Bygg- och fastighetssektorn står för närmare 40 procent av Sveriges energianvändning och miljöpåverkan. Därför har större fokus på energieffektiva och miljöcertifierade byggnader ökat det senaste decenniet inom branschen. För att fortsätta utvecklingen framåt kom EU med direktiv för medlemsländerna, där mål sattes för åren 2020 och 2050 gällande energianvändningen.Syftet med arbetet är att ta reda på vilken påverkan olika faktorer har när kunderna gör sina val av bostäder i framtiden. Faktorer som arbetet främst fokuserar på är energi, miljö och utformning.Arbetet bygger till stor del på intervjuer från mäklare samt olika aktörer från byggbran-schen. Mäklarnas syn på vilka faktorer som eftersöks på marknaden ansågs som ett bra tillvägagångsätt eftersom det är de som jobbar med kunderna.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka och presentera vilka investeringskriterier som svenska kommuner använde år 2011 vid byggnadsinvesteringar, samt i vilken utsträckning extern hjälp vid investeringsbedömning och utförande av byggnadsinvesteringar användes.Frågeställning: Vilka samband fanns mellan investeringsandel per omsättning och i hur stor utsträckning beslutade byggnadsinvesteringar blev dyrare än beräknat?Vilka skillnader fanns mellan större och mindre kommuner med hänsyn till investeringsbedömningar i byggnader?I vilken utsträckning förekom samarbete mellan kommuner gällande byggnadsinvesteringar?I hur stor utsträckning anlitades extern hjälp med projektledning och kalkylering vid byggnadsprojekt?Metod: Studien är baserad på en webbenkätundersökning med 44 deltagande kommuner och en personlig intervju. Denna undersökning analyserades och jämfördes sedan med en referensram baserad på sekundära källor.Slutsats: Större kommuner behöver förbättra sina planeringar och kontrollera sina byggnadsinvesteringar i och med att investeringarna ofta är större och fler saker kan gå fel än för mindre kommuner.Fler kommuner borde samarbeta mer vid byggnadsinvesteringar för att på det viset kunna matcha byggföretagen vid upphandling.Kommunerna bör fortsätta kontrollera den externa hjälp de använder vid byggnadsinvesteringar och göra tydliga kontrakt..

SammanfattninSammanfattning I många städer lägger industrier ner eller flyttar ut från stan. Detta medför att gamla hamnområden blir lediga och kan omvandlas. De blir istället nya attraktiva bostadsområden och populära platser för stadens invånare att röra sig i. Ån Nissan som flyter genom Halmstad delar staden i en västlig och östlig del. Den upplevs idag mer som en barriär än som en tillgång för staden.

Idag står bostads- och servicesektorn för närmare 40 % av Sveriges totala slutliga energianvändning. Flerbostadshus utgör ca 30 % av den energianvändningen. Därför är det viktigt att lokalisera energiparametrar och redovisa dess betydelse för energianvändningen. Samtidigt bör relationen mellan energianvändning och inomhusklimat analyseras, så att inte förändringar i energin medför till försämringar för inomhusklimatet. Baserat på identifiering hos energisparpotentialen hos parametrar, parameterbeteende och parameterkänslighet för energianvändning har i studien ett antal parametrar undersökts för ett flerbostadshus.

SammanfattningDetta examensarbete behandlar design och vidareutveckling av en mobil pneumatiskräddningsrobot som tidigare utvecklats vid Kitagawa/Tsukagoshi laboratory på TokyoInstitute of Technology i Japan. Räddningsrobotens huvudsakliga användningsområde ärsom hjälpmedel vid naturkatastrofer, till exempel vid jordbävningar. Målet medräddningsroboten är att kunna detektera och lokalisera överlevande som har blivitinstängda av rasmassor inuti skadade byggnader. Syftet med examensarbetet har varit attutöka robotens förmåga att kunna detektera människor samt att utveckla ettlokaliseringssystem för att kunna mäta avståndet till offren.Examensarbetet inleds med en bakgrundsstudie som undersöker befintliga teknologier påmarknaden samt aktuell forskning inom ämnet. Bakgrundsstudien resulterar i olikalösningsalternativ som presenteras i rapporten.

När en stad växer måste man ta ställning till hur det ska ske. Idag är biltrafiken dominerande i Göteborg och i framtiden skulle spårbunden trafik och utbyggd pendeltågstrafik i regionen kunna innebära mer hållbara tranporter. En pendeltågsstation har ett relativt begränsat omland och behöver för fullt utnyttjande bebyggas nära inpå. Den spårbundna trafiken kan dock innebära störningar och risker. Jag undersöker i mitt examensarbete hur en ny stadsdel utanför Göteborg kan byggas ut kring en tänkt pendel­tågs­station.

Umeå är en växande stad som ligger längs norrlandskusten. Kommunen har starka mål och ambitioner för att staden ska växa de närmaste 25 åren. Kommunen planerar att komplettera ett område vid namn Berghem med 80-100 lägenheter. Ett helt nytt kvarter ska bildas på nuvarande naturmark i sluttande terräng. Kvarteret ligger nära Umeå centrum och bara ett stenkast ifrån Berghems eget centrum.

Denna studie syftar till att lyfta fram de faktorer som påverkar de adopterades livsprocess och visa vad som är avgörande för att skapa en trygg identitet. För att besvara frågeställningen har vi genomfört tio intervjuer och tagit del av en självbiografi och en självrapport. Vi har genomfört denna studie med grundad teori som metodologiskt angreppssätt, vilket innebär att vår frågeställning har vuxit fram ur datamaterialet. Resultatet visar att de faktorer som har påverkat internationellt adopterades livsprocess är en trygg kärna, att kärlek är tjockare än blod, omgivningens stöd, tacksamhet, svenskhet, adoptionens minimala betydelse, bristande intresse, öppenhet till adoptionen, anknytning till födelselandet, ambivalens inför adoptionen, adoptionens maximala betydelse och tillskrivningar kopplat till adoption. Avgörande för att skapa en trygg identitet är en trygg kärna, villkorslös kärlek, stöd från omgivningen och en svensk tillhörighet.

Den här uppsatsen behandlar virtuella communitys som en plats för social interaktion, kommunikation och identitetsskapande. Syftet med uppsatsen var att utforska hur relationer skapas, hur kommunikationen sker och hur individer framställer sin identitet på Internet. Studien har bedrivits genom en kvalitativ intervjustudie med fokusgrupper och målgruppen har varit unga vuxna i åldern 19-25 år. Som bakgrundsmaterial har vi undersökt tidigare forskning kring virtuella communitys, identitetsskapande, chattande och cyberkultur. Resultatet av studien kom att visa respondenternas användning av virtuella communitys och att dem ser det som en viktig del av det sociala livet.

Detta arbete har utförts på Skellefteå Kommuns fastighetsavdelning under hösten 2012 och även under början på 2013. Fastighetsavdelningen är ansvariga för bl.a. driften hos Skellefteå Kommuns byggnader och därmed också ansvariga för att minska energianvändningen hos dessa. Till år 2016 har Skellefteå Kommun som mål att åstadkomma en energieffektivisering på 20 % jämfört med utgångsåret 2009. Detta projekt har utförts som en del av detta energieffektiviseringsarbete. Projektet omfattar två olika mätperioder, under den andra av dessa mätperioder installerades visualiseringsskärmar hos de två berörda objekt som utvalts till detta projekt.

Målet med examensarbetet var att för Tyréns AB ta fram ett hjälpmedel för användandet avEurokod, de Europagemensamma standarderna för utformning och dimensionering avbärande konstruktioner till byggnader och anläggningar.Rapporten innehåller en jämförande studie mellan Boverket konstruktionsregler och Eurokod,beräkningar av en stålkonstruktion enligt Eurokod och ett hjälpmedel i form av en lathund.Jämförelsen består av två delar: Eurokod jämfört med Boverket konstruktionsregler ochEurokod jämfört med Boverkets stålkonstruktioner, skillnaderna kan vara allt ifrån konkretaskillnader i formler till nya metoder. Skillnaderna som nämns i kapitel 5 är de som vi har stöttpå under beräkningsprocessen. Beräkningarna är gjorda på en stålstomme i Aitikkoppargruva, Gällivare. Stålstommen var sedan tidigare beräknad enligt Boverkets regler somvi skulle räkna om till Eurokoderna. Beräkningarna har skett för hand och gjordes för att fåförståelse för dimensioneringprocessen i Eurokoden och därmed veta vilka formler vi skahänvisa till och vilka avsnitt ur standarden vi ska ta med i lathunden.

Uppsatsen är uppdelad i fyra avsnitt innehållande bakgrund, planförutsättningar, analys och planförslag. Målet är att planera för en utbyggnation av Åkarp genom ett traditionellt mönster av befintliga byggnader och vägar samt att utnyttja den kommunala marken i Åkarp för att bygga ett bostadsområde. Planförslaget har kallats Åkersvy för att det byggs på en åker samt att omgivningen har en vacker vy åt det skånska landskapet. Åkersvy kommer att byggas ut som en naturlig fortsättning av Åkarp. I planförslaget används Åkarps traditionella väg- och byggnadsmönster sedan trettio år som en utgångspunkt. Förslaget kommer att baseras på en genomgående huvudgata med matargator på båda sidor där trafikförsörjning sker till de olika områdena.

This thesis examines the environmental benefits resulting from the choice of environmental certification scheme, with focus on energy. This was carried out by studying the measures that were implemented as a result of the certification of Sweco's three largest office buildings in Stockholm, Gothenburg and Malmö. The office property in Stockholm has been certified with the Swedish Environmental Building, Gothenburg with the British BREEAM and Malmö with the U.S system LEED.The results from the study indicate that an environmental certification can reduce the energy consumption by up to 59 percent and the water consumption by 20 to 66 percent. However; the interviews, literature study and simulations in MATLAB indicate that the size and scope of these environmental benefits depend on several identified factors: the type of building and its conditions, system selection, grade level, the choice of indicators, the ambition of those involved and when in time the certification process begins. The comparison between Environmental Building, LEED and BREEAM showed that Environmental Building for the office property in Stockholm gave the largest environmental benefit in terms of reduced energy consumption thanks to several large measures.

Militära insatser i urban miljö kommer troligen att öka alltmer. Detta kräver soldater till fots eftersom dessa lättare kan förflytta sig via och mellan byggnader. Varje deltagande soldat kommer att behöva egen radioutrustning. Då stadsmiljö är ett relativt outforskat område vad gäller militär radiokommunikation är det viktigt att öka förståelsen för radiovågors utbredning i stadsmiljö. Härtill har institutionen för Informationsöverföring på FOI köpt in programmet Radiowave Propagation Simulator (RPS).

Idag spolar den stora majoriteten av alla invånare i Sverige med dricksvattnen i toaletten. Spolning med regnvatten i WC är något som på flera håll i världen används flitigt främst i områden med någon slags vattenbrist. Men i Sverige har regnanvändande anläggningars popularitet inte riktigt slagit igenom ännu. Orsaken till detta kan härledas till flera faktorer. De viktigaste och de som påverkar mest är; den goda tillgången och således låga priset på dricksvatten i Sverige, samt begränsad konkurrens bland företag och återförsäljare vilket ger ett högt investeringspris på regnanvändande anläggningar för konsumenten. Fokus i detta examensarbete ligger på att göra en grundläggande analys av regnvatten och möjligheterna att genom en regnanvändande anläggning kunna använda regnvatten istället för dricksvatten för att spola i toaletten med. Tillvägagångssättet har varit att genom en studie av olika källor sammanställa information relevant till ämnet regnvatten och regnvattenanvändning till WCspolning, följt av en analys och jämförelse av hur ekonomiskt hållbar en regnanvändande anläggning i ett standardhus beläget i Malmö är, i förhållande till samma standardhus med en traditionell dricksvattenförsörjning för WC-spolning. Resultatet av analysen visar tydligt att en regnvattenanvändande anläggning i fallet med standardhuset i dagsläget inte går att rättfärdiga ur ekonomisk synpunkt, men även att det finns möjlighet till en realistisk ekonomisk förtjänst i andra byggnader eller i framtiden..