Syftet med denna studie är att undersöka idrottslärares syn på simundervisningen i gymnasieskolan. Studien har följande frågeställningar: Hur ser lärare på simkunnighet? Hur legitimeras simundervisningen som innehåll i ämnet idrott och hälsa? Hur undervisar och bedömer lärarna simning i ämnet idrott och hälsaSemistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra kvinnliga lärare inom ämnet idrott och hälsa på fyra olika gymnasieskolor i Stockholms kommun. Intervjuerna spelades in och transkriberades därefter. Skola valdes ur geografi- och logistiksynpunkt.Alla lärarna ansåg att simkunskap är väldigt viktigt och de legitimerar simningen antingen efter egna erfarenheter eller efter säkerhets- och livräddningsaspekten.

Stora Tuna är ett stadsnära landskap i Borlänges utkant. Området har som många andra liknande områden en utvecklad grönstruktur, en rik kulturhistoria och än så länge en begränsad utbyggnad av bostäder, verksamheter och industrier. Med tiden har intressen kommit fram för att bebygga vissa delar och området står idag inför ett avgörande hur det ska utvecklas. Utgångspunkten för examensarbetet har varit att utreda vilken typ av landskap som är önskvärt runt våra expanderande städer och tätorter, genom exemplet Stora Tuna. Stora Tuna är ett område som ligger strax fem kilometer söder om Borlänge centrum och som från olika intressenter kan vara aktuellt för bland annat ny bebyggelse. Problemet som framkommit är att området saknar en aktuell plan och strategi som talar om i vilken riktning området ska utvecklas.

Syfte:Tonårstiden är en omvälvande tid, där ungdomar ska gå igenom stora förändringar, från att vara ett barn till att bli vuxen. Denna process innebär många utmaningar för den ambivalente ungdomen. För vissa av de invandrarungdomar som har en funktionsnedsättning blir utmaningen allt större, då processen påverkas av att omgivningen inte har ett samsynt sätt att se på deras förmågor och utvecklingsmöjligheter. Kuratorerna på habiliteringen träffar dessa ungdomar och deras familjer för samtal. Syftet med denna uppsats är att ta reda på kuratorernas erfarenheter och upplevelser kring dessa ungdomars identitetskapande och självständighetsmöjligheter.Metod:Med utgångspunkt ifrån vårt syfte och frågeställningar, valde vi att genomföra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med 7 kuratorer, anställda inom habiliteringen.

Syftet med studien är att undersöka hur socialt arbete i en internationell kontext formas efter kulturer och hur detta kommer till uttryck. Vidare ämnar studien ta reda på hur socialarbetare själva ger uttryck för kulturell kompetens samt vilka element som gagnar respektive försvårar det internationella sociala arbetet. Studien har en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra kvinnliga respondenter. Databearbetningen gjordes genom tematisering där tre huvudteman framkom, kulturell anpassning, kulturell kompetens och svårigheter, möjligheter och dilemman. I resultatet framkommer att samtliga respondenter ger uttryck för en kulturell anpassning i det internationella sociala arbetet.

När en verksamhet ska etableras på en ny geografisk marknad så uppstår en lokaliseringsproblematik och det är detta som är fokuseringen på denna studie. Bakgrunden till studien är en verksamhet som är baserad i Arvika och som vill etablera sig på en ny marknad i Europa. Företaget, som bland annat tillverkar och säljer fordonstvättar för tunga fordon (till exempel buss, lastbil och tåg), finns idag etablerad på den svenska, amerikanska och kanadensiska marknaden. Dessutom finns de representerade på den polska och finska marknaden. De vill nu undersöka vilka möjligheter som finns i andra länder inom Europa, närmare bestämt i England, Frankrike, Tyskland och Benelux-länderna.

Syfte: Tanken med detta arbete har varit att se hur en fusion med företag i fyra olika länder som deltagare påverkat en stor organisation som Nordea, undersöka vilka skillnader de olika kulturerna för med sig och vilka problem de orsakat i integrationsprocessen. Jag ville även jämföra vilka olika ledarstilar som existerade i de olika länderna och ta reda på om det påverkat chefernas ledarstil i Sverige. Även massmedians bevakning under integrationsprocessen undersöks för att se deras inställning till sammanslagningen.Metod: I denna uppsats har både sekundär- och primärdata använts. Jag har studerat vad andra skrivit om fusioner, kulturens påverkan och olika ledarstilar men jag har även samlat in egen primärdata genom intervjuer med två personer från Nordea. Sedan har jag jämfört resultatet av intervjuerna med teorin för att få en bra bild om hur fusionen och integrationsprocessen fungerat i Nordea.Resultat & slutsats: De olika kulturerna inkluderade olika ledarstilar i fusionen och en viss anpassning har krävts av cheferna för att samarbetet ska fungera.

Syfte: Tanken med detta arbete har varit att se hur en fusion med företag i fyra olika länder som deltagare påverkat en stor organisation som Nordea, undersöka vilka skillnader de olika kulturerna för med sig och vilka problem de orsakat i integrationsprocessen. Jag ville även jämföra vilka olika ledarstilar som existerade i de olika länderna och ta reda på om det påverkat chefernas ledarstil i Sverige. Även massmedians bevakning under integrationsprocessen undersöks för att se deras inställning till sammanslagningen.Metod: I denna uppsats har både sekundär- och primärdata använts. Jag har studerat vad andra skrivit om fusioner, kulturens påverkan och olika ledarstilar men jag har även samlat in egen primärdata genom intervjuer med två personer från Nordea. Sedan har jag jämfört resultatet av intervjuerna med teorin för att få en bra bild om hur fusionen och integrationsprocessen fungerat i Nordea.Resultat & slutsats: De olika kulturerna inkluderade olika ledarstilar i fusionen och en viss anpassning har krävts av cheferna för att samarbetet ska fungera.

Ett företagsekonomiskt begrepp som har växt fram under de senaste åren är franchising, inom franchising finns två parter franchisegivare och franchisegivare. Franchisekonceptet innebär att flera företag bedriver verksamhet under samma varumärke. De finns ett ömsesidigt beroende mellan dessa parter, franchisegivare är beroende av franchisetagares framgång för att själv bli framgångsrik, och franchisetagare är beroende av franchisegivare kunskap och vägledning i hur konceptet bäst ska drivas. I fallet franchising är därför varumärkesuppfattningen mellan de olika parterna en avgörande del för att skapa och förmedla en enhetlig bild av varumärket. Om en franchisegivare genom marknadsföring förmedlar en bild av varumärket medan franchisegivaren i sin verksamhet en annan bild kan varumärket försvagas och förlora sin trovärdighet.

Syftet med arbetet är att genom litteraturstudier och en empirisk undersökning få en inblick i hur lärare undervisar i so idag. Vi vill också se vad styrdokumenten säger om so-ämnena och utifrån litteraturstudier och intervjuer ta reda på hur vi själva skulle vilja arbeta. I den första delen av arbetet har vi valt att redovisa relevanta delar ur de nuvarande styrdokumenten och ger där även en kortfattad historisk tillbakablick. Därefter följer en litteraturgenomgång där vi valt att redovisa de böcker vi använt var för sig. Eftersom syftet delvis är att ta reda på hur man arbetar med so i skolan idag ansåg vi det nödvändigt att göra en empirisk studie.

De samhällsorienterade ämnena (geografi, historia, samhällskunskap och religion) eller SO som det förkortas har sedan 1960-talet betraktats som ett ämnesblock. Synen på hur undervisningen ska bedrivas har dock varierat och lärare har följt den för tiden rådande ideologiska syn på undervisning och kunskap. Den nuvarande rådande uppfattningen bland sakkunniga är att dessa ämnen bör undervisas integrerat. Trots detta så har det skett en tydlig uppdelning mellan SO-ämnena i den senaste läroplanen, Lgr 11. Avskaffandet av blockbetyg, införandet av nationella prov i varje enskilt ämne och borttagandet av en gemensam del i styrdokumentet, visar på detta.

Syftet med detta arbete har varit att följa och dokumentera en komplett ombyggnad av en befintlig golfbana med omfattande dräneringsproblem. Dessa problem har med tiden resulterat i förkortad spelsäsong och försämrad spelupplevelse för golfklubbens medlemmar. Arbetet med ombyggnaden skulle följas på plats under perioden 2007-2009, då ombyggnaden föregick, med en parallell litteraturstudie som behandlade tillämpade metoder och tekniker. Litteraturstudien relaterar till hur erkända och väl beprövade rekommendationer från United States Golf Association (USGA) skall tillämpas vid denna typ uppbyggnad av spelytor. Rekommendationerna går att tillämpas på olika sätt under olika förhållanden, vilket även Svenska Golfförbundets (SGF) anpassning av dessa riktlinjer påvisar.

Kultur och företagskultur uppmärksammades på riktigt först i början av 80-talet, vilket gör ämnet och området relativt ungt. Uppståndelsen kring ämnet har fått allt fler forskare att studera organisationskulturens betydelse och innebörd. Denna studie genomförs utifrån de teorier som finns inom det symbolistiska perspektivet på företagskultur. Detta perspektiv är det som används främst av forskare inom ämnet och det brukar delas in i tre kategorier; verbala symboler, materiella symboler och handlingssymboler. Då ämnet är väldigt komplext och tvetydigt avser denna uppsats främst att undersöka handlingssymboler med avseende på ritualer för att få en djupare och bättre förståelse över dess betydelse för en organisation och dess medlemmar.

Den fundering som ligger bakom denna uppsats är varför länder som i stort liknar varandra väljer att använda olika lösningar och har olika förhållningssätt gentemot klimatfrågan. I denna uppsats för jag fram politisk kultur och de bakomliggande värderingarna som ett förslag till varför variationen uppstår. En annan grundläggande faktor jag testar är huruvida ett lands ekonomiska karaktär också påverkar förhållandet i klimatfrågan. Tesen detta vilar på är att ekonomiskt beroende av miljöbelastande verksamheter minskar benägenheten att föra en ambitiös klimatpolitik. De två nämnda variablerna kan kombineras på fyra olika sätt vilket är anledningen till jag väljer fyra länder; Sverige, Norge, Nya Zeeland och Australien som fall då dessa har en kulturell uppdelning i skandinavisk och anglosaxisk kultur samt olika typer av ekonomier.

AbstraktSyftet med denna studie är att undersöka hur några elever, efter avslutade studier på Estetiska Programmet Bild och formgivning, ser på att ha arbetat med skriftlig reflektion i samband med konstnärlig gestaltning. Uppsatsen har sin utgångspunkt i begreppet reflektion samt hur reflektion kan relateras till upplevelsen av lärande och därmed indirekt också till en känsla av mening för eleven.Det empiriska materialet består av intervjuer med fyra av mina före detta elever. Intervjuerna inleddes med att de fick läsa en skriftlig reflektion de själva gjort efter en gestaltningsuppgift i Form under åk 2.  Målet med samtalen var att producera kunskap om elevers uppfattningar om denna arbetsform på Estetiska programmet Bild och Formgivning.Intervjuerna analyseras med utgångspunkt i Jerome Bruners syn på utbildning och skola, formulerade i ett antal teser i boken Kulturens väv. Bruners perspektiv är det psykokulturella.

Syftet med detta arbete har varit att följa och dokumentera en komplett ombyggnad av en befintlig golfbana med omfattande dräneringsproblem. Dessa problem har med tiden resulterat i förkortad spelsäsong och försämrad spelupplevelse för golfklubbens medlemmar. Arbetet med ombyggnaden skulle följas på plats under perioden 2007-2009, då ombyggnaden föregick, med en parallell litteraturstudie som behandlade tillämpade metoder och tekniker. Litteraturstudien relaterar till hur erkända och väl beprövade rekommendationer från United States Golf Association (USGA) skall tillämpas vid denna typ uppbyggnad av spelytor. Rekommendationerna går att tillämpas på olika sätt under olika förhållanden, vilket även Svenska Golfförbundets (SGF) anpassning av dessa riktlinjer påvisar.