Sök:

Sökresultat:

71 Uppsatser om Kulturhistoriskt värde - Sida 3 av 5

En studie om social rörlighet : Tre före detta jugoslavers personliga berÀttelser av att komma till Sverige och uppleva en förÀndring i klassidentiteten - A study of social movement : A personal story of three former Yugoslavians about their move to Swede

Min studie behandlar social rörlighet som har sin grund i de stora folkförflyttningar som har skett under andra hÀlften av 1900-talet pÄ grund av krig. Mitt syfte Àr att undersöka hur klass gör sig gÀllande i mina tre informanters liv samt hur deras klassidentitet har förÀndrats vid flytten till Sverige. Indirekt talar jag Àven om den klassresa som mina informanter gör, dÄ de lÀmnar sitt gamla liv och etablerar sig i det svenska samhÀllet. Det Àr en undersökning som utgÄr frÄn ett kulturhistoriskt perspektiv, dÀr sociologen Pierre Bourdieu och hans syn pÄ klass har varit den frÀmsta inspirationskÀllan. Resultatet visar att mina informanter har med sig vissa betydelsefulla kapital dÄ de anlÀnder till Sverige.

Förundersökning: Uppförande av vindkraftverk pĂ„ Åsberget, Hudiksvalls kommun

Alla vindkraftsetableringar föregĂ„s av en projekteringsfas dĂ€r den tĂ€nkta platsen undersöks grundligt samtidigt som tillstĂ„nd ska sökas och beviljas. Detta Ă€r en kostsam process som tar flera Ă„r och det Ă€r inte ovanligt att projekteringar lĂ€ggs ner och en etablering uteblir, vilket Ă€ven gör att projekteringen blir riskfylld. MĂ„lsĂ€ttningen med detta arbete Ă€r att göra en förundersökning som utreder vilka förutsĂ€ttningar Åsberget har för vindkraft. Resultatet redovisas i denna rapport och ska fungera som ett beslutsunderlag med syftet att underlĂ€tta vid en framtida projektering.Förundersökningen har utgĂ„tt ifrĂ„n en initial utvĂ€rdering som gjorts vid ett tidigare tillfĂ€lle och utöver detta har Ă€ven frĂ„gor relevanta för en projektering stĂ€llts. För att kunna besvara frĂ„gorna har inom branschen vanligen anvĂ€nda metoder i största möjliga mĂ„n anvĂ€nts.

Landskapsanalys över Malmö Stadsbiblioteks utbyggnad i ett kulturhistorisk perspektiv : planering i praktiken

Studien fokuseras pĂ„ följande frĂ„gor ? Vad var det som gjorde att biblioteket; vilket initialt byggdes som museum, och en stor stĂ„tlig park, hamnade just hĂ€r? TvĂ„ unika resurser, ett stenkast frĂ„n stadens centrum. ? Kan en kulturhistorisk förstudie anvĂ€ndas som landskapsanalys och fungera som ett planeringsunderlag inför exploateringar? (DĂ€rigenom kunna se förhĂ„llande mellan vĂ„rt brukande och att förbruka vĂ„r mark. SYFTE Att sjĂ€lv kunna erhĂ„lla en övergripande kunskap över följande; ? Vad det var som gjorde att biblioteket; vilket initialt byggdes som museum, och en stor stĂ„tlig park, hamnade just hĂ€r i detta omrĂ„de? Detta har en gĂ„ng har planerats, varit nĂ„gons vision. ? Att kunna finna och beskriva nĂ„gon forma av kausalitet? ? Att kunna sĂ€tta denna form av studie tidigt i planeringsskede för att underlĂ€tta den fortsatta planlĂ€ggningen i/med exploatering som dĂ„ anpassas efter faststĂ€llda kulturhistoriska vĂ€rden. Metod Min metod i denna studie har varit att genomföra en landskapsanalys i ett kulturhistoriskt perspektiv över objekt och omrĂ„de i dess kontext. Detta har gjorts genom att söka och lĂ€sa relevant litteratur som rör stadens historia ur flera perspektiv; beskrivningar, sammanhang och kausalitet (d.v.s. hĂ€ndelser, beslut och konsekvenser) av aktörer. AVGRÄNSNINGAR Uppsatsen skrivs frĂ€mst mot den bakgrunden av landskapsanalys gĂ€llande kulturhistoriska vĂ€rden. SĂ„ledes fördjupar denna sig inte i begrepp som naturvĂ€rden, biotoper, vĂ€xt och djurliv, vatten luft/klimat. Resultat Jag vill göra gĂ€llande att en stor del av resultat Ă€r de olika kapitel som beskriver tillkomst och utvecklingen av staden, parken och byggnaden. Som ett delresultat vill jag peka pĂ„ att exploateringsprocesser krĂ€ver nĂ„gon form av kvalitetssĂ€kringsprocess för att kunna bevara de kultur- och naturvĂ€rden som Ă€r definierade. Ett sĂ€tt Ă€r att implementera metoden balanserad samhĂ€llsbyggnad som juridiskt instrument (inom ex PBL).

Brandskyddsarbete i Östersunds innerstad : En sammanstĂ€llning och tillĂ€mpning av brandskyddsforskning i trĂ€stĂ€der

Östersund Ă€r en stad med blandad bebyggelse frĂ„n 1800-talet och framĂ„t. Bebyggelsen Ă€r skyddad i form av riksintresse vilket höjer vikten av dess bevarande. Denna sammanstĂ€llande studie utfördes för att bidra med material till RĂ€ddningstjĂ€nstens projekt SĂ€ker Innerstad, i form av samlade rĂ„d och Ă„tgĂ€rdsförslag. Den syftar Ă€ven till att bredda anvĂ€ndningen av de sammanfattade rapporternas innehĂ„ll.I denna rapport presenteras samlade Ă„tgĂ€rdsförslag frĂ„n sammanfattade rapporter pĂ„ en allmĂ€n nivĂ„ och Ă€ven riktade Ă„tgĂ€rder mot fastigheter, dĂ€r de riktade förslagen Ă€r samlad utifrĂ„n bedömningskriterier av en byggnads brandskyddsnivĂ„. För att samla allmĂ€nna Ă„tgĂ€rder upprĂ€ttades en matris för att överskĂ„dligt beskriva frekvensen av Ă„tgĂ€rden.

Att bevara byggnader med kulturhistoriskt vÀrde

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn sociokulturellt perspektiv, utforska hur tre musikpedagoger beskriver att de anvÀnder sig av mentala trÀningsmetoder i sin undervisning. Vilka mentala trÀningsmetoder beskriver tre musikpedagoger att de anvÀnder sig av i sin undervisning? PÄ vilka sÀtt beskrivs dessa metoder komma till anvÀndning?Studiens data har samlats in genom kvalitativa intervjuer med tre yrkesverksamma musikpedagoger som anvÀnder sig av mental trÀning pÄ varierade sÀtt i sin pedagogiska verksamhet. I resultatet framkommer att ju mer utbildning i mental trÀning musikpedagogerna har, desto tydligare och mer uttalad strategi beskriver de. De beskrivna strategierna betraktas som generaliserbara lÀrandehjÀlpmedel som utgÄr frÄn en grundidé.

Besökattraktionsutveckling i FisksÀtra : En studie av intresset för ett nytt kulturhistoriskt besöksmÄl

FisksÀtra has a historical background that goes back to the battle between Russia and Sweden that took place in 1719. This battle is known as "Slaget vid StÀket". Today there are plans to develop FisksÀtra as a tourist destination where focus lays on the historic factor of the battlefield that took place there. As of this a project called the HAMN project has started to try to develop a new experience park at this destination unlike any other.The aim of this essay has been to study how much potential this experience park has to become a popular tourist destination in the future, while looking at the potential interest of the foreign tourists. This essay is written as an assignment for Göran Andersson, who is in charge of the tourism department at Södertörns Högskola.

Kommunala strategier för kulturhistoriskt intressanta miljöer

The main purpose of this essay was to understand and discuss the problems the Swedishmunicipalities have when missing the profession in cultural preservation area. I have madetwo case studies where competence has been present in one and absent in the other. FurtherI intend to find out what material the Swedish municipalities needs in their work with theconservation of built environment.The first case describes Vallentunas main intersection and the adjustments needed toseparate it from the local rail road. It identifies what the municipality deems importantsuch as sight lines and access to the old church area. The ability to illuminate these itemshad not been possible without the knowledge and early participation of an expert in thefield of cultural resource management.The second case revolves around an old croft in ÖsterĂ„ker that was subject for a plannedresidential area.

Risker med karbamidskumplast- och cellplastisolering i kulturhistoriskt vÀrdefulla byggnader

Examensarbetet har genomförts pÄ uppdrag av LÀnsstyrelsen i Blekinge och Ronneby Kommun och syftar pÄ att utreda om tidigare tillÀggsisolering med karbamidskumplast och polystyrencellplastkulor, pÄ tre stycken byggnadsminnesförklarade byggnader pÄ Ronneby Brunn i Blekinge, har medfört eventuella fuktskador. Undersökningarna av byggnaderna har utförts med ett antal valda undersökningsmetoder som var, okulÀr besiktning, termografering, klimatmÀtning, materialtest, fuktkvotsmÀtning elektrisk, fuktkvotsmÀtning med metoden vÀgning-torkning-vÀgning, samt simulerade fuktdiffusionsberÀkningar. Efter att ha sammanvÀgt de olika undersökningsmetodernas resultat för respektive byggnad antas det att isoleringen inte utgör nÄgot hot för vÀggkonstruktionerna sÄ lÀnge de har en hög ÄnggenomslÀpplighet och har tÀtt ytskikt pÄ utsidan. Den förhöjda relativa fuktigheten som har noterats vid berÀkningar av vÀggkonstruktionerna antas torka ut snabbt dÄ konstruktionen har lÄgt ÄnggenomgÄngsmotstÄnd. De skador som upptÀckts vid undersökningarna beror inte pÄ byggnadernas isolering.

Gjuteriet : Ett planförslag med hÀnsyn till det kulturhistoriska arvet

Sammanfattning Malmö Àr idag i en övergÄngsfas frÄn att ha varit ett industrisamhÀlle till att bli ett kunskapssamhÀlle. En sÄdan övergÄng leder till att industrierna mÄste ge plats Ät kunskapsföretagen. I samband med dessa industrier i före detta profilerade industristÀder som Malmö finns ett stort kulturhistoriskt vÀrde förknippat. Att omvandla kulturhistoriska omrÄden utan att inskrÀnka pÄ dess historiska vÀrde Àr inte alltid lÀtt. DÀrför har regeringen arbetat fram det kulturpolitiska mÄlet dÀr termen kulturmiljövÄrd introducerades som ett samlande begrepp för att bevara och levandegöra kulturarvet samt kunna spegla samhÀllets och inte minst industrialismens historia.

Hur fungerar tillgÀnglighet pÄ Flygvapenmuseum och Arbetets museum? : En kvalitativ studie av museernas policies och arbete med tillgÀnglighet

Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka tvÄ turistattraktioner för att se hur de hanterar och arbetar med tillgÀnglighet nÀr det gÀller mÀnniskor med funktionsnedsÀttning. Turistattraktionerna vi valt Àr Flygvapenmuseum i Linköping och Arbetets museum i Norrköping.Metod och material: Vi har anvÀnt oss av kvalitativa metoder. UtgÄngspunkten för val av metod Àr en lÀttare variant av fÀltstudie Àven kallad observation. Vi gjorde tvÄ observationer, först hos Flygvapenmuseum sedan hos Arbetets museum. Efter vÄra observationer anvÀnde vi oss av en semistrukturerad intervju, detta för att fÄ svar pÄ det som vi inte lyckades hitta svar pÄ under observationerna.

Gjuteriet - Ett planförslag med hÀnsyn till det kulturhistoriska arvet

Sammanfattning Malmö Àr idag i en övergÄngsfas frÄn att ha varit ett industrisamhÀlle till att bli ett kunskapssamhÀlle. En sÄdan övergÄng leder till att industrierna mÄste ge plats Ät kunskapsföretagen. I samband med dessa industrier i före detta profilerade industristÀder som Malmö finns ett stort kulturhistoriskt vÀrde förknippat. Att omvandla kulturhistoriska omrÄden utan att inskrÀnka pÄ dess historiska vÀrde Àr inte alltid lÀtt. DÀrför har regeringen arbetat fram det kulturpolitiska mÄlet dÀr termen kulturmiljövÄrd introducerades som ett samlande begrepp för att bevara och levandegöra kulturarvet samt kunna spegla samhÀllets och inte minst industrialismens historia. Arbetet har utifrÄn detta studerat kulturmiljöbegreppet för att sedan göra ett funktionsomvandlingsförslag för kvarteret Gjuteriet i Malmö dÀr Ljungmans verkstÀder bedrev sin verksamhet förr med hÀnsyn till platsens historiska vÀrde.

Tre parker i HöganÀs : bevara och förnya

The purpose of this master dissertation is to show an example of how to renovate three different parks in an area of national interest in HöganÀs, Sweden aiming to deal with their heritage value as well as making them attractive to today?s user. The question formulation can be described as following: How can i as a landscape architect renovate parks with different characters conserving their existing qualities. By studying and documenting the parkŽs history and current usage and using methods of evaluating a park?s heritage value ( Kulturhistorisk vÀrdering av bebyggelse, UnnerbÀck 2002) i could conclude which qualities to conserve and suggest and motivate what features to add or renovate.

BangÄrden : ett utvecklingsförslag för det gamla SJ-omrÄdet i BollnÀs

Syftet med examensarbetet Àr att göra ett visionÀrt utvecklingsförslag för hur SJ-omrÄdet i BollnÀs kan utvecklas till en tillgÀnglig stadsdel, vÀl integrerad med omgivande stad. I och med omrÄdets centrala lÀge med mÄnga strÄk som passerar förbi bedömde vi att omrÄdet hade mycket goda förutsÀttningar för att bli en levande stadsdel. Inventerings- och analysarbetet utgick frÄn egna upplevelser pÄ platsen och frÄn BollnÀs kommuns redan gjorda utredningar om omrÄdet och dess omgivning. De punkter vi fann viktigast och som vi arbetade mest med vid planeringen och gestaltningen Àr: 1) att bevara omrÄdets unika karaktÀr med kulturhistoriskt viktig struktur och karaktÀristiskt landskap och bebyggelse, 2) att tillgÀngliggöra det idag slutna och delvis oanvÀnda omrÄdet, 3) att lÀgga extra fokus pÄ mÄlgruppen ungdomar och unga vuxna vid planering av nya funktioner i stadsdelen, dÄ vi uppmÀrksammade problem med att denna mÄlgrupp flyttar frÄn BollnÀs. VÄr ambition var att skapa ett omrÄde med en funktionsintegrering som frÀmjar socialt liv pÄ platsen under stora delar av dygnet, dÀr vi velat fÄ in bÄde boende, handel och service. Vi föreslÄr en etablering av ett distansutbildningsuniversitet som skulle frÀmja stadens ungdomar.

Den sanerade stadskÀrnan : frÄn maskin till museum?

KulturmiljövĂ„rden Ă€r en viktig del av den fysiska samhĂ€llsplaneringen. Även om planeringen i första hand handlar om utveckling och framtidsperspektiv, sĂ„ Ă€r de befintliga strukturerna och deras historia ett aldrig försumbart inslag i den planerade verkligheten. Hur dagens planering förhĂ„ller sig till den historiska miljön Ă€r till stor del en produkt av de rĂ„dande planeringsidealen och samhĂ€llsklimatet i övrigt. Kulturmiljöbegreppet har under de senaste decennierna vidgats, dels genom att fler typer av miljöer klassas som kulturhistoriskt intressanta, dels genom att det s.k. brukarperspektivet, d.v.s.

Kulturhistorisk intressant bebyggelse : Bevarande med stöd av Plan- och Bygglagen

Kommunerna har möjlighet att skydda bevarandevÀrd bebyggelse i detaljplaner genom att meddela skydds- och varsamhetsbestÀmmelser pÄ de fastigheter som Àr vÀrda att bevara. Vad som Àr tillÄtet att skydda med sÄdana bestÀmmelser regleras i 4 kap 16§ PBL.Tidigare undersökning visar att det kan finnas problem med utformningen av dessa bevarandebestÀmmelser. BÄde att de saknar stöd i PBL och att de Àr otydligt formulerade.I studien har granskats hur bevarandebestÀmmelserna Àr utformade i VÀstra Götalands LÀns kommuner, om de har nÄgon brist/otydlighet. Materialet som har granskats Àr de detaljplaner som varit under pÄgÄende arbete i kommunerna under tiden v.14 till v.16.  Till bygglovshandlÀggare i samtliga kommuner i VÀstra Götalands LÀn har en enkÀt skickats ut, dÀr de fick svara pÄ hur det Àr att jobba med bevarandevÀrd bebyggelse vid bygglovsprövning.

<- FöregÄende sida 3 NÀsta sida ->