I ett samhĂ€lle som strĂ€var efter en mer hĂ„llbar utveckling mĂ„ste vi minska vĂ„r förbrukning av energi i hela samhĂ€llet. Fastighetssektorn stĂ„r för en stor del av den totala energiförbrukningen i Sverige och nĂ€r vi avser att bygga mer energisnĂ„la byggnader Ă€r lufttĂ€theten en viktig frĂ„ga att ta hĂ€nsyn till. Även om energiförbrukningen Ă€r det vanligaste argumentet för att uppföra byggnader med god lufttĂ€thet finns det mĂ„nga fler goda skĂ€l. I en byggnad med god lufttĂ€thet minskar risken för fuktskador, termiska komforten ökar, luftkvaliteten förbĂ€ttras och byggnadens ljudisolering blir bĂ€ttre. I det hĂ€r examensarbetet har en fallstudie genomförts dĂ€r ett antal olika detaljer har testats för att se vilken pĂ„verkan de har för byggnadens lufttĂ€thet.

Byggnadsnormerna har sedan mitten av 1900-talet gÄtt frÄn att vara ett nationellt framtaget dokument dÀr samtliga normer som regleras ryms i en mindre upplaga om ett hundratal sidor, till de idag internationellt framtagna och nationsanpassade Eurokoderna som omfattar tusentals sidor. I skiftet frÄn BKR till Eurokod reducerades samtliga karakteristiska hÄllfasthetsvÀrden för tryck vinkelrÀtt mot fiberriktningen hos trÀ. Anledningen till denna reducering Àr att en ny provningsmetod ligger till grund för hÄllfasthetsvÀrdena. CEN EN408 Àr den provningsmetod som anvÀnds i Eurokod och utgÄr ifrÄn en helt belastad provkroppsom gör att inga nÀrliggande fibrer hjÀlper till att öka tryckkapaciteten. De karakteristiskavÀrdena enligt EN408, tillÀmpas i en annan berÀkningsgÄng Àn tidigare som i vissa fall Àr mer komplicerad men som Àr bÀttre anpassad till olika lastfall Àn tidigare normer.

Den bebyggda miljön förÀndras och utvecklas stÀndigt. De byggnader och strukturer som under Ären redan har hunnit försvinna Àr det lÀttar att finna vÀrden i, brister och konflikter i historiska ideal Àr enklare att förbise jÀmfört med samtida. En betydande del av det stora bostadsbestÄndet som utgörs av byggnader uppförda under rekordÄren i Sverige Àr i dagslÀget i behov av renovering och förnyelse, i mÄnga fall Àven de kringliggande utemiljöerna. Det Àr stadsstrukturer som under Ären frÄn det att de byggdes fÄtt utstÄ mycket kritik angÄende framförallt de levnadsmiljöer som Äterfinns mellan husen, i det offentliga rummet. Mycket av kritiken visar sig i uppsatsen vara oförtjÀnt och bidrar till att förutfattade meningar kring dessa omrÄden kan slÄ rot ytterligare.

Tillbyggnad NationalmuseumKontext och formJag ville förhĂ„lla mig fritt i utformningen av en tillbyggnad till Nationalmuseum. MusĂ©et Ă€r pampigt och behöver kontraster snarare Ă€n likhet.Platsen utmĂ€rker sig dels i att den Ă€r nĂ€stan plan och att den Ă€r kraftigt skuggad av NM och Lydmar hotell under framförallt vintermĂ„naderna. Tomten har Ă€ven stora trĂ€d som stĂ€cker sig över NM och ger platsen uttryck.SĂ„ jag ville arbeta vidare parametriskt med dessa platsbundna element.  Det första steget var att definiera en volymgrĂ€ns som samspelar med platsens trĂ€d och byggnader. Även att skapa positiva uterum för mĂ€nniskor. Solen bör ha tillgĂ„ng till alla husets inre delar, och detta skapar smala volymer.

Detta examensarbete syftar till att utreda inneklimat- och energisituationen i Lekaryd kyrka. För att göra detta har klimatmÀtning genomförts, samt simuleringar med datorsimuleringsprogrammet IDA ? Klimat och energi. Kyrkan har höga energikostnader och för att fÄ kÀnnedom om energiförlusternas storlek och fördelning, har en kartlÀggning av kyrkans energiflöden genomförts i syfte att faststÀlla dess energibalans. MÄlet Àr att resultaten frÄn klimatmÀtningen och datorsimuleringarna ska kunna anvÀndas som underlag vid utarbetande av ÄtgÀrdsförslag för en lönsammare och ur bevarandesynpunkt skonsammare drift av Lekaryd kyrka.

MÄlet med detta arbete Àr att undersöka och analysera en byggnad frÄn miljonprogrammet i Helsingborg göra gÀllande energiberÀkningar. Dessa berÀkningar ska mynna ut i olika förslag till hur man skulle kunna styra upp en renovering av dessa byggnader sÄ att de uppfyller de nya energikraven samt skapa en mer tilltalande estetisk byggnad..

Syftet med examensarbetet har varit att upprĂ€tta ett förslag över hur man kan utveckla ön Ljusterö i Stockholms skĂ€rgĂ„rd samtidigt som man sĂ€kerstĂ€ller och bevarar de kvaliteter som finns pĂ„ ön. Examensarbetet syftar ocksĂ„ till att utreda hur man kan integrera Ljusterö i en vĂ€xande förortskommun samtidigt som man bibehĂ„ller öns specifika karaktĂ€rsdrag. Ljusterö ligger i ÖsterĂ„kers kommun ca 3 mil norr om Stockholm. Ön genomgĂ„r i nulĂ€get en omfattande permanentomvandling, dvs dĂ„ befintliga fritidshusomrĂ„den omvandlas till permanentboenden. Detta stĂ€ller ökade krav pĂ„ infrastrukturen, som exempelvis nya vĂ€gar, vatten- och avlopp och snöröjning.

MÀnniskan anses alltid vara utgÄngspunkten vid olika byggnationer. MÀnniskans behov och intresse skall vara i centrum vid projektering. HÀnsyn skall tas till verksamhet och den omgivande miljön för att byggnader skall vara tillgÀngliga och anvÀndbara.TillgÀnglighet och anvÀndbarhetskrav för byggnader infördes 1977 av Boverket och har utvecklats sedan dess. Kraven utvecklas fortfarande för att uppnÄ bostÀder som Àr tillgÀngliga och anvÀndbara framförallt för personer med funktionsnedsÀttningar och funktionshinder. Kraven har skÀrpts sÀrskilt gÀllande projektering av nybyggnation samt Àndring av byggnader.GavlegÄrdarna har under 2012 byggt nya bostadslÀgenheter med hög tillgÀnglighet.

HÄllbarhet har blivit ett ord i tiden och anvÀnds idag flitigt inom de flesta arbetsomrÄden, stora som smÄ. Dock verkar hÄllarbetsarbetet vara mycket tomma ord och arbetet Àr inte lika omfattande som viljan att arbeta lÄngsiktigt. Byggsektorn stÄr för en stor del av energianvÀndningen i Sverige och dÀr finns stora förbÀttringar att göra. PÄ senare tid har ett intresse för miljöcertifiering av byggnader uppstÄtt. Det finns vissa fördelar med att anvÀnda sig av dessa system vid byggprojekt, det finns Àven en del nackdelar.

Den ?osynliga? arkitekten. Projekt: Dragonstallet Drottningholm, GubbĂ€ngsbadet, ÅrstagĂ„rdens bollplan. MĂ„nga arkitekter arbetar i det fördolda. Deras arbete Ă€r inte utmĂ€rkande eller omtalat, men finns överallt runtomkring oss. Vardagliga byggnader förvĂ€ntas finnas dĂ€r, fungera och vara estetiska men de flesta mĂ€nniskor tĂ€nker sĂ€llan pĂ„ de skapande krafter som stĂ„r bakom den byggda miljön.Den ?osynliga? arkitekten och dennes arkitektur, ur ett flertal aspekter, studerades.

Kostnaderna för fuktskador i Sverige uppskattas Ärligen uppgÄ till mÄngmiljard belopp.Fuktskador i byggnader medför ocksÄ en ökad risk för ohÀlsa hos brukarna. Kunskapen föratt producera fuktsÀkra byggnader finns men utnyttjas inte i den omfattning den borde.Den 1 juli 2007 trÀder en ny upplaga av Boverkets byggregler i kraft. Förtydliganden hargjorts i avsnittet gÀllande fukt, vilka underlÀttar verifieringen av entreprenadensfuktsÀkerhet. Reglerna innefattar ocksÄ krav pÄ kritiska fukttillstÄnd i material. Denna studiesyftar till att kartlÀgga brister i produktionsskedet och hur produktionen kan utvecklas för attmotsvara de i Boverkets byggregler stÀllda krav pÄ fuktsÀkerhet.Intervjuer har förts med olika representanter i byggbranschen för att ge en helhetssyn avfuktproblematiken.

I samband med min verksamhetsförlagda utbildning pÄ Grontmij fick jag i uppdrag av Staffan Nordmark pÄ Fortifikationsverket i Boden att utreda en dagvattenledning som leds frÄn Bodens Energi AB:s vÀrmeverk och ansluter till en brunn pÄ Fortifikationsverkets omrÄde K108.Dagvattenledningen innehÄller varmt vatten som bildas vid rökgasreningsprocessen vid vÀrmeverket i Boden. Det Àr vid rening av rökgaserna frÄn vÀrmeverket som det uppstÄr kondensatvatten som ledds via den aktuella dagvattenledningen ut i LuleÀlven. Det Àr ca 30 000 m³ som spolas ut i LuleÀlven varje Är frÄn vÀrmeverket och eftersom det Àr sÄ stor mÀngd och relativt varmt vatten kan det var möjligt att anvÀnda spillvÀrmen till uppvÀrmning eller till stödvÀrme i byggnader.Huvuddragen i rapporten handlar om att ta fram olika lösningsförslag för att nyttja spillvÀrme i form av varmt vatten och ta fram förslag frÄn leverantörer till kund. Min studie Àr uppdelad i en teoridel och en praktisk del dÀr jag utreder dagvattenledningen frÄn Bodens Energi AB:s vÀrmeverk Ät Fortifikationsverket och en teoretisk del dÀr jag gÄr in pÄ hur spillvÀrme anvÀnds i andra kommuner i Norrbotten samt hur mycket energi man sparar genom att effektivisera och ta vara pÄ spillvÀrme frÄn olika industrier. Enorma mÀngder spillvÀrme i form av vatten försvinner varje Är ut i vattendrag och Àlvar.

En del av det gamla industriomrÄdet i Jönköping pÄ Munksjöns vÀstra sida ska iframtiden bebyggas med bostÀder. Syftet med detta arbete Àr att utforma ettexploateringsförslag över den södra delen av det omrÄdet. Resultatet redovisassedan i form av illustrationer över omrÄdet och de tÀnkta byggnaderna.MÄlet Àr att skapa ett attraktivt, hÄllbart och trivsamt bostadsomrÄde dÀrarkitektonisk skönhet, variation och nÀrheten till vatten stÄr i fokus. Variationskapas genom differentierade byggnader, trots ett i övrigt enhetligt utförande iform av lika material och likartad stil.För att maximalt utnyttja det unika lÀget vid vattnet har utgÄngspunkten varit attalla bostÀder ska ha utsikt mot sjön. Dessutom har Àven sjÀlva vattnet utnyttjatsför bebyggelse.

SamhĂ€llet idag Ă€r beroende av energi för att fungera och att efterstrĂ€va utveckling av förnybar energi bör ha högsta prioritet. År 2013 produceras 81,6% av vĂ€rldens totala energi av fossila brĂ€nslen. Bostads- och servicesektorn stĂ„r idag för 38 % av Sveriges totala energianvĂ€ndning. PĂ„ grund av att bostĂ€der och lokaler stĂ„r för sĂ„ stor del av energianvĂ€ndningen Ă€r det vĂ€ldigt viktigt att ha noggrann koll pĂ„ energiprestandan av byggnader och lokaler samt vilka energieffektiviseringar som kan utföras.Sörbyskolan Ă€r belĂ€gen i södra delen av GĂ€vle och fastigheten Ă€gs och förvaltas av Gavlefastigheter. År 2015 planerar Gavlefastigheter en renovering av Sörbyskolan och vill ta fram energieffektiviseringsförslag.

Detta examensarbete fokuserar pÄ energieffektivisering av flerbostadshus som Àr uppförda under 1960-talet. Eftersom sektorn bostÀder och service stÄr nuförtiden för cirka 40 % av landets totala energianvÀndning, sÄ Àr det vÀrt att försöka ÄtgÀrda befintliga byggnader som lÀcker onödig stor energi. I den hÀr rapporten redogörs för vilka möjligheter som kan leda till minskad energianvÀndning i byggnader vid omfattande ombyggnation. Det finns tvÄ viktiga anledningar till varför fastighetsbolagen bör satsa pÄ energieffektivisering vilka Àr ekonomin och miljön. Syftet med detta arbete Àr att fokusera pÄ att minska energianvÀndningen i ett flerbostadshus som Àr belÀget i Skultuna.