I denna uppsats har jag ämnat att med utgångspunkt i Malmö undersöka gymnasielever syn på historia, dels som skolämne och dels historians betydelse utanför skolan. Basen för undersökningen har utgjorts av en enkät som besvarades av 117 elever. Tidigare forskning inom samma område har genomförts i andra delar av Sverige och huvudtanken med föreliggande studie har varit att se hur gymnasielever i Malmö svarar på liknande frågor. Med en överväldigande majoritet anser eleverna att det är Europas och 1900-talets historia som är den mest intressanta, en åsikt som. Eleverna tycker i kontrast till tidigare forskning om att lyssna till sina lärares historier samtidigt som många elever saknar utflykter till museer och historiska platser. Historiemedvetandet kan här sägas vara mycket eurocentriskt något som är föga förvånande då både lärare och elever enkelt kan relatera till det Europa de lever i.

Föreliggande uppsats syftade till att undersöka hur elever som gick sista året på gymnasiet upplevde det kommande vuxenlivet, med aspekter som ansvar, framtid, identitet och krav. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes i studien och verktyget var en intervjuguide. Nio tjejer och fyra killar från två olika gymnasieskolor intervjuades. Alla deltagare gick sista året på gymnasiet och var 18 år gamla. Det insamlade materialet analyserades utefter Burnards (1991) innehållsanalys i 14 steg.

Bakgrunden till detta examensarbete är att Papyrusområdet i Mölndals Kvarnby står inför en omfattande ombyggnad. Området har till stora delar stått övergivet sedan tillverkningen upphördeår 2006. I området finns dock stora kulturvärden som bör tas tillvara på samt bevaras. Syftet med examensarbetet är att utreda hur byggnad 18 på området kan tas tillvara på och vilka nyaverksamheter som kan vara lämpliga för byggnaden i det nyplanerade området. I examensarbetet utförs 3 delstudier för att undersöka vilka verksamheter som lämpar sig bäst för byggnaden och för området.

Berättelser finns överallt, de kommer från världen runtomkring oss och någonstans lever de kvar, bildar lager i vårt medvetana eller omedvetna. Med hjälp av berättandet orienterar vi oss i världen, det skapar mening av erfarenheter, konstruerar och kommunicerar uppfattningar om världen, oss själva och andra. Berättandet är en således också en maktfaktor, i hur det positionerar och gör gränsdragningar.Undersökningen ställer frågan om hur lärande sker genom berättandet om tre platser i Israel, och syftar till att ge fördjupad förståelse för berättandet som tillblivelseprocess.Den rör sig inom området visuell kultur och behandlar seendet, representation, i relation till text och bild, verklighet och illusion.Genom att filma platserna, har jag tittat bakom de berättelser jag redan bär på om dem, och på så sätt möjliggjort nya lärprocesser. Jag valde att arbeta med det filmade materialet utifrån titeln I väntan på barbarerna, då den gestaltar också min upptagenhet med att dela in världen, i önskan att förstå den.Jag tittade på platserna och de tittade tillbaka på mig. Den självreflexiva hållningen i granskningen av berättandet har lett till att jag vunnit kunskap genom egen tankeverksamhet.

Arbetet är en teoristyrd fallstudie på Amiralen och Slottsbackens handelsområden, med syfte att undersöka möjligheten att skapa en trevligare visuell externhandelsmiljö med hjälp av förtätning och funktionsintegrering. För att göra detta jämför och förenas handelsperspektiv på platsen med kända stadsbyggnadsbegrepp. Arbetes teori grundar sig på Jane Jacobs syn på staden som centrum för mångfald, Joel Garreaus teoretiserande av externhandelscentrumen utifrån begreppet Edge Cities, samt en syn på den täta staden som en hållbar stad. För att skapa den mångfaldiga staden krävs en inplantering av olika funktioner med olika tidsscheman, så att gaturummet ständigt befolkas av en varierande sammansättning människor. Vid sidan av detta förespråkas små kvarter, en tät stad med hög koncentration av människor och en bebyggelse med blandad bebyggelse från olika tidsåldrar.

Växtföljder fick mindre betydelse för den sanerande effekten på ogräs när de kemiska bekämpningsmedlen introducerades på 1940-50-talen. Fram till sommaren 2010 hade herbicidresistens upptäckts i 194 arter i över 340 000 olika fält världen över och det är ett problem som kommer att öka i världen. Herbicider kan verka på olika sätt i växten. De flesta fall av herbicidresistens beror på en förändring på verkningsplatsen för herbiciden, men kan också bero på en ökad metabolism i plantan, dvs. herbiciden bryts ner innan den hinner göra verkan.

Sammanfattning Livshotande kammararytmier drabbar flera tusen personer i Sverige varje år varav många med dödlig utgång. De som räddas till livet löper risk att drabbas av en ny arytmi inom något år. Den behandlingsmetod som visat sig överlägsen när det gäller minskad dödlighet är inopererande av en implanterbar hjärtdefibrillator, även kallad ICD, i kombination med antiarytmiska läkemedel. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelse av att leva med en ICD. Resultatet visade att alla ICD bärare upplevde förändringar i livssituationen.

Det går att hävda att Sverige är förskonat från katastrofala översvämningar och med största sannolikhet kommer vi inte behöva uppleva en förödelse såsom den i Pakistan år 2010. Samtidigt finns det belägg för att översvämningar kommer inträffa oftare och bli allt allvarligare i takt med att klimatförändringarna fortgår. I framtiden kommer vi kanske uppleva händelser  såsom den i Arvika år 2000 som mindre extraordinära. I alla lägen behöver vi veta mer om det nuvarande läget för att kunna göra förutsägelser om framtiden.Den här studien syftar till att kartlägga det rådande vattenföringsläget i avrinningsområdet Åkerströmmen, norr om Stockholm. Detta genom att undersöka kulvertar och genom att analysera flödesfrekvenser.

Uppsatsen behandlar hur två organisationer samarbetar och koordinerar deras kooperativa arbete med hjälp av en artefakt. De två organisationerna är Marinmuseum och Turistbyrån där deras kooperativa arbete handlar om att skapa guidade turer tillsammans. Vi har jobbat mot målgruppernas målsättningar, behov och krav för att hitta det ultimata stödet för deras verksamhet. Syftet är att förmedla förståelse för hur organisationerna idag använder artefakten i deras gemensamma arbete, baserat på intervjuer och observationer. Huvudfrågorna i vår studie har varit: Hur kan vi som utvecklare kan stödja de två olika organisationernas samarbetsmöjligheter och förbättra koordinationen i det fall då de använder denna artefakt, deras pappersbaserade bokningslista som primär informationsplats? Hur kan denna artefakt ersättas utan att tappa dess koordinations och interaktions förmågor samt flexibilitet? Studien har visat att den pappersbaserade artefakten, deras bokningslista, innefattar många positiva egenskaper som vid digitalisering måste tas hänsyn till.

Uppsatsen behandlar förnyelseåtgärder på flerbostadshus från perioden 1961-1975, under rubriken Hållbar förnyelse av rekordårens bebyggelse. I uppsatsen ligger fokus främst på ekologisk hållbarhet i renovering och förnyelse av denna bebyggelse, och inte i så stor utsträckning ekonomisk och social hållbarhet. Uppsatsen innehåller tre avsnitt. Första delen handlar om vad som gjorts på detta område i Sverige idag, vilket vi redovisar i en beskrivning av ett antal områden som studerats närmare genom studiebesök på olika platser och hos konsulter. Denna information tillsammans med ytterligare information från tillgänglig litteratur på ämnet har vi sen sammanställt i en slags åtgärdsbank som fastighetsägare ska kunna använda för inspiration.

Vi har i vår undersökning fokuserat på barns utelek på en skolgård i Skåne. Syftet med vår undersökning var att studera vilka lekar som förkommer ute på en skolgård och hur barn använder miljön i sina lekar. Undersökningen är delvis gjord utifrån ett genusperspektiv, d.v.s. hur pojkar respektive flickor leker utomhus. Likaså pedagogens roll ute på skolgården ingår i undersökningsområdet.

Skuggor har länge fascinerat mig och varit en viktig del i mitt konstnärliga arbete. Skuggor av glas berättar inte bara om den yttre formen utan förmedlar även något från glasets inre. Mötet mellan det yttre och det inre, mellan det materiella och det immateriella är ett tema för detta arbete. Konsten och konsthantverket har en unik möjlighet att utforska och förmedla erfarenheter och kunskaper som finns i våra kroppar. Kunskap som vi ännu inte greppat med vårt intellekt.

I planeringen av dagens samhälle har det i stor utsträckning börjat uppmärksammas hur ett område ska kunna uppnå en individuell identitet som skiljer den från andra platser. För att ta reda på varför detta är viktigt, om det ens är det och hur det sker i Stockholms planering idag har denna undersökning utförts.I Stockholms historia kan många exempel på exploatering och förtätning med koppling till identitet studeras. Många av dem är lokaliserade i gamla industriområden och ett sådant aktuellt exempel är industriområdet Lövholmen från 1800-talet. Lövholmen är beläget i Liljeholmen i Stockholm och ligger just nu under planering för exploatering. Det har i planeringsprocessen uppstått många frågor kring hur identiteten och karaktären ska bevaras genom att skydda vissa byggnader och strukturer.

Parkeringsproblemet finns i storstäder över hela världen. Med fler människor som skaffar bilar och större städer som inte hinner med i utvecklingen av stadsplaneringen så kommer problemen att öka. Felparkeringsavgifterna i Sverige ökar år efter år och datumparkering är en stor del av det i Gävle. Syftet med arbetet är att utveckla en prototyp på en parkeringsapplikation som på ett enkelt sätt visualiserar var det är tillåtet att parkera. Ett annat delsyfte är att undersöka vad bilförare kan om datumparkering och om en applikation kan hjälpa till att lokalisera platser där det är tillåtet att parkera.

Svenska institutet är en statlig myndighet vars uppdrag är att sprida en positiv och aktuell bild av Sverige. Detta har enligt dem själva blivit allt viktigare i och med globaliseringen. Då världen allt mer homogeniseras blir det viktigare för en nation att vara konkurrenskraftig och visa sin särart för att locka hit handelspartners, investerare, studenter, turister samt arbetskraft.Den här uppsatsen diskuterar Svenska institutets arbete med bilden av Sverige och de tankar och strategier som ligger bakom det informationsmaterial de producerar. Med hjälp av bildanalys undersöks filmen Open Skies Open Minds och broschyren Sweden & Swedes som båda ska illustrera det samtida Sverige. Vi har även analyserat intervjuer med projektledaren för filmen Cecilia Sundstrand, producenten för både filmen och broschyren Claes Britton samt Svenska institutets generaldirektör Olle Wästberg.