets gÄng framkom svar pÄ mÄnga frÄgor som berör arbetet kring och med lÀroplanen och hur olika och ibland lika den tolkas. I den ena intervjun framkom att man arbetade med utgÄngspunkt i en pedagogisk planering.

Planering och exploatering i fjÀllnÀra natur

Detta kandidatarbete handlar om planering, exploatering och naturvĂ€rden i den svenska fjĂ€len. Syftet med denna uppsats Ă€r att studera och analysera hur planering och exploatering i de svenska fjĂ€llen pĂ„verkar den naturmiljön som finns dĂ€r. En del av syftet bestĂ„r av att studera hur turismen pĂ„verkar planeringen, en annan del Ă€r att se hur naturmiljön pĂ„verkas av exploateringar. Genom exempel i frĂ„n den planerade exploateringen av Rödkullen i Åre kommun skall problem och möjligheter som kan uppkomma vid planering och exploatering belysas. En fallstudie har gjorts pĂ„ Rödkullen i Åre, ett naturomrĂ„de som inom snar framtid ska exploateras.

Stressorer och copingstrategier : ? en studie bland studenter och yrkesverksamma

EnkÀter anvÀndes för att undersöka studenters och yrkesverksammas (inom yrkesinriktningarna PA, lÀrare och sjuksköterska) upplevelser av stressorer och val av copingstrategier. Totalt deltog 193 respondenter i studien. I resultatet framkom att stressorn ekonomi rapporterades av studenter men inte av yrkesverksamma. Yrkesinriktningarna skilde sig Ät i valet av copingstrategierna; aktiv coping, positiv omtolkning och planering. Studenter och yrkesverksamma skiljde sig frÄn varandra i copingstrategierna; aktiv coping, planering, sjÀlvanklagelse, missbruk och det fanns tendenser till skillnader i religion.

Det moderna möter det traditionella: en undersökning av hemtjÀnstens metoder för planering i tvÄ Norrlandskommuner

HemtjÀnst Àr ett bistÄnd som erbjuds till personer med olika former av funktionsnedsÀttning sÄsom Älder eller handikapp för att skapa en möjlighet att bo hemma trots funktionsnedsÀttning. Det dagliga arbetet i hemtjÀnsten planeras i huvudsak av personalen. Hur detta görs Àr olika pÄ regional, lokal och individ nivÄ. I takt med samhÀllsutvecklingens krav pÄ effektivitet och kvalitet stÀlls hÄrdare krav pÄ hemtjÀnstens verksamhet. Personalen i hemtjÀnsten ska uppnÄ goda resultat med sitt arbete till en sÄ liten kostnad som möjligt för kommunen.

SpÄr av teorier i planering : En intervjustudie om teoriers betydelse i planering

Denna uppsats handlar om hur lÀrare kopplar teorier och praktik utifrÄn dagens lÀraruppdrag. Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare uppfattar teoriers betydelse i planering. Den empiriska undersökningen genomfördes som intervjustudie bland sju lÀrare. Intervjumaterialet analyserades utifrÄn en fenomenografisk ansats. Resultatet visade pÄ tre skilda beskrivningskategorier, nÀmligen, A: Teorier Àr nÄgot nÀrvarande som hjÀlper och stöder, B: Teorier Àr nÄgot omedvetet som pÄverkar och C: Teorier Àr nÄgot frÄnvarande vilket inte kopplas till praktiken.

<- FöregÄende sida 4 NÀsta sida ->